Bakgrund: Den forskning som presenteras visar hur lärare kan stimulera barns språkutveckling genom olika verktyg, såsom sagor, högläsning, rim och ramsor, lek och språklekar. Även kommunikation och begreppet språklig medvetenhet beskrivs.Syfte: Syftet med denna undersökning är att studera lärarnas syn på språklig stimulansi förskola och förskoleklass. Syftet är att undersöka hur lärarna menar att de arbetar medspråklig stimulans, för att barns språkutveckling ska gynnas.Metod: Vi har använt oss av kvalitativ metod. Tillvägagångssättet har varit self report.14 stycken pedagoger har intervjuats via self report i två olika kommuner både ifrån förskola/förskoleklass. Syftet har inte varit att jämföra de båda verksamheterna utan bara se vilken bredd av syn det finns på språkstimulering, samt vilka metoder de arbetar med för att språkutvecklingen ska gynnas.Resultat: I self reporterna skriver lärarna att allt de gör hela dagarna stimulerar barnsspråkutveckling. Språket är något som följer barnen i deras utveckling. Barnen behöver stimulering för att de ska klara den kommande läs och skrivutvecklingen. Lärarna belyste även att de arbetade språkfrämjande genom olika metoder som till exempel sång och sagopåsar, rim och ramsor, litteraturen, vardagen och samtalens betydelse, samt olika språkträningsmetoder.

BAKGRUND: I bakgrunden belyser vi olika författare och forskares perspektivkring språk. Inledningsvis definierar vi begreppet språk, för attsedan beskriva vad Läroplanen för förskolan tar upp. Därefterbeskriver vi barns språkutveckling och redogör för vikten av ettspråkstimulerande arbete i förskolan. Pedagogers förhållningssättdiskuteras och vi tar upp lekens samt miljöns betydelse för språket. Ibakgrundens sista del redogör vi för vår valda teoretiska ram.SYFTE: Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad olikaförskolors personal anser vara det centrala för språkstimulering iförskolan.METOD: Vi har i denna undersökning använt oss av kvalitativ metod, medfenomenografi som ansats och intervju som undersökningsredskap.Sammanlagt har vi intervjuat nio pedagoger varav fem arbetar på enSpråkförskola och resterande på två ”vanliga” förskolor.RESULTAT: I resultatet framgick likheter men framförallt skillnader mellanförskolorna. Pedagogerna som intervjuades diskuterade språketsbetydelse för utveckling och lärande. Man beskrev också sittspråkfrämjande förhållningssätt och arbete samt miljöns betydelseför barns språkutveckling. / Uppsatsnivå: C

BAKGRUND: Vi har beskrivit vad Kiwimetoden innebär och var den har sina rötter.Vi har skrivit allmänt om språkutveckling samt tidigare forskningkring läsinlärning. Undersökningens teoretiska ram består avVygotskijs sociokulturella perspektiv och Deweys demokratiskaperspektiv.SYFTE: Undersökningens syfte är att undersöka en specifikundervisningsmetod för språkinlärning. Vi har valt att avgränsaspråkinlärningen till att gälla läsinlärning. Den undersökningsmetod vivalt att undersöka kallas Kiwimetoden.METOD: Studien är en kvalitativ fallstudie med inspiration från denetnografiska metoden. Som datainsamlingsverktyg har vi använt ossav intervju och observationer. Resultatet presenteras i olika teman.RESULTAT: Vi har sett att Kiwimetoden innefattar olika läsmoment, där olikafokus belyses för att göra eleverna mer medvetna över sin läsning. Vihar även sett att när man arbetar med Kiwimetoden innefattar det ensärskild inlärningsfilosofi som kräver att man arbetar utifrån en visstyp av organisation i klassrummet.

