Syftet med studien är att undersöka hur språkfrämjande arbete uttrycks i musikundervisning i förskolan. Studien utgår efter hur förskollärarna arbetar med musik i språkutvecklande syfte, hur musikundervisning utformas i verksamheten samt hur pedagogerna reflekterar på sina möjligheter att undervisa i musik utifrån egna kompetenser. Studiens teoretiska perspektiv tar avstamp i Jean Piagets kognitiva utvecklingsteori och begreppen assimilation, ackommodation och ekvilibrium som han grundar sina resonemang på. Assimilation innebär att barnen först skapar sig en uppfattning och gör det i handling innan de tar till sig ny kunskap, nästa steg blir att barnen har fått sin uppfattning och det är just då ny kunskap kan läras in, eftersom det sker  ackommodation. Ekvilibrium innebär balans mellan assimilation och ackommodation, där barnet skapar sig en uppfattning av sina tankar i förhållande till omvärlden. Majoriteten av barn uppskattar musik och blir glädjefulla. Att arbeta med musik i språkfrämjande syfte skapar goda förutsättningar till att främja den språkliga utvecklingen hos barn. Vi har använt oss av kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Samtliga förskollärare har en positiv inställning kring musikens användning i undervisningen. Ingen av förskollärarna arbetar specifikt med musik i språkutvecklande syfte men de kan se att arbeta med musik bidrar till och fungerar som språklig stimulans. På förskolan Månen har förskollärarna observerat att barnen blir mer glädjefulla när det används musik i undervisningen. De har lyft fram musikens positiva påverkan till ledningen som stöttat förskollärarna på Månen att starta upp en gemensam musikstund där alla barnen på avdelningarna kan närvara. Förskollärarna på Månen känner fullt förtroende för ledningen och menar om de ger en motivering till varför de ska arbeta med ett specifikt material och ämnesområde i undervisningssyfte stöttas de av ledningen. På förskolan Solen har förskollärarna inte ställt frågor till ledningen om musik i undervisningen men de arbetar kontinuerligt med musik dagligen utifrån barnens intresse och behov. Slutsatsen av vår studie är att förskollärarna inte har arbetat med musik i språkfrämjande syfte, men de har varit medvetna om att det är ett bra komplement att använda  för att utveckla barnens språk.   Nyckelord: kvalitativ metod, musik, språkutveckling, undervisning

Studiens syfte är att få mer kunskap om TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) som stöd i barns språkutveckling. Först förklaras kommunikationens betydelse, följt av vad som menas med språkutveckling. Sedan fördjupar sig studien i TAKK och dess betydelse, samt vad som menas med språkstimulerande miljö. De teoretiska perspektiven som speglar denna studie är det sociokulturella perspektivet och positivismen. Datainsamlingsmetoden i denna studie var en webbenkät med tjugofem respondenter från två olika kommuner i Norrbotten. Resultatet visar att pedagoger använder sig av TAKK i många olika situationer och att de flesta använder sig av TAKK i förskolans miljö. Vidare visar resultatet att kompetensutbildning har en viss påverkan på hur pedagogerna svarar på frågor gällande TAKK. Pedagogerna tycker att TAKK bidrar till bland annat delaktighet och att det ger alla möjlighet till kommunikation. Resultatet visar även att de flesta pedagoger använder TAKK för att stötta alla barns språkutveckling. En svårighet som pedagogerna nämner är att kunna alla tecken och att en utmaning kan vara avsaknad av kompetensutbildning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare förhåller sig till språkutveckling. Studien undersöker hur förskollärare stimulerar barnen i deras språkutveckling och vilka medel och redskap som förskollärarna använder sig av.  En kvalitativ metod utfördes med fyra förskollärare som arbetar på olika förskolor i Sverige. I intervjuerna användes semistrukturerade intervjuguide för att få en större förståelse. Teoretiska perspektiv som användes i studien är Vygotskij teorier och sociokulturellt perspektiv.  Resultat visar att respondenterna använder olika metoder och redskap i syfte att främja barnens språkutveckling. De redskap och medel som främst används är digitala verktyg Pollyglutt, barnanpassad litteratur, pekkarta och bildstöd. respondenterna väljer att arbeta i mindre grupper, använder sig av TAKK samt hogläsning. Vid högläsning uppger respondenterna att frågor ställs till barnen för att fånga deras intresse och göra dem delaktiga i läsningen vilket har goda effekter på språkutvecklingen. Resultat visade också att respondenterna stöttar barnen i att sätta ord på saker och ting i den fria leken såväl som i samspel och kommunikation med andra barn, vilket har betydelse för barnens ordförråd och utveckling av språket.

