Människans främsta redskap för att kunna lära, tänka och kommunicera är språket. Läroplanen för grundskolan (Skolverket, 2011b) betonar därför att alla elever genom skolundervisningen ska ges förutsättningar till att utveckla kunskaper i och om det svenska språket. Utgångspunkten för denna studie är inspirerad av Skolinspektionens granskning (2010) och rapporter från Skolverket (2006; 2011c) som tyder på att flerspråkiga elever forsätter att uppnå sämre skolresultat jämfört med elever som har svenska som sitt modersmål. Orsaken till skillnaderna i skolresultaten anses vara individernas kunskaper i det svenska språket. Syftet med studien är därför att belysa faktorer i svenskundervisningen som kan gynna språkutvecklingen för flerspråkiga elever. Frågeställningarna som studien har utgått ifrån är följande:   Hur påverkar modersmålet en elevs språkutveckling i ett andraspråk? På vilka sätt kan läraren påverka språkutvecklingen hos flerspråkiga elever?   Metoden för denna litteraturstudie har bestått av en informationssökning följt av en materialanalys. Det analyserade materialet utgörs av sju vetenskapliga artiklar, tre forskningsöversikter, två kapitel ur en antologi och tre forskningsrapporter. Studiens framtagna resultat visar att lärarens kunskap om flerspråkighet är betydelsefull för en gynnande språkutvecklande undervisning. Andra faktorer som har belysts i studien är hur kunskaper i modersmålet är avgörande vid andraspråksinlärning. Samtal och interaktion samt språklig stöttning är andra faktorer som har en betydande roll för en positiv språkutveckling hos flerspråkiga elever.

Syftet med denna studie är att undersöka hur läsmiljöer på hemvister kan utformas, hur förskollärarna i studien tar till vara på läsmiljön samt vilka egenskaper läsmiljöer kan ha för att främja barns språkutveckling. Studien är en kvalitativ studie där semi-strukturerade intervjuer, observationer samt foto-elicitering genomsyrar metoden. Resultatet visar en medvetenhet hos förskollärarna om läsmiljöns och barnbokens betydelse för främjandet av barns språkutveckling. Slutsatsen av studien visar att för-skollärarna är medvetna om att läsmiljöerna har betydelse för barns språkutveckling. Förskollärarna arbetar med att ständigt utveckla sina läsmiljöer och varierar hur de läser barnböcker i verksamheten för att främja barnens språkutveckling och intresse för barnböcker

Användandet av tecken som alternativt kommunikationssätt är något som ökat mer och mer i förskolorna. Pedagoger använder då tecken som en förstärkning av de ord som förmedlas till barnen för att ge dem en chans att förstå de vuxnas intentioner. I denna studie studerades det hur barnen använde sig av TAKK (Tecken som altenativ komplement till kommunikation) i sina interaktioner med varandra. Använde de sig av TAKK överhuvudtaget och hur använde de sig av det? Fanns det några situationer där barnen använde det mer än i andra situationer? Studien redovisar även hur barnens kommunikativa kompetens influeras när de använde sig av TAKK. Insamling av empiri gjordes med hjälp av observationer som redovisas med både kvantitativ och kvalitativ metod. Observationerna utfördes på tre förskolor och sammanlagt fyrtiofem barn deltog i studien. Resultatet visade att barnen, i de förskolor som observerats, använde TAKK i väldigt låg utstäckning. Detta trots pedagogernas naturliga och kontinuerliga användande av verktyget. I de situationer där barnen använde sig av tecken var det främst under villkorslösa former till exempel i den fria leken. Resultatet visade att de yngre barnen sällan använde sig av TAKK, till större delen använde de sig av gester och pekande i sin kommunikation. De barn som hade det verbala språket var de barn som i studien använde sig flest gånger av TAKK i sina interaktioner sinsemellan, detta trots att TAKK enbart användes vid ett fåtal tillfällen.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger på fyra förskolor utformar och planerar innemiljö för att den ska ha en för barn god språkutvecklande funktion. Vidare kommer vi att ta reda på pedagogers arbetssätt för att stimulera barns språkutveckling i verksamhetens innemiljöer. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsstrategi med öppna observationer och semistrukturerade intervjuer för att samla in materialet till vårt arbete. Vårt resultat visar att all innemiljö kan vara språkutvecklande, men att det är samspelet mellan pedagoger och barn som är avgörande för språkutvecklingen. Slutsatsen är att miljö och material är viktiga kommunikativa medspelare i barns språkutveckling, men att det är pedagogen som är startmotorn.

Syftet med detta examensarbete var att studera hur förskollärare kan uppmuntra och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling, både angående svenskan som barnets andraspråk, och barnets modersmål. Syftet var att ta reda på hur pedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan kan främja flerspråkiga barns språkutveckling. Syftet innefattade även ta reda på hur man kan tillvara på olika språk som finns i förskolans verksamhet. För att få svar på hur förskollärare arbetar med detta arbete i sina verksamheter valde jag att använt mig av fem kvalitativa intervjuer, med tre aktiva förskollärare och två språkstödjare i två olika kommuner. Resultatet visade på att förskolor arbetar på olika sätt för att bidra till flerspråkiga barns språkutveckling. En slutsats som kan dras är att förskollärare arbetar mer eller mindre medvetet med flerspråkiga barns språkutveckling, där förskollärarens bemötande och förhållningsätt har stor betydelse för barnets språkutveckling. En annan slutsats är att flerspråkiga barn får mer stöd i att utveckla det svenska språket medan stöd i modersmålet är mer sällsynt.