BakgrundI bakgrunden berör vi olika definitioner som finns av tvåspråkighet samt förskolan, skolans och samhällets påverkan för andraspråksinlärningen. Vi tar även upp modersmålets betydelse för språkutvecklingen, samt olika arbetssätt och arbetsmetoder för att främjaandraspråksinlärningen. Vidare skriver vi om sambandet mellan språk och kultur och utgårfrån teoretikerna Lev Vygotskijs och Roger Säljö.SyfteVårt syfte med undersökningen är att studera ett antal pedagogers uppfattningar om barnenstvåspråkighet och deras kultur samt även vilka metoder och arbetssätt de använder sig av för att främja barnets modersmål och utveckla det svenska språket i en mångkulturell förskola/förskoleklass.MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervju och intervjuat åtta pedagoger som arbetar i mångkulturell förskola/ förskoleklass. Vi har i denna del även beskrivit urval, hur vi gick tillväga för att besvara vårt syfte samt beskrivit reliabilitet och validitet, de etiska aspekterna och hur vi bearbetat och analyserat det resultat vi fick fram.ResultatI resultatet framgick det att de intervjuade pedagogerna såg både för och nackdelar med att vara tvåspråkig. Pedagogerna var medvetna om att barnets modersmål var viktigt för att de ska kunna utveckla både sitt modersmål och det svenska språket. De arbetade på olika sätt för att främja barnets språkutveckling och var även eniga om att barnets språk och kultur är viktigt för deras identitet och kulturtillhörighet.

BakgrundSagan har alltid använts i förskolans verksamhet med avsikten att vila och få chans att varva ner lite. Idag är meningen med sagan oftast densamma ute i verksamheterna men pedagogerna idag har blivit mer medvetna om vad sagan har för möjligheter för språkutvecklingen. Sagan skapar möjligheter till diskussion, samtal och chans att utveckla sin självkänsla genom att prata inför andra och våga träda fram i rollspel.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur pedagogerna arbetar med sagan som pedagogiskt redskap i verksamheten för att främja barns språkutveckling och hur pedagogerna ser sagans förändring genom de senaste trettio åren.MetodVi har valt att använda kvalitativa intervjuer i vår undersökning. Vi använde oss av intervjuer som redskap för att få svar på vårt syfte till studien. Vi har intervjuat verksamma pedagoger på tre utvalda förskolor i Västra Götalands län.ResultatPedagogerna i vår studie upplever att sagan ger många möjligheter till barns språkutveckling. Pedagogerna talar också om användningen av sagan genom tiderna, även hur vi pedagoger involverar barnen i arbetet med sagan. Pedagogerna talar även om sagans påverkan på fantasin och självkänslan som något positivt i utvecklingen. En del pedagoger anser att det är viktigt att pedagogerna är medveten om förändringar och mottaglig för nya idéer och arbetsätt med sagan som språkutvecklande redskap. / Program: Lärarutbildningen

BAKGRUND:I bakgrunden behandlas begrepp som är centrala för vår studie. Vi tar upp tidigare forskning och relevant litteratur som berör syftet. Vi tar även upp förskolans betydelse för barns språkutveckling och språkutvecklingens plats i styrdokument för förskolan.SYFTE:Syftet med undersökningen är att undersöka hur åtta förskollärare resonerar kring det pedagogiska arbetet med att stimulera språkutvecklingen hos barn.METOD:Utgångspunkten för undersökningen är kvalitativ metod och undersökningsverktyget är intervju. Urvalet består av åtta förskollärare som är verksamma i förskolan.RESULTAT:De lärare i förskolan som medverkat i vår undersökning beskrev alla att de har en ganska bred erfarenhet av att arbeta pedagogiskt med att stimulera barns språkutveckling. Lärarna uttryckte att det var viktigare att se helheten av verksamheten än att stimulera språkutvecklingen med särskilda aktiviteter. Men högläsning beskrivs som en viktig aktivitet för att stödja barns språkutveckling och utveckla ordförrådet. Samtal med barn i vardagen sågs avrespondenterna som den viktigaste delen att prioritera för att stimulera språkutvecklingen. / Program: Lärarutbildningen

BAKGRUND: Hur kan pedagogers föreställningar och arbete i verksamheten främja barnsspråkutveckling? Barns språkutveckling kan ses ur olika aspekter som läsning, skrivning ochkommunikation. Detta är något vi belyser i bakgrunden genom att lyfta betydelsen avspråkarbetet i verksamheterna. Miljö, arbetssätt och bemötande är olika områden sompedagoger kan forma för språkutveckling.SYFTE: Syftet med denna undersökning är att ta reda på några pedagogers föreställningarkring barns språkutveckling, samt hur de arbetar för att stödja språkutvecklingen.METOD: Vi har använt oss av kvalitativ metod, tillvägagångssättet har varit intervju ochobservation. Åtta pedagoger har intervjuats i fem olika verksamheter, både ifrån förskola ochfrån förskoleklass. Observationerna genomfördes i två olika verksamheter vid sju tillfällen.RESULTAT: I intervjuerna uttryckte pedagogerna att språket finns i allt som barnen gör.Språket är något som följer barnen åt i hela deras utveckling. Pedagogerna menade att dearbetade språkfrämjande genom olika arbetssätt, som t.ex. språkpåsar, rim, ramsor, böcker.De påpekade även att samtal var en del i hur barnen utvecklar sitt språk vilket de ävenarbetade aktivt med. Pedagogerna nämnde även vårdnadshavarnas roll som en betydande del ibarnens språkutveckling. / Uppsatsnivå: C