Syftet är att bidra med kunskap om hur den pedagogiska inomhusmiljön kan verka som språkstimulerande. Studien kommer även att behandla förskollärares förhållningssätt i förhållande till miljö och barns språkutveckling. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod där vi har genomfört intervjuer med sex förskollärare. Tre av intervjuerna var halvstrukturerade och tre intervjuer har varit gående intervjuer. Resultatet visar att förskollärare ser på den pedagogiska inomhusmiljön kopplat till språk utifrån ordförråd, utforma mötesplatser där interaktioner sker, förhållningssätt, tillgänglig miljö och digitala verktyg. Resultatet visade även att förskollärares förhållningssättet sågs också som en viktig aspekt eftersom det kunde få betydelse för både den fysiska miljöns utformning samt stämningen i den sociala miljön.

Utifrån samhällsförändringen som sker gällande det ökade antalet flerspråkiga barn i förskolan är det aktuellt att lyfta arbetet kring flerspråkighet. Forskningen visar att de insatser som tillförts för barn med annat modersmål än svenska är otillräckliga. Stora brister har identifierats kring utvecklingen inom språk när det gäller kunskaper om barn med annat modersmål än svenska. Detta leder till att det ställs höga krav på förskolan i det språkutvecklande arbetet i utbildningen för att stimulera och utmana flerspråkiga barn både i det svenska språket och på deras modersmål.  Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver att de ger flerspråkiga barn möjligheter till språkutveckling i både svenska och modersmålen samt vilka förutsättningar som finns för att utföra arbetet.  Kvalitativ metod används med hjälp av semistrukturerade intervjuer där sex förskollärare från fem olika förskolor beskriver arbetet med flerspråkiga barn. Studien utgår från ett sociokulturellt ramverk där det sociala samspelet är centralt.  Resultatet indikerar att förskollärarna använder olika strategier, hjälpmedel och arbetssätt i språkutvecklingsarbetet med flerspråkiga barn. Initiativ har tagits av samtliga förskollärare för att stärka samverkan med vårdnadshavarna genom olika språkstimulerande material exempelvis lek- och språkväskor och hallbibliotek. Förskollärarna i studien beskriver även att hjälp tas emot från vårdnadshavarna i form av översättning av begrepp för att berika det språkliga innehållet i utbildningen. Specialpedagogiska metoder beskriver samtliga förskollärare att de använder sig av och majoriteten av förskollärarna har även fått vidareutbildning. Däremot önskar samtliga förskollärare mer kompetensutbildning gällande arbetet med flerspråkiga barn. Förutsättningarna antyds skilja sig åt i resultatet mellan förskollärarna, där några upplever att de har goda förutsättningar med bra stöd som ges i arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling, medan andra upplever en osäkerhet och uttrycker en önskan om mer kunskap och stöd i arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling.

Syftet med studien har varit att undersöka vad fem verksamma svensklärare i årskurs 4–6 har för erfarenheter när det gäller högläsning i undervisningen. Jag har använt mig av semistrukturerade intervjuer, transkriberat och analyserat dem. Resultatet valde jag att dela in i olika kategorier baserade på informanternas svar och vad de hade för syfte med högläsningen. En del informanter hade högläsningen som en del av svenskämnet medan andra informanter inte hade samma fokus på högläsning i undervisningen. Gemensamt uttryckte alla fem informanter att högläsningen främjar elevernas språkutveckling. Informanterna har i intervjuerna förklarat olika metoder och strategier som de använder sig utav när de läser högt. De har även uttryckt sig om vad de har för syfte med högläsningen och om det över huvud taget behöver finnas ett syfte för att eleverna elevernas språkutveckling ska främjas.