Inledning: Förskolan har ett uppdrag att stödja barns språk, tanke och kunskapsutveckling. Pedagoger bör tillämpa olika språkliga verktyg för att utmana barn i deras språkutveckling. Dessa verktyg kan exempelvis vara högläsning (Bjar & Liberg 2010 s. 17). Vi har undersökt vilken syn pedagoger har på högläsning i förskolan i språkutvecklande syfte. Detta för att vi vill få ytterligare kunskap om hur högläsning påverkar barns språkutveckling för att vi i framtiden ska kunna arbeta språkutvecklande med högläsning som verktyg. Barn utvecklar inte enbart sitt språk vid högläsning. De får möjlighet att utveckla sin identitet, lära känna sig själva samt få empati och förståelse för andra barn och vuxna. Detta enligt Heimer (2016, ss.16–17). Syfte: Syftet är att undersöka vilken syn pedagoger har på högläsning i språkutvecklande syfte i förskolan. Metod: Vi har gjort en kvalitativ undersökning med intervjuer som metod inriktat mot pedagoger då vi ansåg att vi skulle få ett mångsidigt resultat gentemot vårt syfte. Resultat: I resultatet som vi har fått fram framgår det att pedagoger ser högläsning som ett positivt verktyg, samt att deras syfte med högläsning framförallt handlar om att utveckla barns språk. I resultatet framgår det även att barn ska vara delaktiga i högläsningen genom att få diskutera bokens innehåll där både barnet samt pedagogerna ställer frågor till varandra om texten. Enligt pedagogerna finns det olika aspekter som främjar barns språkutveckling vidhögläsning, exempelvis tonläget, vilken bok som läses, samt hur miljön är utformad.

Syftet med denna undersökning har varit att fördjupa förståelsen för hurförskollärare uppfattar sitt språkstimulerande arbete med förskolebarn. Idenna studie användes kvalitativa intervjuer, för att kunna få tillräckligtinformation valde jag att använda semi-­‐‑strukturerade intervjuer.Resultatet visar på olika aspekter av hur lärarna uppfattar språkstimulerandearbete. Fem huvudkategorier framkom i analysen: Språkstimulerande som enfråga om språksyn, Språkstimulerande vardagligt samtal och samspel,Språkstimulerande som aktivering av barnens engagemang;Språkstimulerande som stöttning av barn med olika behov, Språkstimulerandearbetssätt som samarbete i arbetslaget och med föräldrar. Undersökningenvisade på en viss spänning mellan målsättningen att även skapa grund förutveckling av det skrivna språket, och tonvikten på den vardagliga taladekommunikationen. Huvudparten av förskollärarnas uppfattningar handladeom interaktionen med barnen, men några citat kunde placeras i en femtekategori: Språkstimulerande arbetssätt genom samarbete i arbetslaget och medföräldrar. / <p>Godkännande datum: 2016-10-28</p>

Syftet med undersökningen var att skapa en djupare kunskap i vilka arbetssätt och metoder pedagoger i förskolan använder i sitt arbete för att stimulera barnens läsutveckling. Frågeställningarna var: Vilken eller vilka metoder användes för att stimulera barnens läsutveckling i förskolans verksamhet? Hur arbetade pedagogerna i förskolan för att stimulera barnens läsutveckling? Vad tyckte barnen om språkutvecklingsövningarna?Studien var en kvalitativ empirisk vetenskaplig undersökning av två förskolor med videoobservationer och ljudinspelade intervjuer. Respondenterna var barnen och pedagogerna i förskolorna. Resultatet av undersökningen visade att pedagogerna plockade delar från olika metoder. Det var viktigt att samtala mycket med barnen och att fånga upp deras intresse i vardagliga situationer som under den fria leken, vid matsituationer och vid vilan för att stimulera deras läsutveckling.

Som lärare i Sverige möter vi ständigt elever med annat modersmål än svenska ochsom har en annan kulturell bakgrund. I praktiskt estetiska ämnen blir det dessutomallt vanligare att nyanlända läser tillsammans med svensktalande elever. Uppsatsentar reda på hur lärare i bildämnet introducerar sina uppgifter och i vilken mån specifikanpassning sker till nyanlända elever genom tre pilotstudier. Vidare genomförs enundervisningsutvecklande ansats som hämtar inspiration från metoden Learningstudy. Syftet med studien är att vidareutveckla lärares undervisning till nyanländaelever med hjälp av rekommendationer från Skolverkets webbsida. I uppsatsen skergenomförandet praktiknära tillsammans med en annan verksam bildlärare. Vi hargemensamt genomfört förändringar i undervisningen under ett skede utifrån dessafrågeställningar. Hur kan introduktioner i ämnet bild anpassas till nyanlända eleverdär majoriteten av klassen är svensktalande?, Vad innebär Skolverketsrekommendationer till lärare som undervisar nyanlända elever i handling?. Trots deförändringar som har gjorts i undervisningen kvarstår det brister i hur vi lärarekommunicerar vår undervisning och uppgifter till nyanlända elever. Däremot visarstudien på att många av Skolverkets rekommendationer redan görs av denna lärarenmen att dessa inte träder i kraft förrän praktikens utförande sker medvetet ochsynliggör dess aspekter. I studiens gestaltande del undersöks hur det befintligaglappet inom kommunikation och förmedlande av kunskap mellan individer i skolansbildundervisning kan synliggöras genom skapandet. Gestaltandet har sinutgångspunkt från den medverkande lärarens bilduppgift och presenteras iutställningsform.