Syftet med denna studie är att redovisa vad som skett de senaste åren vad gäller elektroniska inköp i offentlig sektor i Sverige och jämföra med de krav som ställts. Det beskrivs i vilken mån inköpssystemen stöder de inköpsprocesser offentlig sektor har. En diskussion förs om det bara finns en modell för lyckosamt införande (med mindre variationer) eller om det finns flera sätt. Slutligen tas det upp vilka faktorer som får en IT-satsning, i detta fall inköpssystem, att lyckas bra eller mindre bra.

Ordet förändring är något som människor ofta associerar till olika typer av förändring. Det kan vara förändringar för mig som individ, förändringar inom familjen, byte av boende eller förändringar i vädret. Förändringar kan även vara något som sker i ett företag eller en organisation. Dessa förändringar kan uppstå som en följd av politiska beslut, förändringar i omvärlden, expansion eller beslut om effektivisering. Förändringar är givetvis inget undantag för den offentliga sektorn, vilket även innefattar flertalet anställda som påverkas av förändringarna. Denna uppsats undersöker därför: Vad påverkar en medarbetares upplevelse av en organisationsförändring inom socialtjänsten i Umeå kommun? Utifrån sex aspekter ledarskap, kommunikation, rättvisa, delaktighet, individen och organisationskultur har vi studerat hur dessa påverkar medarbetarens upplevelse av en organisationsförändring. Vi önskar även visar på hinder och/eller drivkrafter för medarbetarens upplevelse av organisationsförändring inom socialtjänsten i Umeå kommun som är ett exempel på en offentlig verksamhet. Denna studie har en kvalitativ forskningsstrategi, ett angreppssätt som är huvudsakligen deduktivt med induktiva inslag och en hermeneutisk kunskapssyn. Den teoretiska referensramen består av forskning gällande organisationsförändring och olika aspekter som har visat sig påverka medarbetaren vid organisationsförändring. Alla de sex aspekterna påverkade medarbetarens upplevelse av en organisationsförändring inom socialtjänsten i Umeå kommun. De kan på olika sätt verka som hinder eller drivkrafter för medarbetarens upplevelse av organisationsförändringen. Delaktighet, tidigare erfarenheter och arbetsgruppen visade sig vara viktiga aspekter för medarbetarens upplevelse av en organisationsförändring inom socialtjänsten i Umeå kommun.

Denna C-uppsats behandlar skillnader mellan privat och kommunal äldreomsorg. Syftet är att undersöka ivilken utsträckning privata respektive kommunala äldreboenden tillämpar New public management i sinaverksamheter. Data hämtas genom fyra semistrukturerade intervjuer med personer som är boendechefer förolika äldreboenden. Anledningen till att jag valt att intervjua boendechefer är för att dessa personer inneharett ledningsansvar och som även visar vilket synsätt verksamheten har. Den teoretiska bakgrunden jaganvänder mig av är NPM-teorin. I uppsatsen studerar jag boendechefernas synsätt och arbetssätt påäldreboendet i form av arbetsgivare som rimligtvis återspeglar det synsätt som verksamheten har. Minaresultat visar att både kommunala och privata äldreboenden använder sig till viss del av New publicmanagement teorin. Undersökningen visar även att det finns skillnader mellan de privata äldreboendena ochinte endast mellan de privata och de kommunala verksamheterna. Denna undersökning är intressant ur ettsociologiskt perspektiv eftersom den undersöker aspekter som speglar viktiga processer som kännetecknarvårt moderna välfärdssamhälle.

Through our study we have found that there are moresimilarities than differences in leadership styles. The dominant leadership style of managers in both private and public sector is the democratic leadership style, often in combination with other styles; most notably the authoritarian leadership style. The charismatic leadership style doesn't seem to be popular in neither private nor public sector. Title:                                                                              A study of leadership styles in public and private sector  Course:                                                    Bachelor Dissertation - Leadership Authors:                                                  Milos Kostic and Rudina Shabani Advisor:                                                   Ingemar Wictor Keyword:                                                Leadership style, public, private, leadership Problem formulation:          What differences and similarities in leadership styles are there between managers in private companies and managers in public companies? Purpose:                                                  Our purpose has been to find which similarities and differences there are in leadership styles between managers in private sector and managers in public sector. Theoretical framework:       After studying the theory of leadership, we found four different leadership styles relevant to our study. In the theoretical framework we discuss theories of authoritarian leadership, democratic leadership, laissez-faire leadership and charismatic leadership. The Managerial Grid is also discussed. The second part of the theoretical framework consists of a presentation of private and public sectors along with an account of differences between them. Methodology:                                          In our methodology we conducted a qualitative study with a deductive approach along with a quantitative study. The empirical data we collected is through six interviews and six questionnaires. We interviewed three managers in the public sector and three managers in the private side. All managers answered our questionnaire after the interviews were done. Results:                                                    Through our study we have found that there are more                                                                                       similarities than differences in leadership styles. The dominant leadership style of managers in both private and public sector is the democratic leadership style, often in combination with other styles; most notably the authoritarian leadership style. The charismatic leadership style doesn't seem to be popular in neither private nor public sector.