BAKGRUND:Vi har under vår utbildning insett betydelsen av att vi som pedagoger både i förskolan och i skolanbesitter stora kunskaper när det gäller läs- och skrivutveckling. Som blivande pedagog i förskolan ochskolan känner vi också ett stort behov av att ha kunskaper om olika metoder så att vi kan hjälpa ochförebygga barns läs- och skrivsvårigheter. Vi har vi vår bakgrund skrivit vad tidigare forskning ocholika författare skriver om detta område som vi sedan försökt koppla till vår resultatdiskussion.SYFTE:Arbetet syftar till att ta reda på hur de intervjuade pedagogerna motiverar och arbetar med läs- ochskrivutveckling. De frågeställningar vi har använt oss av är följande :– Vilken betydelse har läs- och skrivutvecklingen för enskilda barn enligt pedagoger?– Vilken betydelse antas motivation och uppmuntran ha?– Vad är gemensamt i pedagogers arbetssätt?METOD:Vi har valt metoden intervju som är en kvalitativ metod för att samla in material och valtfenomenografi som vår forsknings ansats för att ta reda på respondenternas tankar. Studien innefattarfyra pedagoger, varav två utbildade förskollärare och två utbildade lågstadielärare. Pedagogernaarbetar på en förskola och i tre olika skolor i två olika kommuner.RESULTAT:Resultatet visar att pedagogerna i stor utsträckning arbetar med läs- och skrivutveckling de är dockinte medvetna om att deras arbetssätt också är ett förebyggande arbetssätt. Pedagogerna är välmedvetna om hur viktig motivation och uppmuntran är i läs- och skrivprocessen och de anser att merindividuellt arbete hade varit gynnsamt för barns utveckling. Alla pedagoger är överens om att läs- ochskrivutveckling är en livslångprocess.

Syftet med denna uppsats var att skapa djupare förståelse för hur förskolans personal arbetar för att stödja barn i deras språk-och skriftspråksutveckling. I undersökningen har åtta förskolepersonal svarat på frågor i form av intervjuer. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visade att respondenterna i undersökningen var samstämda i sin uppfattning att förskolan ska arbeta med barns språkutveckling. Det framkommer i resultatet att förskolepersonalen medvetet ska arbeta med att utveckla barns språk, och att de finns olika metoder att använda för detta arbete. De metoder som många av respondenterna använde sig av var böcker, sång, rim och ramsor. Vid skriftspråksutveckling är respondenterna överens om att detta ska introduceras för barnen och stödjas om barnen visar intresse för detta, dock var de samstämda med att skriftspråket inte ska ha någon central roll i barns utveckling på förskolan, utan att detta enbart ska introduceras och arbetas med vid visat intresse.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger stimulerar och utvecklar barns språk i sin verksamhet med hjälp av olika pedagogiska verktyg. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ intervjustudie där nio pedagoger deltog under två månader från olika förskolor i Östergötland. Resultatet visade att pedagogerna i studien uppfattade två centrala begrepp som är gruppens organisation och språkutvecklande arbetssätt som viktiga redskap för barns språkliga utveckling. Mitt resultat visar att muntligt berättande och högläsning används regelbundet i verksamheten av de pedagoger som varit med i undersökningen. Muntligt berättande som sker vid olika tillfällen i förskolor och sagor ger möjligheter att väcka fantasi och stimulera barnens språkutveckling. Samtidigt visar resultatet att högläsning av pekbok och bilder/sagobok har en hög status och genererar mycket samtal och frågor mellan eller efter läsning. Slutsatsen jag kom fram till är att det inte finns ett enda arbetssätt som är språkutvecklande utan att en blandning gynnar språkutvecklingen bäst.