Under de senaste tjugofem åren har det framkommit i tidigare forskning att andelen flickor i årskurs 9 som haft olika symtom på nedsatt psykiskt välbefinnande ökat oroväckande mycket. Syftet med denna studie är att beskriva kuratorers erfarenheter och definitioner av psykisk ohälsa bland dagens unga tjejer i årskurs 7-9, samt vilka påverkansfaktorer de anser finnas och om de anser att det har förändrats över tid. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ metod med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av 5 kuratorer, varav intervjuerna genomfördes på fyra stycken skolor och en ungdomsmottagning i Mellansverige. Resultatet visade att samtliga kuratorer upplever att det psykiska måendet hos ungdomarna är det generellt ingen större skillnad på idag, gentemot tidigare. Däremot att antalet som söker hjälp ökar. Resultatet visade även på att kuratorerna anser att det är lättare att kunna prata om psykisk ohälsa idag. Att det är mera tillåtande att berätta att man inte mår bra. Påverkansfaktorer till att unga tjejer mår dåligt idag menar kuratorena är beroende på sociala medier, stress över skolprestationer och sociala faktorer.

Backround: Many studies indicate that people with mental illness often suffer from physical illness. Many people with mental illness do not exercise even though they often have knowledge about the benefits of physical activity. Studies suggest that psychiatric patients have the desire to have an everyday life with more content. It is apparent in studies that healthcare professionals believe that it is the patients' own responsibility to keep themselves physically active. Aim: The primary objective with this study is to examine motivation and possible obstacles to exercise for persons with self-perceived mental illness and experience of psychiatric care. The secondary objective is to investigate how psychiatric care may be of importance to people with mental illness when it comes to exercise. Methods: Semi-structured interviews. A qualitative content analysis was used. Results: The results were presented in five categories; exercise as self-care, to make your day meaningful, not knowing your limits, mental illness and inactivity, how health care motivates exercise. Some of the categories contained subcategories. Discussions: The results of the study were discussed by Dorothea Orem´s self-care theory. People with mental illness may have difficulty with motivation and lack of initiative related to their illness, and by that unable to cope without the support to exercise or perform physical activity. The nurse may have a very important role to compensate for what is lacking in the patient´s knowledge and ability. The author believes that psychiatric care should implement exercise as part of treatment.

Psykisk ohälsa rapporteras vara en betydande orsak för unga kvinnor till förlorade år av friskt leverne, och komorbiditet mellan olika psykiatriska tillstånd beskrivs som vanligt förekommande. Trots det finns inte särskilt mycket vetenskaplig dokumentation över de unga kvinnornas psykiska hälsa på ett mer övergripande plan. Syftet med studien var att undersöka hälsotillståndet hos kvinnor i åldern 18-25 år med avseende på stress, utbrändhet, ångest, depression, sömnproblem och somatisering. Detta jämfördes med män 18-25 år och individer i åldern 26-79 år, med data från en omfattande populationsbaserad enkätundersökning. Resultaten från självskattningsformulären visade att unga kvinnor rapporterade högre nivåer av stress, utbrändhet, ångest och somatisering än unga män och övriga åldrar, högre nivåer av dålig sömnkvalitet än unga män samt av icke-restorativ sömn än övriga åldrar. Andelen som uppnådde antagna gränsvärden för ångest och insomni var signifikant högre för unga kvinnor än för unga män och övriga åldrar. Resultatet bidrar med en övergripande bild av unga kvinnors psykiska hälsotillstånd, och betonar vikten av tidiga interventioner. / Mental disorders are reported to be a major cause of disability in young women, and comorbidity between psychiatric conditions is described as common. Still it does not exist much scientific documentation on mental health in young women in a comprehensive way. The objective of the study was to investigate mental health conditions in women aged 18-25 years concerning stress, burnout, anxiety, depression, sleep problems, and somatization. This was compared to men aged 18-25 years and individuals aged 26-79 years, with data from a large population-based survey. The results from the self-reported inventories shows that young women had higher levels of stress, burnout, anxiety and somatization than young men and additional ages, higher levels of poor sleep quality than young men, and non-restorative sleep than additional ages. The percentage of young women that reached the cut off-points that were adopted for anxiety and insomnia were significantly higher than it was for young men and additional ages. The result contributes to an overall picture of the mental health condition in young women, and emphasizes the importance of early interventions.

