Den här studien fokuserar på lärares arbete med ord- och begreppsförståelse. Frågeställning och syfte är formulerat utifrån intresset av att ta reda på hur lärare beskriver att de arbetar med ord- och begreppsförståelse samt hur de upplever att eleverna utvecklar sitt ordförråd.  Studien består av intervjuer med tre yrkesverksamma lärare i årskurs 7-9. Lärarna i studien berättar om hur de arbetar med ord- och begreppsundervisning samt hur de upplever att deras elever tar till sig undervisningen. Lärarnas upplevelser jämförs sedan med forskning, Skolverkets bestämmelser och med didaktisk litteratur.  Mitt resultat visar att det upplevs viktigt med kontextuellt och integrerat arbete med ord- och begreppsförståelse och att lärarens roll är viktig för att eleverna ska utveckla sitt ordförråd. De didaktiska implikationerna studien föreslår är att eleverna i skolan skulle kunna gynnas av ytterligare styrning i hur lärare arbetar med ord- och begreppsförståelse.

Barn i förskoleåldern har stora förutsättningar för att lära sig språket. Forskning visar attläsning och litteratur har stor betydelse för barns språkutveckling. För att få reda på hurhögläsning prioriteras i förskolor och hur förskollärare ser på högläsning har vi intervjuatförskollärare på olika förskolor. Vi vill undersöka hur högläsningen prioriteras i olikaförskolor och hur olika faktorer kan påverka högläsningen. Frågeställningarna handlar omförskollärarnas syn på högläsning, vilka synsätt förskollärarna har på läsmiljön och vilkamöjligheter eller hinder förskollärarna ser med högläsning. Studiens resultat synliggör olikasynsätt i relation till högläsning. Det visar sig att förskollärarna använder sig av olikahögläsningsstrategier för att främja barns språkutveckling. Läsmiljön på samtliga förskolorvisar sig vara en stor bidragande faktor för att främja barns läslust där barn introduceras förlitteratur och högläsning. Det framgår i resultatet att det finns både möjligheter och hindermed högläsning.

Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare beskriver sitt praktiska arbete med att stimulera verbal språkutveckling hos flerspråkiga barn. Det sociukulturella perspektivet utgjorde den teoretiska utgångspunkten för studien som genomfördes med en kvalitativ forskningsansats, i vilken halvstrukturerade intervjuer med åtta förskollärare nyttjades som insamlingsmetod. De intervjuade förskollärarna arbetar på fyra olika förskolor med en övervägande andel flerspråkiga barn i två skilda kommuner. Det insamlade materialet anlyserades med hjälp av en tematisk analys vilket resulterade i en slutsats som tydliggör att det språkutvecklande arbetet med flerspråkiga barn utgör en central del i förskollärarnas praktiska arbete. Därtill även att förskollärarna i det praktiska arbetet nyttjar tre teman av samspelande och kompletterande arbetsätt: Förskollärares förhållningssätt, Tydliggörande pedagogik samt Rutinsituationer och planerade aktiviteter.

sammanfattning Syftet med denna studie var att via kvalitativa intervjuer med fem förskollärare undersöka hur förskolläraren arbetar med bild, drama och musik för att främja barns språkutveckling. Dessutom framkom det som begränsar och möjliggör förskollärarnas strategier i undervisningen. Förskollärarnas svar samlades in som material vilket sedan analyserades tematisk samt behandlades utifrån ramfaktorteoretiskt perspektiv.  Studien visade att dessa förhållanden som personaltäthet, barngruppsstorlek, barn sammansättning, tid, miljö och material påverkar förskollärarnas strategier i deras bild, drama och musikundervisning. Ramarna påverkade även barnets språkinlärning i undervisningen. Låg personaltäthet, barngruppens storlek och tid var de faktorer som hindrade förskollärarnas mest i arbete med estetiska uttrycksformer i syfte att uppnå läroplanens mål.  I resultaten visade det sig att beroende på vilken typ av aktivitet så kan barngruppens storlek variera till exempel bildaktiviteter krävde fler pedagogers närvaro och färre barn i undervisningen. Medan i musikaktiviteten är det raka motsatsen då det inte krävdes fler pedagogers närvaro och att en större barngrupp kunde vara med i undervisningen. På grund av de olikheter som finns mellan pedagogers förhållningssätt till ramarna i olika förskolor, visade resultatet att samma hinder som exempelvis låg personaltäthet, barngruppens storlek, tid och barn sammansättning gav olika resultat, då det inom vissa förskolor påverkade barnens språkutveckling medan i andra förskolor påverkade det inte på samma sätt. Pedagogens förmåga och kunnighet spelade stor roll för hur en undervisning genomfördes och det som framkom i resultatet. Genom pedagogens effektiva bemötande till dessa hinder som uppstod i verksamheten var det möjligt att uppnå undervisningens och läroplanens mål i vissa förskolor. I resultaten visade det även sig att de tysta och blyga barnen uttrycker sig mer i musik och dramaaktiviteter av de estetiska uttrycksformerna.

