• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 10
  • Tagged with
  • 10
  • 10
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

TAKK : Ett alternativt hjälpmedel för barn att kommunicera med varandra? / TAKK : An alternative aid for children to communicate with each other?

Lilja, Rebecca, Gustafsson, Maria January 2015 (has links)
Användandet av tecken som alternativt kommunikationssätt är något som ökat mer och mer i förskolorna. Pedagoger använder då tecken som en förstärkning av de ord som förmedlas till barnen för att ge dem en chans att förstå de vuxnas intentioner. I denna studie studerades det hur barnen använde sig av TAKK (Tecken som altenativ komplement till kommunikation) i sina interaktioner med varandra. Använde de sig av TAKK överhuvudtaget och hur använde de sig av det? Fanns det några situationer där barnen använde det mer än i andra situationer? Studien redovisar även hur barnens kommunikativa kompetens influeras när de använde sig av TAKK. Insamling av empiri gjordes med hjälp av observationer som redovisas med både kvantitativ och kvalitativ metod. Observationerna utfördes på tre förskolor och sammanlagt fyrtiofem barn deltog i studien. Resultatet visade att barnen, i de förskolor som observerats, använde TAKK i väldigt låg utstäckning. Detta trots pedagogernas naturliga och kontinuerliga användande av verktyget. I de situationer där barnen använde sig av tecken var det främst under villkorslösa former till exempel i den fria leken. Resultatet visade att de yngre barnen sällan använde sig av TAKK, till större delen använde de sig av gester och pekande i sin kommunikation. De barn som hade det verbala språket var de barn som i studien använde sig flest gånger av TAKK i sina interaktioner sinsemellan, detta trots att TAKK enbart användes vid ett fåtal tillfällen.
2

Hästens tolkning av människans icke-verbala språk i dominanssituationer

Johansson, Martina January 2004 (has links)
<p>Hästar är flockdjur som (enligt de flesta) har en tydlig dominansstruktur, i alla fall när resurserna är begränsade. För att människan ska kunna lita på hästen och få hästen att lita på en och lyda ens kommandon, måste även människan passa in i hästens flock. Hästens perception och kommunikation har studerats, liksom människans sätt att visa dominans mot varandra. Studien har visat att det inte fungerar att vara dominant mot hästen på samma sätt som vi är dominanta mot andra människor, när det gäller att få hästen att lyda. Hästen tolkar antagligen inte våra dominanstecken så som vi önskar. Däremot borde inte dessa tecken göra någon större skada för interaktionen. Det som man bör vara mest medveten om är vilka gester man använder. Hur snabb en gest är har visat sig spela större roll för hur mycket hästen reagerar på den, än hur stor gesten är. Det här har undersökt med hjälp av triangulering, där litteraturstudie, intervju och experiment har ingått.</p>
3

Det verbala språket i förskola och skola - lärares arbete med andraspråkselever

Tapper, Gabriella, Andrésen, Linn January 2010 (has links)
Detta examensarbetets syfte är att ta reda på hur en förskola och en skola arbetar för att främjadet verbala språket hos andraspråkselever. Frågor som vi använt oss av för att få svar på dettaär– Vilka arbetssätt använder sig lärarna av för att främja andraspråkselevernas språkligautveckling?– I vilka situationer uppstår en verbal dialog mellan lärare och barn och mellan barn och barn?Vi anser att detta är ett relevant ämne att undersöka då det alltid är viktigt och ett måste förlärare att arbeta med språkutveckling. Det svenska samhället idag går åt en ännu mermångkulturell framtid och därför ser vi att det är av intresse att undersöka hur man arbetarmed andraspråkselever idag, både för att se det positiva men även för att se vad som kanutvecklas.I vår empiriska undersökning har vi använt oss av observationer i en förskola och i en skolamed samma upptagningsområde av barn. Resultatet av vår undersökning visar både positivaresultat men även att det behövs en del förbättringar och utveckling av det språkutvecklandearbetet i skolan. I förskolan så anser vi att de bör ha mer arbete med skönlitteratur, och ha flerarbetssätt som inbjuder barnen till samtal. I skolan bör lärarna sträva efter att samtalstiden skatillägnas eleverna och även använda sig mer av grupparbeten och låta barnen samspela medvarandra på lektionstid och på så sätt kunna lära sig av och med varandra. Vi tror att förskolanoch skolan hade kunnat ha nytta av ett samarbete då lärarna i skolan har många bra arbetssättmedan lärarna i förskolan strävar efter ett bra arbete med samtal.
4