Psykisk ohälsa som oro, ångest, depressioner och sömnsvårigheter är så omfattande i Sverige att det idag är ett folkhälsoproblem. Personer med psykisk ohälsa efterfrågar alltmer komplementära behandlingsmetoder, därför är det av intresse att belysa upplevelsen av en komplementär metod som används vid psykisk ohälsa. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av öronakupunktur som behandlingsmetod vid psykisk ohälsa. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats valdes som metod. Tio patienter som får öronakupunktur mot oro, ångest, depression och/eller sömnsvårigheter intervjuades. En intervjuguide med semistrukturerade frågor användes. Resultat: Ett tema framkom i analysen: Öronakupunktur-en livlina när inget annat hjälper och fem subteman: Att vara maktlös i sitt lidande, Läkemedel är inte alltid hela lösningen, Att en så enkel åtgärd kan leda till att effekten i slutändan blir så stor, Öronakupunktur löser inte problemen men akupunktur hjälper en att lösa problemen samt Att bli sedd och bekräftad i ett engagerat möte. Slutsats: Patienterna i denna studie var mycket nöjda med öronakupunktur. Öronakupunkturen kan ses som en verkningsfull omvårdnadsåtgärd för att lindra lidande vid psykisk ohälsa. Fler studier om öronakupunkturens effekter bör göras för att få evidens och kunskap om vad i behandlingsprocessen med öronakupunktur som leder till en förbättrad psykisk hälsa.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att belysa variationer av fenomenet ”problematiska användanden av hälsokunskap”. Metod: Studien hade en induktiv utgångspunkt och inspirerades av en fenomenografisk metodansats med intervju som datainsamlingsmetod. Deltagarna bestod av 6 hälsoutbildade med varierande yrken och utbildningsbakgrund som kom att beskriva sina uppfattningar av ”problematiska användanden av hälsokunskap”. Materialet har analyserats likt den fenomenografiska analysen. Resultat: Resultatet utgörs av 5 kvalitativt skilda beskrivningskategorier av problematiska användanden av hälsokunskap. Vidare bygger resultatet på de hälsoutbildades uppfattningar av problematiska användanden av hälsokunskap för att synliggöra vad medvetandeakten i uppfattningen riktas mot vilket bidrog till 5 kategorier. Slutsats: Studien har uppmärksammat ett relativt outforskat område kring hälsokunskap, hälsa och livsstil. Resultatet visar att det uppfattas finnas en problematik kring området, som kan ses utifrån en hög kunskap om hälsa. Vidare visar resultatet att denna problematik kan liknas vid vad i idag har kommit att klassa som en sjukdom, nämligen ortorexi. I resultatet blir det även synligt att den kontext där hälsa är central kan uppfattas ha betydelse för fenomenet på ett sätt som gör att vi lär och skapar våra föreställningar av hälsa genom andra. Uppsatsens bidrag och förslag till fortsatt forskning: Studien har kommit att uppmärksamma den hälsorelaterade kontexten som en betydelsefull aspekt för fenomenet. Studiens omfång har påverkat att denna relation inte kommit att bli belyst ingående. Jag ser därför att det är ett område som vi utifrån ett pedagogiskt perspektiv kan belysa närmare. Genom att synliggöra det lärande som skapas i den hälsorelaterade kontexten kan vi öka förståelsen för fenomenet

Abstract Studiens syfte var att undersöka om det finns något samband mellan individualiserade relationer i familjen och den ökade psykiska ohälsan. Metoden för studien var kvalitativa forskningsintervjuer och tre terapeuter som var verksamma i Göteborg intervjuades. Materialet som framkommit genom intervjuerna har framställts genom beskrivande analys där intervjupersonernas berättelser har återgivits. Resultatet av studien visar på att den psykiska hälsan har påverkats av att individer inom familjen blivit mer individualiserade, dock inte om det är positivt eller negativt. Terapeuterna såg en mer positiv bild av individualiseringens inverkan på psykisk hälsa, mycket på grund av ökad jämställdhet och större möjligheter till att uttrycka sina behov. Forskning visar på att individualiseringen går att koppla till den ökade psykiska ohälsan där prestation och stress är en stor del av vardagen. Empiri och tidigare forskning visar båda en entydig bild av att samhällsutvecklingen har inneburit ökad stress och prestation för människor. Det som skiljer resultatet åt är att orsaken till den psykiska ohälsan skulle bero på individualiseringen.