Studiens syfte var att undersöka förskollärares användning av högläsning som språkutveck- lande verktyg med barn i förskolan. Användningen av högläsning undersöktes i relation till vilken åldersgrupp förskollärarna arbetade med, för att kunna jämföra eventuella skillnader. Studiens genomförande grundade sig i en kvantitativ metod och data samlades in med hjälp av enkäter. Enkäterna skickades ut till förskollärare runt om i landet via deras rektorer. Sammanlagt inkom 41 svar; 25 från förskollärare som arbetar med barn i åldern ett till tre år och 16 från förskollärare som arbetar med barn i åldern fyra till sex år. Resultatet visade att högläsning är en vanligt förekommande aktivitet på de flesta av de undersökta förskolorna. Dock förekommer det något oftare med de yngre barnen. Högläsning som språkutvecklande aktivitet visade sig också vara vanligt och förekom i ungefär samma grad bland båda åldersgrupperna. Resultatet visade också att högläsning används på flera olika sätt som språkutvecklande verktyg där både skillnader och likheter i arbetssätt mellan åldersgrupperna förekommer.

No description available.

Sverige har genomgått en stor och snabb samhällsförändring i ett multikulturellt avseende. Till följd av ökad migration de senaste decennierna har Sverige blivit mer mångkulturellt och språksituationen förändrats. Detta får direkta konsekvenser för lärare som får en större ansvarsbörda utan att besitta lämpliga verktyg. I denna litteraturstudie behandlas hur forskning beskriver flerspråkighet och språkutveckling samt hur flerspråkighet kan användas som en resurs för lärare och elever. Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka och analysera forskning om hur lärare kan främja flerspråkiga elevers språkutveckling i yngre elevers undervisning. Syftet besvaras utifrån följande frågeställningar: ·       Hur kan flerspråkiga elevers språkliga tillgångar tas till vara på med hjälp av transspråkande undervisning? ·       Hur kan lärare stötta flerspråkiga elever i deras språkutveckling? Materialet som används i litteraturstudien är insamlat via sökningar i databaser och grundar sig i nationell och internationell forskning. Resultatet baserar sig i det sociokulturella perspektivet och synliggör hur flerspråkiga elevers språkinlärning gynnas av samspel och interaktion i samverkan med mer språkkunniga individer. I resultatet framhävs även vikten av att elevers språkliga tillgångar ska komma till användning för att gynna deras språkutveckling såväl som identitet. Transspråkande i undervisningen beskrivs som effektivt för att gynna flerspråkiga elevers språkinlärning, men det framkommer även att lärare upplever att de saknar verktyg för att förvalta elevernas flerspråkighet som en resurs i klassrummet. En slutsats som dragits är att synen på flerspråkighet som resurs behöver få ett fullständigt erkännande i läroplanen för att lärare ska ges förutsättningar att kunna stötta flerspråkiga elever i sin språkutveckling.

Denna kunskapsöversikt syftar till att redogöra för olika språkutvecklande arbetssätt genom skönlitteratur för lågstadieelever. Därtill behandlas vilka möjligheter och utmaningar skönlitteraturen utgör i förhållande till dagens mångkulturella skolor. Studien bygger på en systematisk litteratursökning där tio artiklar valdes ut och som ligger till grund för kunskapsöversikten. Samtliga artiklar för vårt arbete är internationella studier som är organiserade efter våra frågeställningar. Vår studie lyfter fram ordförrådsutveckling, språkutveckling, högläsning, samspel, skönlitteratur och litteraturdidaktik. Detta relaterar till vårt syfte eftersom samtliga begrepp är av stor betydelse för våra frågeställningar.          Tematisk analys användes för bearbetning av den information vi samlat in. Informationen mynnade slutligen ut i resultatdelens samtliga rubriker som svarar på våra frågeställningar. Studiens resultat visar att skönlitteratur i undervisningen är av stor vikt för de yngre barnens språkutveckling. Hur läraren väljer att arbeta med litteraturen är direkt avgörande för elevernas inställning till läsning och böcker. Därtill visar resultaten att visuella bilder och samtal om texters innehåll vid högläsning och läsning är en gynnsam metod för samtliga elevers språkutveckling. Inte minst är samtal och bilder gynnsam för dagens mångkulturella skola. Vår slutsats är att skönlitteratur som verktyg främjar inte bara elevers språk, utan bidrar även till identitetsskapande.

