Abstract We are with this paper trying to identify some factors that have an influence on youths mental health. Our theoretical starting points are about how school, family, work, individualization, media and lifestyle effect youths mental health. This paper is based on three deep interviews and former reports. The result show how individualization in the community cause insecurity and the family band are breaking up more than before. Youth’s health effects negative by the ability to not get a job. Our results show the importance of good family relations which are the most important thing for youth’s health. The youth’s with good family relations can therefore resist the stress established by the community. The family however can’t resist the effect individualization, media and lifestyle shape because it does internalize into every person. Because of the increase of the youth’s illness they drink even more, boys commit more suicides and the girls are using more pills for depression. The reason seams to be the norms the community ascribe the gender. Keywords: youths, mental health, modern community. / Syftet med denna uppsats är att försöka identifiera ett antal faktorer som påverkar ungdomars psykiska ohälsa. Våra teoretiska utgångspunkter behandlar hur skola, familj, arbete, individualiseringen, media och livsstil påverkar ungdomars psykiska ohälsa. Uppsatsen bygger på tre djupintervjuer samt tidigare undersökningar. Resultatet visar på att individualiseringen i samhället skapar otrygghet och att familjeband bryts i större utsträckning. Ungdomarnas hälsa påverkas även negativt av arbetslösheten, som ökat bland ungdomar. Vårt resultat visar att den största orsaken till ungdomars psykiska ohälsa är dåliga familjerelationer. Den som har trygga band till familjen och får stöd och uppmärksamhet hemifrån klarar lättare att stå emot samhällets stress. Något som familjen dock inte kan påverka enligt vårt resultat är den stress som individualisering, livsstil och media skapar bland dagens individer eftersom det internaliseras. Den ökade psykiska ohälsan har resulterat i att alkoholen ökat bland ungdomarna och killarna begår fler självmord medan tjejerna konsumerar mer antidepressiva medel och anledningen till detta tycks ligga i de normer samhället tillskriver könet.

Introduktion. Sjuksköterskan inom psykiatrin möter många närstående till personer med psykisk ohälsa. I stödet till de närstående bör livsvärldsperspektivet vara centralt. Syftet var att belysa en närståendes erfarenheter av att leva tillsammans med en person med diagnosen bipolär sjukdom. Metod. Kvalitativ innehållsanalys av en bok där ett par, varav en har diagnosen bipolär sjukdom, berättar om sitt gemensamma liv. Resultat. Analysen resulterade i ett övergripande tema; Balans på slak lina, och fem subteman; Brist på delaktighet och stöd/Delaktighet och stöd, Avstånd/Samhörighet, Oro/Lättnad, Ovisshet/Hopp och Sociala konsekvenser. Resultatet visade att sjukdomen i hög grad även påverkar närstående. Relationen till den drabbade förändras vilket även det sociala livet gör. För närstående är delaktighet i vården och stöd för egen del en av förutsättningarna för att känna trygghet. Diskussion. Bristen på delaktighet och stöd upplevs av många närstående som ett stort bekymmer. Informationsutbyte kan ibland vara problematiskt beroende på lagar och bestämmelser och även i hur hög grad den sjuke vill att närstående ska vara delaktiga. Kompetent personal som har en dialog med närstående upplevs stödjande. Fallstudien gav möjlighet till en analys på djupet. Trots mycket forskning kring närståendes situation återstår mycket att göra för att förbättra denna.

The aim with this project was to describe how nursing staff working in the home care environment perceive their level of knowledge regarding mental ill health and if this level of knowledge is sufficient / insufficient in their dealings with mentally ill patients. The study is empirical and a qualitative method has been used. Questionaires have been used and interviews have been carried out with nurses working in the home care system and data has also been collected from previous research in this area. Result The result show that home care nurses consider that they have inadequate knowledge of treating patients with mental ill health and they seek more training, guidance and collaboration with psychiatric nurses. Conclusion Increased knowledge of mental health care and continuous guidance would make home care nurses more confident in their dealings with patients suffering from mental ill health. It would also lead to patients feeling greater security knowing that the nurses treating them possess adequate knowledge in caring for the mentally ill.