Högskolan Kristianstad har gamla anor med utbildningar från mitten av 1800-talet men grundades först 1977 i sin nuvarande form. De sista 4-5 åren har högskolan haft planer på att göra en omstrukturering. Förändringsarbetet tog fart förra året och vi blev intresserade av att skriva om de förändringar som pågick. Syftet med uppsatsen var att analysera förändringsprocessen vid Högskolan Kristianstad, samt undersöka hur de anställda påverkades av den. Vi valde att göra intervjuer med de anställda för att få inblick om hur de upplever sin situation. Våra frågeställningar var: Vad var de anställdas syn på omorganisationen? Vad har de anställdas förväntningar varit under processens gång?  Vad har de anställdas farhågor varit under processens gång och vilka motstånd har uppkommit från de anställda under processens gång? Våra slutsatser är bland annat att en förändring är nödvändig på Högskolan Kristianstad, att skolan behöver en stark och tydlig ledning, att det hade varit bra om ledningen hade ett bredare underlag om förändringar i en akademisk miljö. Eftersom det redan finns en färdig plan för hur Högskolan Kristianstad ska se ut år 2012 så är det extra viktigt att ledningen drar lärdom av det förändringsarbete som nu pågår.

Sammanfattning Examenstitel: Tillämpning av balanserat styrkort i offentlig verksamhetsstyrning: En fallstudie av Folktandvården i Stockholms län Seminariedatum: Den 14 januari 2010 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoäng Författare: Thomas Borgmäster och Marcello Longo Handledare: Sune Tjernström, universitetslektor Nyckelord: Verksamhetsstyrning, balanserat styrkort, offentlig sektor, Folktandvården. Målgrupp: Intresserade av offentlig verksamhetsstyrning och styrmedlet balanserat styrkort. I synnerhet de som intresserar sig för att implementera balanserat styrkort i offentlig regi. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera verksamhetsstyrning inom Folktandvården i Stockholms län. Varför används det balanserade styrkortet och på vilket sätt tillämpas det? Metod: En fallstudie har genomförts, byggd på empiriska data insamlade genom semistrukturerade intervjuer samt tolkning av interna dokument. Teoretiskt ramverk: Det teoretiska ramverket baserar sig på relevanta litteraturstudier om det balanserade styrkortet samt kritiska artiklar, i syfte att skapa en teoretisk dialog kring styrkortets möjligheter och begränsningar. Empiri: Fallstudien baseras på intervjuer med Noomi Näsström, klinikchef på kliniken för medicinsk tandvård, Lars Odelmark, verksamhetscontroller på Folktandvårdens huvudkontor i Stockholms Län och Dan Örblom, klinikchef på Rosenlundskliniken, samt interna dokument från Folktandvården. Slutsats: Den studerade tillämpningen av balanserat styrkort inom Folktandvården förefaller ha bidragit till ökad effektivitet inom organisationen. Tyngdpunkten i tillämpningen har varit att förbättra prestationsmått inom den operativa verksamheten, medan det balanserade styrkortets potential inom strategisk styrning av verksamheten – förverkligande av visioner – utnyttjats i mindre grad. Goda möjligheter finns att utveckla verksamhetsstyrningen inom organisationen, t.ex. genom att tillföra ett tydligare utvecklingsperspektiv, i enlighet med upphovsmännens grundföreställningar.