I examensarbetet redovisas hur pedagoger på två olika förskolor ser på och arbetar med högläsningi förskolan. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger högläser för barnen i flerspråkigaförskolor. Vi vill även skapa en förståelse för hur pedagoger arbetar med och ser på högläsning förförskolebarn som har svenska som andraspråk.I studien används en kvalitativ forskningsmetod för att skapa kunskap om hur pedagoger arbetarmed högläsning i flerspråkiga förskolor. Det empiriska materialet samlades in genom intervjuersom gjordes med fyra förskollärare från två mångkulturella förskolor. Materialet transkriberadesoch analyserades utifrån Vygotskijs sociokulturella teori och begreppet proximalautvecklingszonen som utgångspunkt, där samspelet med andra barn och vuxna har stor betydelseför barnens utveckling och lärande. Begreppet literacy och emergent literacy nämns även, därbarnen redan i tidig ålder närmar sig läs- och skriftspråket. I forskningsbakgrunden beskrivs ävenhögläsningens funktion, miljön och tidpunkt, språkutveckling och högläsning för flerspråkigabarn.Resultatet visar att pedagogerna har goda kunskaper om varför man högläser för båda enspråkigaoch flerspråkiga barn. Pedagogerna involverar alla barn oavsett språk i högläsningsaktiviteter samtäven föräldrar i arbetet med högläsning hemma. De har samma syfte men metoderna ser ut på olikasätt beroende på barnens ålder. De är överens om att arbetet med högläsning stärker barnensspråkutveckling.

Abstract Syftet med denna studie är beskriva pedagogers arbetssätt för att locka fram barns intresse för bokläsning i vardagliga aktiviteter, samt att se på vilket sätt bokläsningen används för att stimulera barns språkutveckling. Jag har valt att skriva om bokläsningens betydelse för språkutveckling i förskolan, för att jag har stort intresse av att lära mig mer om läsning och att stimulera barnen språkligt i tidig ålder. Studien kan bidra med inspiration och strategier för att arbeta med bokläsning i förskolan. I undersökningen utgår jag utifrån följande frågeställningar: Hur väljer pedagoger ut böcker att läsa med barnen? Hur använder pedagoger böcker? Hur resonerar pedagoger kring språkutveckling i relation till läsande?För att få kunskaper om detta intervjuer jag fem förskollärare i två kommunala förskolor som ligger i Malmö. I resultatet framkommer det följande:De fem förskollärarna anser vikten av att utgå ifrån barnens intresse när man väljer böcker att läsa med barnen, däremot anser de att erbjuda barnen nya böcker i olika genrer för att inspirera dem och att väcka deras intresse för bokläsning.Dessa förskollärare använder böcker som ett redskap för att tillföra läsaktiviteterna, men även för att skapa självförtroende hos barnen och att ge barnen möjlighet att utveckla sina förmågor. Till exempel att ge barnen möjlighet att berätta sin saga utifrån bilderna. På det sättet kan det vara en utgångspunkt för barnens utveckling och lärande.Språkutvecklingen sker alltid anser de intervjuade förskollärarna, men bokläsningen är en förutsättning för språkutveckling. Via bokläsningen lär sig barnen nya ord och begrepp som de inte hade kunnat lära sig utan läsningen. Med hjälp av pedagoger får barnen möjlighet att skapa sig förståelse kring begreppens innebörd, vilket i sin tur kan bidra till att barnens ordförråd ökar. En annan aspekt där språkutvecklingen sker är interaktionen mellan barnen under bokläsningen, där ett barn berätta sagan för resten av barngruppen eller när några barn tillsammans läser en bok.