Syftet med denna studie är att göra en jämförelse mellan pojkarnas och flickornas tal- och språksvårigheter/språkstörningar i elva förskoleklasser. / Speech and Language Difficulties/Language Disorders from a gender perspective

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka på vilket sätt beskrivningar från relevant litteratur om holistisk syn på lärande, funktionaliserad undervisning, tematiskt arbetssätt och vikten av meningsfulla sammanhang stämmer överens med det praktiska arbetet i klassrummen med den tidiga läs- och skrivutvecklingen, både som lärare upplever att de gör och det faktiska arbete som jag observerar. Mitt arbete består av observationer och kvalitativa intervjuer.Resultaten av min undersökning visar att lärarna använder en kombination av olika metoder som de har utvecklat tack vare sin personliga övertygelse om barns läs- och skrivutveckling, arbetslivserfarenhet, utbildning, befintliga läromedel och skolans traditioner. Lärarnas arbete präglas oftast av en formaliserad och färdighetsbaserad undervisning.Nyckelord: arbetslivserfarenhet, formaliserad undervisning, funktionaliserad undervisning, läsutvecklingen, skrivutvecklingen

Vårt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka språkutveckling med hjälp av musik och rytmik på två skolor i Skåne. Den ena skolan har profilklass med musikinriktning och den andra har inga profilklasser. Vi har medvetet valt två olika skolor för att se om det skiljer sig i användandet av musik som ett didaktiskt verktyg. Som lärarstuderande vill vi veta hur både barn och pedagoger tänker kring ämnet samt hur de använder musik och rytmik i verksamheterna. Musik är och har alltid varit ett högst aktuellt ämne och vi menar att detta påverkar varje människa på ett eller annat sätt. Vi valde att använda oss av intervjuer som metod i vår undersökning för att få samtal kring ämnet. Valet av skolor grundar sig på att en av författarna har gjort sin verksamhetsförlagda tid på en av skolorna, den andra av oss känner även till denna skola väl. Vi valde den andra skolan eftersom de har en musikinriktning.Resultatet visar att det finns en del likheter men också skillnader i hur man arbetar med språkutveckling på de olika skolorna. Pedagogerna som arbetar i klassen med musikprofil menar att en språkutveckling med musik som didaktisk redskap är en viktig förutsättning för att barnen ska lära sig nya ord, tal och annat som ligger till grund för språket. Här menar de att sången utvecklar rösten och att detta i sin tur utvecklar språket. De anser också att det är viktigt att integrera musiken med övriga ämnen. Tidigare forskning styrker denna teori och menar att en integrering underlättar och fördjupar begreppsförståelsen. Den andra pedagogen menar att det finns mångaolika sätt att uttrycka sig på och att varje enskild pedagog måste hitta det sätt som passar henne/honom bäst. Detta i sin tur bidrar till en utveckling av språket.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka två förskollärares tankar angående verbal språkutveckling och hur dessa visade sig i verksamheten. Vi ville ta reda på vad pedagogerna hade för tankar som de använde sig av i det språkutvecklande arbetet på avdelningen och huruvida de rent praktiskt använde sig av dessa tankar i verksamhetenI vår undersökning använde vi oss av kvalitativ intervju och öppen observation. Vi intervjuade och observerade två pedagoger på en avdelning på en privatägd förskola i en stor stad i södra Sverige där alla barnen på avdelningen hade svenska som modersmål. Vi använde oss av kvalitativ intervju för att få så uttömmande svar som möjligt och minska riken att missa intressant stoff. Öppen observation valde vi för att på ett naturligt sätt kunna följa pedagogernas språkutvecklande arbete samt för att se hur deras tankar införlivades i den praktiska verksamheten.De slutsatser vi har dragit är att det verbala språkutvecklande arbetet på avdelningen präglades av ett medvetet förhållningsätt till det språkutvecklande arbetet av båda pedagogerna. Verksamheten kännetecknades av en ständig dialog mellan pedagogerna och barnen där barnets tankar, intressen och erfarenheter konstant stod i fokus och vikten av respekt var här en av grundstenarna för att en dialog skulle kunna uppstå. Hos barnen kunde man se ett stort språkligt självförtroende som vi antar är till följd av pedagogernas förhållningssätt gentemot den verbala språkutvecklingen, men även som vi även antar är till följd av pedagogernas människosyn och allas lika värde.

