Detta arbete handlar om ett tvåspråkigt barns språkutveckling. Syftet är att genom en fallstudie belysa olika tankar om faktorer som bidrar till en positiv språkutveckling. Jag har utgått från frågeställningarna: Vilka föreställningar har svenska som andraspråkslärare samt modersmålslärare i fråga om skolframgång och språkutveckling när det ett gäller barn som inte har svenska som första språk? Vilka tankar har en förälder om skolans och sin egen roll i barnets språkutveckling? Hur tänker den intervjuade pojken om skola och språk?För att svara på dessa frågor har jag använt mig av kvalitativ metod genom intervjuer. Mina intervjupersoner är ett barn, hans mamma, svenska som andraspråkslärare samt hans modersmålslärare. Det jag har kommit fram till är att det blir lättare att ta till sig ett andraspråk om man redan har en bra bas i sitt förstaspråk. Genom att få hjälp av andraspråkslärare samt genom att den intervjuade pojken får modersmålsundervisning utvecklas hans språk. Föräldrarnas engagemang i barnet och skolan är också bidragande faktorer.

Lång, Karolina och Ström, Emma (2011) Lekens betydelse för barns språkutveckling iförskolan. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola.Denna studie är en undersökning av lekens betydelse för barns språkutveckling i förskolan. Syftet med studien var att undersöka lekens betydelse för barns språkutveckling i den styrda och den fria leken. Studien är baserad på lekobservationer och intervjuer med pedagogerna på förskolorna. Under studiens gång har vi kunnat se både kommunikation, samspel och talet i leken.Vygotskijs och Piagets teorier och forskning har varit till hjälp i analysen. Resultatet av vår studie är att leken har stor betydelse för barnens utveckling och i synnerhet språket. Observationerna som legat till grund för studien gav mycket material där vi kunde studera det talade språket. Observationerna i studien visade att leken får ta stor plats i verksamheterna och att pedagogerna är medvetna om lekens pedagogiska styrka och vikten av att den blir en del av vardagen. Slutsatsen av denna studie är att leken har stor betydelse för barnens språkutveckling.

Syftet med studien var att undersöka hur ett språkutvecklande arbetssätt fortsätter från enspråkförskola till förskoleklass/skola för barn med språkstörning. Jag har undersökt hurövergången mellan dessa verksamheter kan ske, hur man arbetar för att utveckla barnensspråk och vad pedagoger uppfattar vara det viktigaste att göra för barn med språkstörning iförskoleklass/skola. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där halvstruktureradeintervjuer var datainsamlingsmetoden. Undersökningsgruppen bestod av sex pedagoger somalla är verksamma i skolåren F-5. I undersökningsgruppen fanns såväl barnskötare,förskollärare, lärare, specialpedagog som talpedagog representerade. Resultatet visar attflertalet pedagoger i studien upplever en positiv utveckling hos barnen som kommer frånspråkförskola till förskoleklass/skola trots de språkliga svårigheter som finns. Hur man arbetarför att stimulera barnens språkutveckling i klasserna varierar. Resultatet visar att ett"överlämnande" till de mottagande skolorna och pedagogerna kan spela en betydande roll ihur man utformar arbetssätt, förhållningssätt och miljö.

Denna studies utgångspunkt är förskollärares tillämpning av högläsning i verksamheten och vilken betydelse de anser att högläsningen har för barns utveckling och lärande. Då högläsning kan ses som ett socialt sammanhang tar studien utgångspunkt i en sociokulturell lärandeteori. Syftet med studien är att beskriva, analysera och problematisera förskollärares beskrivningar om användandet av högläsning och de möjligheter till lärande som barn erbjuds därigenom. Studien har utförts med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod, där semistrukturerade intervjuer har använts. Åtta förskollärare från två kommuner i Västra Götaland har genom intervjuerna beskrivit sitt arbete med högläsning och resonerat kring det lärande som barn kan erbjudas därigenom. Resultatet visar att förskollärare använder sig av högläsning i samband med läsvila, men också i samband med projektarbeten eller språkliga aktiviteter. I resultatet synliggörs även hur förskollärarna använder sig av den digitala läsapplikationen Polyglutt. Därefter presenteras de beslut som ligger till grund för den litteratur som används. Ibland är det barnens egna val på biblioteket som styr litteraturvalet, och ibland väljs litteraturen ut av de vuxna utifrån pågående projektarbeten, barnens erfarenheter och intressen eller aktuella konflikter i barngruppen. Vidare synliggörs även förskollärarnas resonemang om högläsningens betydelse för barns språkutveckling, samt de möjligheter till lärande inom andra områden högläsningen kan erbjuda. / The starting point of this study is preschool teachers' application of reading aloud in the activity and what importance they consider reading aloud to have for children's development and learning. As reading aloud can be seen as a social context, the study takes a socio-cultural learning theory as its point of departure. The purpose of the study is to describe, analyze and problematize preschool teachers' descriptions of the use of reading aloud and the opportunities for learning offered thereby. The study has been carried out using a qualitative research method, where semistructured interviews have been used. Eight preschool teachers from two municipalities in Västra Götaland have throughout the interviews described their work with reading aloud and reasoned about the learning that children can be offered through it. The results show that preschool teachers use reading aloud in connection to reading breaks, but also in connection to project work or linguistic activities. The results also show how the preschool teachers use the digital reading application Polyglutt. Thereafter the decisions that form the basis of the literature used are presented. Sometimes it is the children's own choices in the library that steer the selection of literature, and sometimes the literature is selected by the adults based on ongoing project work, the children's experiences and interests or current conflicts in the children's group. Furthermore, the preschool teachers' reasoning about the importance of reading aloud for children's language development is also made visible, as well as the opportunities for learning in other areas that reading aloud can offer.