Samspel i inomhusmiljön : en kvalitativ studie om hur förskollärare möjliggör eller begränsar socialt samspel mellan de yngre barnen i den fria leken på förskolan

Wiberg, Malin, Folmanis, Malin January 2017 (has links)
Vårt valda problemområde grundar sig i att pedagoger inte är närvarande i barnens fria leksamtidigt som pedagoger behöver vara närvarande för att stötta barnen i deras sociala samspel. Eftersom den forskning vi tagit del av enbart fokuserat på hur barns samspel gynnas i de oplanerade miljöerna har fokus i denna studie blivit på de planerade miljöerna inomhus. Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare möjliggör eller begränsar för ett socialt samspel mellan de yngre barnen i förskolans inomhusmiljö. Våra frågeställningar handlar om hur förskollärares användande av artefakter och kommunikation begränsar eller möjliggör ett socialt samspel mellan barnen. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och Vygotskijs tankar och idéer om lärande och utveckling. Tre observationer har genomförts på en förskola där 10 barn och tre förskollärare deltagit. Resultatet pekar på att förskollärares användande av  kommunikation och artefakter både kan begränsa och möjliggöra ett socialt samspel mellan barnen. Ofta används kroppsspråket som förstärkning till det förskollärarna säger med hjälp av språket. Beroende på hur förskollärarna använde sig av artefakterna i den fria leken bidrog detta till både begränsningar och möjligheter för barnens sociala samspel. Genom att begränsa antalet artefakter i den fria leken kan detta ibland gynna barnens sociala samspel. Genom att endast använda sig av det verbala språket, hamnar förskolläraren i fokus vilket gör att det sociala samspelet mellan barnen begränsas på ett större plan. Förskollärarnas användande av lösa artefakter bidrar till att barnen får möjligheter till att utmana sig själva och deras egna fantasi.
5

Förskollärens syn på barns språk och sin egen roll som språkutvecklare i förskolan / Preschoolteacher's views on children's language and their role as the childrens language developers in preschool

Öhman, Susanne, Wernebäck, Pia January 2014 (has links)
Samhället är förändrat vilket innebär att förskolans pedagogiska uppdrag stärkts. Det har gjorts revideringar i förskolans läroplan (Lpfö 98, rev 2010) som innebär att det bland annat gjorts förtydligande kring barns språkliga och kommunikativa utveckling och förskollärarens ansvar. I förskolans verksamhet möter förskolläraren barn som kommit olika långt i sin utveckling av språk, utvecklar språk parallellt samt barn som stött på hinder i sin utveckling av språk. I detta självständiga arbete uppmärksammas förskollärarens uppfattning av möjligheter och hinder att utveckla barns utveckling av språk. Syftet med uppsatsen är att belysa förskollärarens syn på barns språk och sin roll som språkutvecklare i förskolan. För att få svar på vårt syfte i vår undersökning ställer vi frågan vilka möjligheter och hinder finns att som förskollärare arbeta med barns språk och språkutveckling i förskolan. Undersökningen genomförs av en kvalitativ forskningsmetod där tio förskollärare intervjuas. Bakgrunden kopplas till litteratur och resultat/analysdelen tolkas med tidigare forskning och vetenskapliga teorier.   I resultat framkommer att det finns goda möjligheter att utveckla barns språk i förskolans verksamhet. Då förskolläraren är ansvarig för hur verksamheten utformas och organiseras ses de ha en roll som språkutvecklare. Sociala relationer, samspel mellan barnen och vuxna samt miljön och omgivning är betydelsefullt för barns utveckling av språk. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. För att förbereda barnen inför kommande utbildning är det angeläget att verksamheten organiseras och planeras så att barnen möter språk. Nyfikenhet ska väckas för olika kunskapsämnen som barnen kommer möta i skolans värld vilket inte framkommer i studien.   Resultatet av undersökningen visar att förskollärarnas kompetens är avgörande för hur de ser på barns språk och sin roll som språkutvecklare i förskolan. Pedagoger har olika engagemang och kunskap kring förskolans uppdrag vilket påverkar förskolans kvalitet och utveckling av barns språk. Detta synliggörs genom vår frågeställning där förskolläraren beskriver möjligheter och hinder med att arbeta med barns utveckling av språk i förskolan. I undersökningen framkommer det att informanterna önskar kompetensutbildning om barns språk, utveckling av språk samt hur barn utvecklar språk parallellt.
6