Syftet med det här examensarbetet är att få kunskap om hur pedagogerna inom förskolan arbetar med språkutveckling. Vi har inriktat oss på barn med utlänsk bakgrund i förskolan. Informanterna svarade att de bland annat använder sagoläsning, teckenstöd, konkret material i sitt arbete med flerspråkiga barn. På våra frågor vad gäller deras arbetssätt. Det visade sig att pedagogerna stimulerar barnen i deras språkutveckling genom att använda olika arbetsmetoder som t.ex. språkpåsar, rim och ramsor, musik och matematik.

Syftet med detta arbete var att undersöka om samtal i små grupper kan gynna elevers begrepps- och språkutveckling. Jag tittar också på om estetiska arbetsredskap, såsom penna, papper och lera, kan bidra med ytterligare dimensioner i elevernas kunskapsutveckling. Undersökningen har gjorts i en grupp med fyra elever som går i årskurs 1-2. Genom att låta eleverna diskutera kring djurens vinterliv, samtidigt som de fick rita, skriva och forma i lera, har jag i undersökningen sett fördelar med att använda diskussioner som en del i undervisningen. I samtalet stödjer eleverna varandras utveckling bland annat genom att bygga vidare på varandras uttalanden, hjälpa varandra hitta ord och begrepp samt ställa frågor och motfrågor. I arbetet med lera kommer diskussionerna mer specifikt in på djurens utseende samtidigt som leran ger djuren eget liv genom att man kan leka med de skapade figurerna.

TAKK står för Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation. TAKK kompletterar det talade ordet för att tydliggöra det som sägs. Syftet med examensarbetet är att undersöka vilken uppfattning pedagoger har om TAKK och dess betydelse för barnens kommunicerande. Det handlar även om att ta reda på hur pedagogerna upplever att TAKK används i förskolorna och på särskolan som ingår i studien samt vilket stöd pedagogerna har i användandet av metoden. Vi besökte en särskola och tre förskolor och gjorde intervjuer med pedagoger som arbetar där. Vi intervjuade även en specialpedagog/logoped som är verksam i ett resursteam som riktar sig mot förskolor och skolor. Det framkommer i vår undersökning att pedagogerna anser att TAKK är ett bra kommunikationsstöd för alla barn, även de utan språksvårigheter. TAKK används i varierande utsträckning och i olika sammanhang och situationer. På vissa ställen används det kontinuerligt under hela dagen medan det på andra ställen mest används vid matsituationen och i samlingen. Vidare visar resultatet att utbildning och kontinuerlig handledning i TAKK är betydelsefullt för de flesta pedagoger för att kunna utvecklas i sitt tecknande. Det framgår att det är osäkerhet, snarare än ovilja, som begränsar pedagogernas användning av TAKK.

Förskola och skola kostar samhället stora summor och det finns en osäkerhet hur resultatet av denna verksamhet ska mätas. Därför har behovet av pedagogiska verktyg och redskap för hur man bl.a. observerar, kartlägger och stimulerar barns språkutveckling ökat. Huvudsyftet med denna studie är att belysa några pedagogers och föräldrars beskrivning och värdering av TRAS-materialet (Tidig Registrering Av Språkutveckling). På vilka sätt kan observationsmaterialet påverka förskolans verksamhet? Författaren genomför studien med hjälp av intervju- och enkätundersökning. Studiens teoretiska ram omfattas av förskolans styrdokument och de vetenskapliga teorier som författaren anser har betydelse för förskolans pedagogiska inriktning idag. Studiens undersökningsgrupp bestod av fem pedagoger på två avdelningar i en förskola och föräldrarna till de barn som är inskrivna där. Sammanfattningsvis pekar resultaten från intervjuerna och enkätundersökningen på en positiv bild av observationsmaterialet. Resultatet i studien visar att pedagogerna värderar materialet i första hand som ett observationsmaterial och det har inte förändrat deras arbetsmetoder för barns språkutveckling. Däremot visar resultatet att observationsmaterialet har förtydligat och gett dem struktur i arbetet med observationerna samt att de beskriver föräldrarnas delaktighet som viktig i förskolans arbete med barnens språkutveckling. Resultatet visar också att föräldrarna värderar observationsmaterialet positivt, dock med vissa förbehåll. Föräldrarna har också en god insikt i observationsmaterialets syfte och användning och de beskriver att de känner både samarbete och delaktighet med förskolan.

