No description available.

Carlsson, Jenni & Jönsson, Sandra (2014). Barns kommunikation och språkutveckling i en mångkulturell förskola. Malmö: Lärarutbildning Malmö högskola. Syftet med denna undersökning är att belysa barns förutsättningar och möjligheter till kommunikation i en mångkulturell förskola. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: Hur kommunicerar barn med varandra i en mångkulturell förskola? Hur uppfattar förskollärarna sin kommunikation med barn i en mångkulturell förskola? Och hur uppfattar förskollärarna sitt arbete med att främja barns språkutveckling i en mångkulturell förskola? Undersökningen är gjord på en mångkulturell förskola där observationer är gjorda på två barn i en barngrupp under några tillfällen och intervjuer med fem förskollärare. Som vi sedan analyserat utifrån våra frågeställningar.Vår undersökning visar att det finns många olika aspekter när det gäller kommunikation och språkutveckling och att vi som vuxna spelar stor roll för barnen som kommunikativa förebilder. Vuxna skapar förutsättningar för barns språkliga utveckling, genom hur vi samtalar med barnen men även hur vuxna samtalar med varandra. Och hur viktig kommunikationen är mellan barn och barn.

SammanfattningAvsikten med vår undersökning var att ta reda på vilka möjligheter elever med annat modersmål än svenska har att tillgodogöra sig undervisningen i matematik. Genom intervjuer med lärarutbildare, pedagoger och elever har vi fått ta del av deras erfarenhet och tankar om vilken betydelse språket har för elevernas förståelse av matematikundervisningen. Vi har kopplat resultaten av intervjuerna och observationen till några av de teorier som vi tagit del av i lärarutbildningen. Undersökningen visar att pedagogerna är medvetna om att det bör löpa en röd tråd genom elevernas språkutveckling som börjar med en väl grundad bas och följs av en språklig utbyggnad. I vår undersökning kom vi fram till att språket i matematiken skiljer sig från språket i övriga skolämnen. Detta innebär att elever med annat modersmål än svenska måste ha möjlighet att stärka sina språkkunskaper och att en god språklig bas i modersmålet är av avgörande betydelse. I massmedia har det förts en debatt om att elever med annat modersmål än svenska har svårt att nå de mål som finns uppsatta i läroplaner och skolplaner för matematikämnet och frågan är om det beror på bristande språkkunskaper eller matematiksvårigheter?Sökord: Modersmål, matematik, språkutveckling, språkkunskaper. / SummaryThe purpose of this study is to find out what possibilities students witha different mother tongue have to profit from training in mathematics.Through interviews with educators, pedagogues and students we havebeen able to take part in their experiences and thoughts but also howsignificant the language is for the students’ ability to comprehend theteaching of mathematics.We have linked the outcome of the interviews and the observations tosome of the theories which we have experienced in the teacher training.The study proves that the pedagogues in general are fully aware of theimportance of a main theme through the students’ language developmentbased on a solid platform followed by a broadening of their linguisticability.In our study we have noticed that the language used in mathematicsdiffers from the language used in the remaining subjects in school.This means that students with a different mother tongue than Swedishmust have a possibility to strengthen their language skills but a solidplatform in their own mother tongue is also a crucial factor.The mass medium (the Press) has been debating to what extend studentswith a different mother tongue than Swedish are facing a problemmeeting their objectives decided in curriculum and school planswithin the mathematic field and the key question is to what extendit depends on a lack of language skills or difficulties with mathematicsin general.See also: mother tongue, mathematic, language development, linguistics

Syftet med vår studie var att undersöka hur pedagogerna beskriver sitt språkstimulerande arbete i förskolan. Vi ville även ta del av vilket stöd pedagogerna hade möjlighet att få från specialpedagog i förebyggande syfte gällande det språkstimulerande arbetet. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning i form av halvstrukturerade intervjuer med fem pedagoger verksamma på olika förskolor med barn i åldrarna 1-5 år. Resultatet av vår studie visade att språkstimuleringen genomsyrade hela verksamheten och att pedagogerna såg sitt eget förhållningssätt och barnens trygghet som viktigt i det språkstimulerande arbetet. Pedagogerna använde sig av ett rikt utbud av material och metoder och anpassade verksamheten i möjligaste mån efter barnens nivå. Alla pedagoger menade att språket utvecklas och stimuleras i samspel med andra. Vi bedömde att pedagogerna hade mycket begränsad möjlighet till förebyggande stöd och handledning från specialpedagog men alla önskade denna form av samverkan för en pedagogisk utveckling / The aim with our study was to examine how the pedagogues describe the language stimulating spirit work in preschool. We also wanted to see what aid pedagogues had the possibility to get from special pedagogues in keeping the spirit of the language stimulating the work. We chose to do a qualitative survey in the form of partly structured interviews with five pedagogues active at different preschools with children in the ages 1-5 years. The result of our study showed that language stimulation stimulates the entire activity and that the pedagogues consider their own attitude and the childrens´ safety as important in the language stimulating work. Pedagogues used a wide range of materials and methods and adjusted the activity in the best possible way according to the level of the children. All pedagogues mean that the language is developed and stimulated in cooperation with others. We concluded that the pedagogues had a very limited possibility to get preventing aid and guidance from a special pedagogue, but all wanted this form of cooperation for a better pedagogical development.