Bakgrund: Studien handlar om vikten av högläsning för barns språkutveckling och deras förmåga att anpassa sig till omvärlden. Olika författare påpekar olika saker om högläsningens betydelse för barn och deras språkutveckling. Läroplanen för förskolan 2018 tar upp betydelsen av språkutveckling för barn och i läroplanen står det även att förskolans uppdrag är att främja barnens språk och digitala kompetens. Vidare i texten nämns det även hur högläsnings situationerna kan se ut i små eller stora barngrupper samt hur det påverkar undervisningen. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ser på användning av högläsning i förskolan och vilken betydelse de menar högläsning har för barnen. Studien syftar till att besvara följande frågeställningar; Vilken betydelse menar förskollärare att högläsningen har för barnen? Hur beskriver förskollärare sitt arbete med högläsning? Teori: Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där vårt resultat analyseras med hjälp av begreppen: scaffolding, mediering och proximal utvecklingszon. Metod: En kvalitativ intervjustudie där vi genomfört semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare i olika kommuner. Resultat: Resultatet visar att det finns fler än ett sätt att jobba med högläsning, där våra informanter utrycker hur viktigt det är för språkutvecklingen. I vårt resultat har vi kommit fram till att förskollärarna använder högläsning som ett medierande redskap till vardags. Bland våra förskollärare framkom det dessutom att många använde sig av olika typer av läsvila. Att högläsningen främjar både intellektet och fantasin är något som framkommer tydligt i vårt resultat.

Att lyssna till en berättelse är en språklig aktivitet som barn ofta möter tidigt i livet. Även om högläsning som begrepp inte nämns i styrdokument eller kursplaner i svenska för årskurs 1–3, framgår vikten av att möta berättelser tydligt i det centrala innehållets delområden “läsa och skriva” och ”tala, lyssna och samtala”. Denna kunskapsöversikt har för avsikt att undersöka högläsning som didaktiskt verktyg för språkutveckling i grundskolans inledande år. Frågeställningarna syftar till att besvara vilka faktorer som är centrala för en framgångsrik, framträdande och språkutvecklande högläsning, samt vilka utmaningar som är vanligt förekommande i högläsningspraktiken. Sökmetodiken bygger på identifierade nyckelord och artikelsökningar i databaserna ERC via EBSCO, ERIC via EBSCO samt SwePub. Kunskapsöversikten omfattar tio internationella, vetenskapliga artiklar. Dessa behandlar både hur högläsning bör bedrivas som språkutvecklande aktivitet men visar även på hur den faktiska praktiken kan gestalta sig. Tematisering har skett enligt principerna för Braun och Clarkes (2006) analysmetod där kunskapsöversiktens resultat presenteras i två teman. Dessa har vi valt att formulera som ”Framgångsfaktorer för högläsning som språkutvecklande aktivitet” samt ”Läraren som läsande förebild?”. Resultatet visar att högläsning bör vara en prioriterad aktivitet i skolans språkutvecklande arbete. Högläsning bör ske planerat med för syftet relevanta litteraturval samt inkludera lämpliga läraktiviteter. Vidare visar resultatet på komplexiteten gällande lärarens roll som läsande förebild. Det är lärarens ansvar att facilitera gynnsamma, sociala sammanhang för högläsning i sin praktik. Läraren bör ha förmåga och kunskap att laborera med olika högläsningsstilar utifrån varje unikt tillfälle. Vanligt förekommande brister i högläsningspraktiken kan exemplifieras med slentrianmässig högläsning i avslappnande syfte eller för nöjes skull samt högläsning utan specifikt syfte och strategi. Andra utmaningar kan utgöras av lärarens tidsbrist, lektionens tidsram, oplanerade eller bristfälliga kringaktiviteter samt förhastade litteraturval. Mot bakgrund av kunskapsöversiktens fokusering utifrån lärarens syn och avsaknad av elev och vårdnadshavares perspektiv, blir avslutningsvis en rekommendation för framtida forskning att inbegripa fler perspektiv än lärarens gällande högläsningens förtjänster och dess utmaningar i både teori och praktik.