Renskötande samer upplever hinder för att söka hjälp för psykisk ohälsa. Förtroendet för sjukvården är lägre än i den omgivande majoritetsbefolkningen, vilket grundas i en upplevelse av bristande kulturkompetens inom vården. Forskning saknas om hur behandlare av psykisk ohälsa upplever terapeutiskt arbete med renskötande patienter. Syftet med studien är att belysa behandlares erfarenheter och föreställningar kring samers liv och hälsa och hur dessa påverkar den terapeutiska alliansen, som är en viktig faktor för behandlingsframgång. Fyra behandlare djupintervjuades. Intervjuerna undersöktes med kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar på en samstämmig negativ syn på vad det innebär att vara renskötare samt motstridiga föreställningar och upplevelser kring det terapeutiska arbetet. Relationen och kommunikation påverkas inte av att patienten är en renskötande same medan vård och behandling gör det. Motsägelserna tolkades som tecken på bristande kulturkompetens. Vidare upplever behandlarna att vården är dåligt anpassad till renskötande samer. Omöjliga livsvillkor ses som den främsta orsaken till den psykisk ohälsan. Resultaten diskuteras i förhållande till möjliga åtgärder för att förbättra vården: ökad kulturkompetens, specialistenheter för samisk ohälsa och förbättring av livsvillkor genom lagstiftning.

Background: Homeless persons who suffer of mental illness are one group which is marginalized worldwide. Homeless people have a fragmentary contact with healthcare and many of those who have drug abuse problems and mental illness are still undiagnosed. Still, this is not their only issue when various state agencies argue about who will take responsibility for this persons. Aim: To describe the factors that are perceived supportive or restrictive by homeless people with mental illness. Method: The material has been gathered via systematic and unsystematic searches and the study was designed as a literature review. The articles which responded to the aim of this study were included and it resulted in twelve articles. Results: The approach and attitudes of the healthcare workers is experienced negatively by the homeless persons because of their discrimination and stigmatization. Experiences suck as lack of coordination and cooperation between healthcare, lack of health insurance, social isolation and poor paid jobs or no jobs at all are also common. Still, there were some positive experience such as healthcare workers and staff who listened, care and implicated themselves in the homeless person’s problems and situation, they gave them presents or made jokes. Conclusion: The healthcare workers needs knowledge about homeless people’s experience of various factors that promote or sets limits in promoting health. This knowledge is needed in order to improve the healthcare workers approach.

No description available.

Under vuxenlivets tidiga perioder förväntas ungdomar ta sina första självständiga beslut, något som innebär en stor förändring i mångas liv. Unga vuxna med psykisk ohälsa och/eller utanförskap är vid denna tidpunkt ofta i behov av stöd från olika samhällsaktörer. Denna uppsats undersöker hur Tierps kommun har tagit sig an denna utmaning genom att studera Tierpsmodellen 2.0, ett samverkansprojekt mellan ett flertal av stadens samhällsaktörer. Uppsatsen undersöker om (och i sådana fall, hur) deltagarnas upplevelser inom ramen för projektet kan uppfattas i termer av empowerment. Resultaten från fem djupgående intervjuer med deltagare i Tierpsmodellen 2.0 visar att projektet har upplevts som en bidragande faktor till en ökad självkänsla, något som sedan har kommit till uttryck genom en ökad vilja till att skapa ordning i livet. Respondenterna upplever att uttryck för denna empowerment syns i deras nyvunna förmåga till att söka efter sysselsättning men även inom en rad andra livsdimensioner. Bland dessa dimensioner framgår det att deltagarna också har utvecklat empowerment inom aspekter som vardagen, fritiden, hälsan och sociala relationer. Belysandet av empowerment och dess påverkan på flera livsdimensioner hos unga vuxna med psykisk ohälsa och/eller utanförskap utgör ett bidrag till tidigare forskning som mestadels har fokuserat på aspekter som sysselsättning.