Syftet för studien var att undersöka hur förskolepedagoger tänker och arbetar kring högläsning, samt om och när barnen görs delaktiga och får ha inflytande kring lässtunden. Med utgångspunkt i syftet genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex stycken pedagoger på tre olika förskolor. Därefter har materialet från intervjuerna tolkats genom begreppen barns delaktighet och inflytande samt högläsning och språkutveckling. Utifrån det här visade studiens resultat att högläsning i stort sett förekommer dagligen, men att däremot pedagogernas syfte och arbetssätt skiljer sig åt. Vidare framgick det från intervjuernas resultat att barnens möjlighet till delaktighet och inflytande under högläsningsaktiviteter också var varierat, beroende på om lässtunden var planerad eller skedde spontant.

No description available.

I detta examensarbete undersöks om man med relativt otraditionella metoder kan skapa språkutvecklande lärandesituationer. Vi hade en idé om att använda bilden och musiken i svenskundervisningen och med utgångspunkt i dessa uttrycksmedel försöka skapa språkutvecklande lärandesituationer. Vi lät eleverna skriva till bild och musik och därefter analysera sin egen text. Vi undersökte sedan om eleverna ansåg att de hade hjälp av övningarna för sin språkutveckling. / Grammar studies, Linguistic development

Vår övergripande frågeställning i arbetet har varit Hur ser samtalen under måltiderna ut på förskolan? Utifrån denna frågeställning har vi byggt upp vårt arbete kring observationer, språkutveckling och genusperspektiv. Vi har genomfört observationer på två förskolor under måltiderna. Utifrån dessa observationer samt teorier kring språkutvecklande samtal och genusteori har vi undersökt huruvida språkutvecklande samtal förekommer under dessa måltider, samt kritiskt granskat dem ur ett genusperspektiv. Vi har kommit fram till att pojkarna oftast får mer samtalstid och uppmärksamhet under styrda samtal så som måltider.

The basis for our study has been to identify how teachers implement music in their language teaching and if there are any benefits to be seen. We have identified that during our own studies, much of the scientific research that has been made available to us regarding this subject has been aimed and performed on younger students; ages three to eight. This led us to take interest in if middle-school teachers can use similar methods of music-implemented language teaching to further facilitate the learning of students in ages nine to twelve. When looking for previously relevant studies we found a gap in research material regarding said ages which prompted us to conduct our own for this study. To identify this, we focused on two questions; How do teachers describe their application of music in connection with Swedish teaching? and What importance do teachers attribute to music as a didactic tool in Swedish teaching?   The study is based on the sociocultural perspective considering music in the classroom often occurs in groups and through social interaction between students. We have focused on using the concepts: mediation, the zone of proximal development and multimodality in our analysis. To answer our two questions, we conducted four semi-structured interviews with teachers from four different regions in Sweden. Our qualitative analysis showed that the teachers can identify advantages in learning processes related to using music in their language teaching that is bound to word comprehension, vocabulary, and pronunciation. They also pinpoint the value of students' identity building when working with music in relation to language teaching in the classroom.

Flera forskare (Erdem, 2018; Norling & Sandberg, 2015) har anmärkt på den bristande forskningen om barns språkutveckling i relation till uteverksamheten. Med utgångspunkt i fenomenologin har pedagogers upplevelser av arbetet med barns språkutveckling i relation till uteverksamheten undersökts. Studiens syfte är att öka förståelsen för pedagogers syn på barns språkutveckling i uteverksamheten såväl som att bidra med kunskap om pedagogers upplevelser av arbetet med barns språkutveckling i uteverksamheten. Utifrån en fenomenologisk och kvalitativ ansats genomfördes fokusgruppintervjuer och en kvalitativ analys. Resultatet mynnar ut i två huvudkategorier; pedagogens synsätt samt möjligheter och utmaningar. Pedagogens synsätt genomsyrar hela studiens resultat och synliggör att pedagogerna betonar ett medvetet språkutvecklande synsätt. Resultatet visar dessutom att pedagogerna upplever både möjligheter och utmaningar i arbetet med barns språkutveckling i uteverksamheten. Pedagogerna beskriver hur de använder utemiljön för att stimulera barns språkutveckling och att barnen såväl som vuxnas språkbruk påverkas av miljön de vistas i. Samtidigt beskriver pedagogerna utmaningar i arbetet med barns språkutveckling, exempelvis organisatoriska utmaningar och vädret. Studien bidrar till en ökad förståelse för pedagogers upplevelser av arbetet med barns språkutveckling i uteverksamheten och ger slutligen förslag på implikationer för pedagoger samt förslag till fortsatt forskning.