Intresset för att göra denna uppsats fick vi då vi ville hitta funktionella och effektiva metoder för elevers språkutveckling. Vårt mål som färdiga lärare är att utforma en undervisning som är gynnsam för eleverna och som ger dem rätt verktyg för framtiden.  Kunskapsöversikten utgår från frågeställningen Vad säger forskning om effektiviteten av genrepedagogik i F-3? För att besvara vår frågeställning sökte vi efter artiklar som berör ämnet i databaserna Swepub, ERC och ERIC. Med hjälp av olika urvalskriterier valdes tio artiklar ut. Efter en noggrann läsning av artiklarnas forskningsresultat har vi sedan gjort en tematisk analys och funnit tre teman; Stöttning, Skrivstrategier och skrivutveckling, samt Interaktion. Med hjälp av dessa teman har vi sedan besvarat frågeställningen. Det visade sig att stöttning är en av grundpelarna inom genrepedagogiken och att det är betydelsefullt för elevernas språkutveckling. Genrepedagogiken innehåller också mycket interaktion och det framkom att viss typ av interaktion ger eleverna möjlighet att utveckla sitt språk. Det visade sig också att den genrepedagogiska undervisningen ger eleverna skrivstrategier och att den förbättrar elevernas textskrivande. Slutningen problematiserar vi brister i undersökningen samt relaterar kunskapsöversiktens resultat till professionen och ger förslag på vidare forskning.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vilka aspekter som drama i undervisningen kan ha på elevers språkutveckling. Frågeställningen besvarades genom att samla in vetenskapliga artiklar som hittades i databaserna Libsearch, Education Research Complete och Google Scholar. En tematisk analys användes för att genomföra denna kunskapsöversikt. Artiklarna fick fram ett resultat som visade att drama kan påverka olika aspekter. Denna text kommer ta upp aspekterna; den muntliga språkförmågan, skrivförmågan, ordförrådet samt hur drama engagerar elever. Slutsatserna som har dragits utifrån resultatet är att drama har en stor positiv påverkan på elevers språkutveckling. Det inspirerar eleverna att se saker ur olika perspektiv, ökar ordförrådet och utvecklar både skrift- och språkförmågan. Det kräver dock att både lärare och elever har tålamod när de först börjar lära sig använda drama i undervisningen för att kunna ta del av kunskaperna.

Denna studie handlar om hur förskollärare bemöter barn med annat modersmål än svenska och hur de jobbar med deras språkutveckling. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och bygger på kvalitativa intervjuer med förskollärare i södra Sverige. Studien visar att en rad olika metoder för språkinlärning grundade på det sociokulturella perspektivet används i förskolan. Dock används dessa metoder endast för språkutveckling i det svenska språket. Språkutveckling inom barnens modersmål sker precis som tidigare studier visat i princip inte alls i de undersökta förskolorna. En viktig anledning till detta är att det saknas resurser. Pedagogerna anser att modersmålsundervisning i stället bör ske i hemmet men de är medvetna om att detta inte alltid sker trots försök att involvera föräldrarna. Slutsatsen av studien är att mer forskning om undervisning av flerspråkiga barn behövs eftersom denna grupp blir allt större i förskolorna.

Syfte med denna studie är beskriva hur förskollärare, med hjälp av högläsning, arbetarför att främja språkutveckling hos barn. För besvara studiens frågeställningar: Hur anpassar förskollärarna högläsningen till alla barn i barngruppen? Hur stöttarförskollärarna barns språkliga utveckling i förhållande till högläsning? och Vad anser förskollärarna om högläsningen som ett främjande verktyg för barnens språkligautveckling? sammanställdes fem semistrukturerade intervjuer på fem legitimerade förskollärare. Resultatet från dessa intervjuer sammanställdes med hjälp av en tematiskanalysmetod. Jag analyserade det empiriska materialet med hjälp av den sociokulturella teorin och den kognitiva teorin. Den här studien kan bidra till ökad kunskap om strategier för att stimulera barns språkutveckling genom högläsning. Resultatet av studien visar hur förskollärarna arbetar med högläsning på ett sätt som bör främjarbarnens språkutveckling. Förskollärarna anser att det är viktigt att börja läsa högt i tidigt skede för barnen så att de får de bästa förutsättningarna att utveckla språket. Resultatet visar att det är viktigt att utgå efter barnens intressen, genom det blir det merengagemang från barnen, även att ge respons och uppmuntran under läsningen på så sätt resulterar det i att barnen utvecklar språket. Förskollärarnas svar påvisar även att det finns ett samband mellan samspel och barns språkliga utveckling under läsningen gång.