Studien grundas i digitaliseringskommissionens krav på en ökad koppling mellan IT och verksamhet inom offentlig sektor samt att tidigare studier definierat en rådande problematik gällande IT-arbetet inom offentlig sektor. Vidare grundas studien även i en påvisad problematik gällande en otydlighet om vad organisationer kan arbeta med för att främja mogen IT governance. Studien har som syfte att identifiera faktorer som är viktiga att arbeta med för att en organisation ska nå en hög grad av IT governance-mognad. Med grund i detta formulerades forskningsfrågan ”vad arbetar organisationer inom offentlig sektor med för att främja mogen IT governance”. Data har empiriskt samlats in genom intervjuer och enkäter från 23 olika organisationer, samt teoretiskt genom en litteraturstudie. Det sammanställda materialet har analyserats via tematisk dataanalys. Resultatet är sammanställt i form av faktorer som beskriver vad organisationer kan arbeta  med för att främja en mogen IT governance. Resultaten visar att följande faktorer är viktiga att arbeta med: Engagemang, tydlig roll och ansvarsfördelning, IT integreras med andra enheter inom organisationen, IT governance finns med i organisationens framtidsvision, samspel mellan IT och verksamhet, medvetenhet av IT-relaterade risker, mätbarhet, beslutsprocesser gällande IT, tydlig kommunikation gällande IT, anpassad organisationsstruktur, tydligt definierade och uppdaterade ITstyrdokument samt uppföljning. Slutligen, påvisar resultaten även att  mogen IT governance är ett område som kräver ett aktivt engagemang över  längre tid för att nå sin fulla effekt. Studiens kunskapsbidrag är en tydlig definition av vad organisationer inom offentlig sektor kan fokusera på för att nå mogen IT governance. Detta kan främja den problematik som påvisats gällande IT governance och IT-styrning inom offentlig sektor.

Purpose: To examine if the management of the public sector organization Sida actively work with how to motivate their employees. We also examine which factors of motivation dominate amongst the employees. Method: A case study with a qualitative approach was conducted, using semi structured interviews and a survey to gather data. By connecting motivation theories with collected data, we analysed the results to find similarities, differences and relations between them. Theory: The study is based on motivation theories and other contributing research. Conclusions: The study shows that management actively work with how to motivate their employees. But the employees are not aware of how management work with motivation. The majority of the motivation factors are highly valued, but the dominating factors are personal growth, stimulating work assignments and the ability to know the results of their work.

I det konkurrensutsatta samhälle som vi idag lever i är inte kommunen på samma sätt som tidigare en självklar och livstrogen arbetsgivare. I dagens samhälle gäller det att bygga upp en organisation som har ett starkt varumärke. Vikten av att bygga ett starkt varumärke är en förutsättning för att kunna behålla och attrahera ny arbetskraft. Studien har genomförts på en kommun i Sverige där vi har undersökt hur kommunen arbetar med frågor som arbetsgivarpolicy och värdeord. Med hjälp av teoretiker som Senge och Argyris diskuterar vi kommunens vision om att vara en lärande organisation. Storstadskommunen arbetar efter en ny arbetsgivarpolicy och en uppsättning värdeord, där kommunen uppmuntrar sina anställda till ett kontinuerligt lärande. Vi vill med denna studie ta reda på hur arbetsgivarpolicyn påverkar kommunen som organisation samt vilken påverkan dessa uppsatta värdeord har på kommunens varumärke. Metoden som vi har använt oss av bygger på intervjuer med chefer och textanalys av kommunens styrdokument. Resultatet av intervjuerna visar dels på att det finns bristande samverkan mellan verksamheterna inom kommunen och dels att chefer inom kommunen har olika uppfattningar om värdeorden. Textanalysens resultat visar dock på att kommunen har en god förutsättning för att uppnå visionen om att vara en attraktiv och modern arbetsgivare men att implementeringsprocessen är lång och resurskrävande.

Denna studie handlar om offentlig sektor. Syftet är att förstå offentlig sektor genom att fokusera på en sektion av de olika verksamheter som finns inom kommunal verksamhet, närmare bestämt förskola. Detta undersöktes dels genom att belysa relationen mellan förskola och dess reformer samt förändringar som skett inom offentlig sektor de senaste åren, och dels genom att ta del av berättelser från aktörer med olika perspektiv från förskolans värld. De olika aktörerna är föräldrar, pedagoger, förskolechefer och politiker. De har intervjuats utifrån ett narrativt tillvägagångssätt där deras subjektiva berättelser om förskola har stått i fokus. Innan intervjuerna, skickades en fallbeskrivning ut till samtliga aktörer för att väcka tankar om och kring organisationen. De teorier som använts som stöd i analysen är Kronvall, Olsson & Sköldborgs teori om domäner, Montin & Granbergs idealtyper för kommuner, Granströms sammanställning om grupper och projektion samt Foucault och hans syn på kunskap, makt, kunskapsregimer och disciplinering. Genom aktörernas berättelser framkommer det att organisationen upplevs och tolkas på olika sätt. Denna otydlighet kan sedan leda till föreställningar och missförstånd om och mellan de olika aktörsgrupperna. En slutsats av detta är att den mängd reformer och förändringar som skett under så pass kort tid gör att organisationen kan upplevas som otydlig.