Kommunikationen som lätt glöms bort men säger mer än ord : Pedagogers erfarenheter och resonemang om barns kroppsspråk i förskolan

Arnestål, Pernilla, Åberg, Sofie January 2017 (has links)
I det dagliga samspelet med andra människor sker kommunikation på olika sätt. Gester, miner, kroppsuttryck och den verbala förmågan att kommunicera blir synlig även i förskolan. Tidigare forskning visar att kroppsspråket är viktigt för att kunna förstå en annan individ när ord inte säger hela sanningen i en dialog. Vikten av att skapa goda relationer mellan barn och pedagoger bidrar till förmågan att förstå varandras budskap. Den verbala kommunikationen är oftast mer uppmärksammad än den tysta och kroppsspråket glöms bort. Studien grundar sig i att intervjua pedagoger för att skapa en bild av vilket resonemang och vilka erfarenheter som finns på förskolan gällande barns kroppsspråk. Med syfte att granska och analysera pedagogers förhållningssätt till barns kroppsspråk visar denna studie på för vem och hur kroppsspråket spelar en viktig roll. Resultatet visar att det finns förståelse för vad kroppsspråk är även om det inte uppmärksammas i samma utsträckning när det verbala språket finns. Att bli sedd och förstådd är viktigt för alla, stora som små, och kroppen utstrålar mer än orden som sägs. Studien har bidragit till att uppmärksamma pedagogers erfarenheter och resonemang om barns användande av kroppsspråket på förskolan.
7

Hästens tolkning av människans icke-verbala språk i dominanssituationer

Johansson, Martina January 2004 (has links)
Hästar är flockdjur som (enligt de flesta) har en tydlig dominansstruktur, i alla fall när resurserna är begränsade. För att människan ska kunna lita på hästen och få hästen att lita på en och lyda ens kommandon, måste även människan passa in i hästens flock. Hästens perception och kommunikation har studerats, liksom människans sätt att visa dominans mot varandra. Studien har visat att det inte fungerar att vara dominant mot hästen på samma sätt som vi är dominanta mot andra människor, när det gäller att få hästen att lyda. Hästen tolkar antagligen inte våra dominanstecken så som vi önskar. Däremot borde inte dessa tecken göra någon större skada för interaktionen. Det som man bör vara mest medveten om är vilka gester man använder. Hur snabb en gest är har visat sig spela större roll för hur mycket hästen reagerar på den, än hur stor gesten är. Det här har undersökt med hjälp av triangulering, där litteraturstudie, intervju och experiment har ingått.
8

En samling av redskap - En studie om kommunikativa redskap i samlingen

Bjurström, Elise, Hjertsäll, Amanda January 2018 (has links)
Kommunikation och språk utgör en stor del av människors samspel med varandra i nutidens samhälle. De barn som av olika anledningar inte besitter det verbala språket kan få stöd genom olika kommunikativa redskap. Pedagogerna i förskolan är grunden för detta. Denna studie utgår ifrån hur pedagoger använder sig av kommunikativa redskap i en samling. En samling är en social stund under dagen där alla barn och pedagoger är samlade. Syftet med studien är att undersöka, beskriva och analysera hur det ickeverbala språket och kommunikativa redskap används i en samlings-situation. Studien är kvalitativ och empirin som är insamlad med hjälp av observationer, fältanteckningar och intervjuer, analyseras utifrån olika perspektiv och begrepp. I studien används barnperspektiv, sociokulturellt perspektiv samt begreppet kommunikativa redskap. Resultatet visar att pedagoger använder sig av kommunikativa redskap som TAKK, men även kodväxling, artefakter, gester och kroppsspråk. Miljön och materialets betydelse har även varit tydlig för hur pedagoger kan skapa en meningsfull och språkutvecklande samling.
9

Förskollärares arbetssätt med barn som har språkförsening : En kvalitativ intervjustudie om hur förskollärare arbetar för att främja språkutvecklingen hos barn med språkförsening. / Preschool teachers' way of working with children who have language delays : A qualitative interview study on how preschool teachers work to promote language development in children with language delays.