Syftet med vårt examensarbete är att, genom intervjuer av sju lärare undersöka hur lärare kan stödja elever med svenska som andraspråk genom SO-undervisningen. Anledningen till varför vi valt att skriva inom detta område är för att många forskare menar att lärare behöver planera all sin undervisning utifrån ett språkutvecklande syfte. Vi vill därför intervjua lärare för att se hur de förhåller sig till detta. Löthagen m.fl (2012) menar att elever med svenska som andraspråk står inför den dubbla utmaningen att både lära sig ämneskunskaperna samtidigt som detta görs på ett språk som de inte fullt behärskar. Under kunskapskraven i SO ser man tydligt att det inte endast är ämneskunskaperna som bedöms, utan det krävs en språklig kompetens hos eleverna. Till exempel står det att eleverna ska kunna återberätta, kommentera, samtala och diskutera inom olika områden som berör SO.Två teoretiker som har skrivit mycket om språkutveckling är Vygotskij och Cummins. Vygotskij menar att språkutvecklingen sker i ett socialt sammanhang, och han nämner även betydelsen av lärarens stöttning till eleven. Cummins teori handlar om hur viktigt det är att ta vara på andraspråkselevers tidigare erfarenheter, både för språkutvecklingen men även för att eleven ska bli en aktiv deltagare i ett demokratiskt samhälle.Metoden vi utgått ifrån i vårt arbete är semistrukturerade interjuver. Vi har intervjuat sju lärare från sex olika skolor. Lärarna undervisar i SO för elever i årskurs f-3. Resultaten visade att alla lärare var överens om att när man ska planera SO-undervisningen för elever med svenska som andraspråk är det viktigt att förklara svåra begrepp redan innan man börjar ett nytt arbetsområde. Gör man detta kommer eleverna följa med lättare i undervisningen. Alla lärarna hade också med Vygoskijs tankar om att man lär av varandra och att det är viktigt med stöttning och utmaning när de planerade sin undervisning. Dock visa det sig att endast några få av lärarna planerade sin undervisning utifrån Cummins teori, de flesta lärarna menade att det så fall är något som kommer naturligt i en diskussion

Uppsatsen handlar om barn med svenska som andraspråk och hur de kommunicerar med varandra och vuxna på förskolan. Syftet är att undersöka hur barn kommunicerar när de har flera olika språk att välja mellan, och hur pedagogerna arbetar med detta. Studien genomfördes på en förskola där det endast fanns ett fåtal barn med svenska som modersmål eller som har föräldrar med svenska som modersmål. Även pedagogernas perspektiv på barnens språk uppmärksammas i studien. Hur de arbetar med språkutvecklingen och med barn som inte har lärt sig det svenska språket än.I uppsatsen används teorier av Vygotskji, Stern och Ladberg. De har utvecklat teorier inom barns lärande och lärande situationer. Vidare finns litteratur av bland annat Gibbons, som skriver om barn med flera språk. Studien har gjorts med hjälp av observationer med filmkamera, samtal med pedagogerna och enkäter för att samla in det empiriska materialet. Resultatet av denna studie är att barnen talar övervägande svenska, med varandra och pedagogerna. Pedagogernas syfte är att barnen ska använda sig av det svenska språket när de är på förskolan för att ha en bra grund inför skolstarten.Slutsatsen är att pedagogerna prioriterar att arbeta språkutvecklande med de här barnen och lägger mycket tid på att vara korrekta och använda ett nyanserat språk. Även om de helst ser att barnen ska kommunicera på svenska den tiden de är på förskolan anser de att modersmålet är ett bra stöd för barnen och att de barn som är nya får stöttning av andra barn med samma modersmål under den första tiden på förskolan.

Mitt syfte med denna studie är att se hur en verksamhet med pedagoger som pratar och lär ut flera olika språk kan vara utformad till en flerspråkig barngrupp i en internationell förskola. Jag har genomfört observationer på en förskola där flerspråkighet inte enbart är kopplat till barn eller personal med ett annat modersmål, utan där flera olika språk är en självklar del av verksamheten. Studien beskriver observationer som går nära inpå barnens vardag och observerar samspelet mellan barn, pedagoger och det fysiska rummet ur ett språkutvecklingsperspektiv. För att utreda syftet ställs tre frågeställningar:-I vilka situationer kan en barngrupp som har många olika språk stöta på utmaningar? -Hur är den fysiska miljön på nämnda förskola anpassad efter en flerspråkig verksamhet?-Vad kan? hända i mötet mellan barn om pedagogen är närvarande respektive inte närvarande i barngruppenStudien grundas på det Vygotskij beskriver som sociokulturella perspektivet där språkutveckling och lärande anses ske i samspel med andra och i samspel med sin omgivning (Säljö, 2000). Begrepp från Dewey (2004) såsom språkligt samspel, Hwang & Nilssons (2011) teorier om stadietänk och gradvis utveckling, Aspelins (2010) bok sociala relationer och pedagogiskt ansvar, McLaughlins (1995) studie Rapid Sequential Bilingualism och slutligen begreppet kognitiv jonglering (Bialystoks, 2010) beskrivs och används för att förstå analysen. Det empiriska materialet har samlats in genom observationer som analyseras och diskuteras. Analysen, diskussionen och slutsats visar på att det fysiska rummet har betydelse för verksamheten och att pedagogernas roll står i centrum för språkligt samspel, utveckling och lärande.

En språkprofilerad förskola är när man arbetar och tänker mycket på språket. De använder både det talade språket och det skrivna. / A language profiled preschool is when you work and think alot about language. They use both the spoken language and the written.