AbstractTitel: Hur kan pedagoger stärka och stimulera barns språkutveckling i förskolan?Författare: Malin Cronvall WebergBakgrund:Den pedagogiska verksamheten skall genomföras så att den stimulerar och utmanar barnetsutveckling och lärande. Miljön skall vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamhetenskall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta tillvara på och stärka barnetsintresse för att erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. (Lärarförbundet, 2002:30)Genom denna undersökning ämnar jag skapa en bredare och djupare kunskap kring hurpedagoger kan hjälpa barn i olika situationer att erövra språket på ett så enkelt och roligtsätt som möjligt. Som pedagog är det viktigt att tänka på att skapa situationer och miljöersom är intressanta och lärande för barnen. Dessa miljöer ska samtidigt vara meningsfullaoch språkutvecklande.Syfte: Mitt syfte med arbetet är att belysa och diskutera hur pedagoger kan hjälpa ochinspirera barnen att lära sig språk på ett spännande och roligt sätt. Särskilt fokus riktar jagpå hur litteratur används vid språkstimulering på förskolor. Enligt Arnqvist är språket denfärdighet som snabbast utvecklas under de år barnen är på förskolan. Barnen använderspråket för att kunna förmedla sina behov, känslor och attityder till omvärlden. Barnenberättar till exempel om de har ont eller är hungriga, de är även mycket intresserade av attberätta för sina föräldrar om vad de upplevt under dagen. I alla dessa situationer använderbarnet sitt språk för att kunna förmedla sitt budskap till omgivningen (Arnqvist, 1993:18).Därför tycker jag att det är viktigt att titta närmare på hur pedagoger arbetar med justspråkutveckling på förskolorna.Frågeställningar:Hur kan pedagoger stimulera och stärka barns språkutveckling?Hur används högläsning i förskolans verksamhet?Hur betraktas högläsning av pedagoger i förskolan?Teori: Det finns flera olika teorier om barns språkliga utveckling och exempel på dessa ärden ryske språkforskaren Lev Semjonovitj Vygotskijs och den schweiziske forskaren JeanPiaget, vilka utforskas i föreliggande examensarbete.4Metod och urval: Jag har valt att genomföra undersökningen med hjälp av observationerpå två olika förskolor där arbetet med litteraturläsning för barnen ser väldigt olika ut.Observationerna kompletteras även med intervjuer av de observerade pedagogerna.Resultat: De tankar jag hade tidigare kring vikten av att läsa för att kunna stimulera ochstärka barnens språkutveckling stämmer överens med de pedagoger jag intervjuat. Det haräven framkommit att det inte enbart är genom att läsa för barnen som barnen blir hjälptautan genom att ständigt prata med dem och sätta ord på saker som man gör tillsammans.Även musik och lek har framkommit att pedagogerna anser kan hjälpa barnen på derasspråkliga resa.Nyckelord: Språkutveckling, högläsning, förskolan, sagor

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka skriftspråkshändelser som sker i meningsfulla och funktionella sammanhang i förskoleklassen och på fritidshemmet. Syftet är även att undersöka vilken utvecklingspotential det finns i skriftspråkshändelserna som eleverna planerat eller spontant deltar i. Utifrån vårt syfte formulerades följande frågeställningar: Vilka skriftspråkshändelser deltar eleverna i under sin skoldag i förskoleklassen och på fritidshemmet? Vilken potential finns i dessa skriftspråkshändelser med hänsyn till elevernas skriftspråksutveckling? Vårt empiriska material utgörs av delvis deltagande observationer och en semistrukturerad intervju. Genom observationerna framgår det vilka planerade och spontana skriftspråkshändelser som eleverna deltar i under skoldagen och på fritidshemmet. Vid intervjun diskuterades förskoleklassens skriftspråksverksamhet. Av vårt resultat framgår bland annat att elevernas skriftspråkshändelser främst stöttades av praktikerna kodning och meningsskapande, medan textanvändning förekom färre gånger och kritisk textutforskning saknades helt. Vår första slutsats är att det funktionella sammanhanget och helhetsperspektivet kring skriftspråkshändelserna fattas i flera av övningarna och därmed inte stärker elevernas skriftspråk i den mån som de skulle kunna göra. En andra slutsats som vi drar utifrån vårt resultat är att skriftspråkshändelserna och verksamheten har outnyttjad potential med hänsyn till eleverna skriftspråksutveckling. En tredje slutsats är att leken borde ha en central plats i förskoleklassen tillsammans med skriftspråket.