Persson, Linnea, Eriksson, Emma January 2022 (has links)
The purpose of the study is to find out how professional preschool teachers work to promote language development in children who have some form of language delay. We want to investigate which working methods the preschool teachers use to support those children with language delays in preschool. In order to be able to answer the study's purpose and questions, we have used a qualitative method in the form of semi-structured interviews. In the study, ten professional preschool teachers were interviewed who work at different preschools within the same municipality. The collected empirical data were analyzed through the phenomenographic methodological approach. The theoretical starting point in our study is Vygotsky's sociocultural perspective.  The results of the study show that preschool teachers have several different ways of working to support the language development of children who have some form of language delay. The results also show that preschool teachers take the support of special educators to get tips and ideas on how they can work with children who have some form of language delay. The conclusion of our research is that the study contributes with knowledge and understanding of how to support the children who have some form of language delay in their language development. But we can see that even more knowledge is needed in the field. / Studiens syfte är att ta reda på hur yrkesverksamma förskollärare arbetar för att främja språkutveckling hos de barn som har någon form av språkförsening. Vi vill undersöka vilka arbetssätt förskollärarna använder sig av för att stötta barn med språkförsening i förskolan. För att kunna svara på studiens syfte och frågeställningar har vi använt oss av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. I studien intervjuades tio yrkesverksamma förskollärare som arbetar på olika förskolor inom samma kommun. Den insamlade empirin analyserades genom den fenomenografiska metodansatsen. Den teoretiska utgångspunkten i vår studie är Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Studiens resultat visar på att förskollärarna har flera olika arbetssätt för att stötta språkutvecklingen hos de barn som har någon form av språkförsening. I resultatet framkommer det även att förskollärarna tar stöd av specialpedagoger för att få tips och idéer på hur de kan arbeta med barnen som har någon form av språkförsening. Slutsatsen av vår forskning är att studien bidrar med kunskap och förståelse för hur förskollärare kan stötta de barn som har någon form av språkförsening i deras språkutveckling. Däremot kan vi se att det behövs ännu mer kunskap inom området.
10

Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation : En intervjustudie

Håkansson, Jenny, Wimmerstedt, Mari January 2022 (has links)
Inledning Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, TAKK, kan hjälpa barn att lägga grunden för ett verbalt språk, och verka som ett komplement för de barn som inte ännu har ett verbalt språk. Många barn tillbringar stora delar av sin tid på förskolan och det är viktigt att alla barn får rätt förutsättningar för att kunna utvecklas till kompetenta samhällsmedlemmar i framtiden. Eftersom språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman är det viktigt att vi i förskolan tänker på att vår roll i undervisningen speglar barnens verklighet. Syfte Syftet med detta arbete är att studera hur förskolepedagoger tänker kring tecken som stöd i det språkutvecklande arbetet med barnen och hur TAKK tillämpas i förskolan. Metod För att komma fram till studiens syfte valdes en kvalitativ metod med intervjuer som utgångspunkt. En kvalitativ studie kännetecknas av att ett helhetsperspektiv på forskning eftersträvas. Resultat I resultatet framgår det att alla respondenter i vår studie menar att användningen av TAKK bär med sig många positiva fördelar på så sätt att TAKK gynnar alla barns språkutveckling oavsett tidigare erfarenhet av språket. Några exempel på det är att TAKK förstärker kommunikationen och tydliggör undervisningen, vilket i sin tur leder till ökad delaktighet och att barnen får mer inflytande över sin vardag. Respondenterna i vår studie menar också att det bidrar till allas lika värde och att man genom att lättare göra sig förstådd och förstå andra minskar konflikterna i barngruppen. Respondenterna menar att barnen lär sig grundläggande kommunikation och det skapar förutsättningar för att få ett tidigare språk. Genom att använda TAKK i sin undervisning blir respondenten mer närvarande i kommunikationen och tempot sänks automatiskt. Respondenterna i studien uttrycker att deras upplevelse är att det saknas forskning, att det är viktigt med ett gemensamt tänkande och ett kollegialt lärande samt att få vidare fortbildning i ämnet.

Page generated in 0.065 seconds