Årligen tar cirka 1200 människor sina liv i Sverige varav ungefär hälften var kända inom psykiatrin.Psykiatrins roll är många gånger långt ifrån självklar i att stödja de efterlevande. Syftet med kommande studie är att belysa innebörder av de efterlevandes upplevelser, efter att en närstående med psykisk ohälsa tagit sitt liv. Genom att ta del av de efterlevandes livsvärld är vår förhoppning att studien ska kunna leda till ett bättre stöd, en ökad kunskap och förståelse för deras upplevelser. Studien kommer att genomföras med en fenomenologisk hermeneutisk forskningsansats. Datainsamling kommer att göras, genom ostrukturerade intervjuer, med efterlevande i sydöstra Sverige och planeras att starta hösten 2013 och vara avslutad under sommaren 2014

Stress – ett växande fenomen i ett samhälle som står i ständig utveckling. Den konstanta progression som kommit att spegla vårt nutida samhälle ökar även stressen hos den enskilde individen, vilket enligt vissa forskare kan resultera i stora problem för såväl individen som för samhället. Dessa forskare menar att problematiken gällande stress ökar i samhället och kan i sin tur leda till kronisk stress och andra allvarliga psykologiska samt fysiologiska konsekvenser relaterat till ämnet.  Med den informationsteknologiska utveckling som sker, så ökar även kraven på individen, som stundtals kan ha svårt att hinna med.   Detta arbete syftar till att synliggöra de problem som kan uppkomma i samband med stressfyllda situationer, med fokus på våra viktigaste samhällsmedborgare: Skolans elever, vår framtid.   Kvantitativa metoder i form av elevenkäter (med viss kvalitativ karaktär) har använts för att undersöka eventuella problem som kan sammankopplas med stress. 87 gymnasieelever på en gymnasieskola i en mellanstor svensk stad fick svara på frågor relaterat till stress. Skolan har cirka 1300 elever och är därmed den överlägset största skolan i kommunen, med ett brett utbud för elever när det kommer till val av linjer och inriktningar. Enkäternas resultat, tidigare forskning samt övrig litteratur sammanställdes för att försöka skapa en övergripande bild om hur verkligheten ser ut och vilket stöd vi ger de elever som upplever en stressfylld tillvaro. Resultatet visade att majoriteten av eleverna upplever stress som ett problem och att det talas relativt lite om ämnet ute på skolorna. Den upplevda stressen kopplas främst till skolarbetet men resultatet visade även på att stress kopplat till skolan påverkar eleverna i viss mån även utanför skolan. Detta resultat analyseras med didaktiska implikationer i åtanke, då arbetet syftar till att konkretisera elevernas behov i relation till stresshantering.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur det är att leva med Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS). Metod: Deskriptiv litteraturstudie. Data inhämtades från databaserna Pubmed och Cinahl. Resultatet baserades på 14 evidensbaserade artiklar. Resultat: Kvinnor med Polycystiskt ovariesyndrom hade större risk att utveckla ångest och depression jämfört med normalpopulationen, orsaken till detta är inte klarlagd forskarnas åsikter går isär. Majoriteten av artiklarna i denna litteraturstudie hävdade att att ett högt Body Mass Index (BMI) var den största bidragande faktorn som orsakade psykisk ohälsa och reducerad livskvalité hos denna patientgrupp. Kvinnor med ett högt BMI hade större risk att utveckla psykisk ohälsa. Sjukvården negligerade ofta de psykologiska aspekterna som syndromet medförde. Vilket kunde leda till onödigt lidande för dessa kvinnor. Slutsats: Kvinnor med PCOS upplevde mer psykisk ohälsa och reducerad livskvalité i jämförelse med normalpopulationen. Personal inom hälso- och sjukvård behövde mer kunskap om syndromet för att kunna hjälpa denna patientgrupp på bästa sätt.

När sjukvårdspersonal inte kan skapa en relation i mötet med patienten får han/hon svårt att identifiera, bedöma och ta ställning till vilka behov som bör tillgodose patienten. Innehållet i en relation bygger på kommunikation och kommunikativa brister kan bero på stress, osäkerhet och rädsla. Det kan i sin tur leda till att patienten inte uppskattar den givna vården, alternativt inte vågar söka vård. Syftet med denna studie var att belysa hur personer med psykisk ohälsa upplever mötet med sjukvårdspersonal. Studien är gjord utifrån en kvalitativ ansats som bygger på fem självbiografier. I resultatet framkom att patienterna inte alltid kände sig delaktiga i sin behandling. Patienterna upplevde dessutom att de inte möttes med empati, vilket innefattar medkänsla och förståelse, från sjukvårdpersonal. Det framkom också att patienterna hade svårt att skapa tillit när det brast i kontinuiteten med sjukvården, och det var svårt för patienterna att känna trygghet när de ständigt konfronterades med nya människor. Oavsett vilken diagnos på psykisk ohälsa som patienterna har, är uppfattningen om hur de vill bli bemötta densamma. Genom att sträva efter kontinuitet och empati kan maktförhållanden utjämnas och patienterna slipper känna sig som brickor i ett spel.

Bakgrund: Att råka ut för brännskador är traumatiskt.  Sjuksköterskans förmåga att ge omsorg och visa respekt gentemot patienten är vitalt för patienters upplevelser av brännskador. Om en svårt brännskadad patient överlever är det ofta med handikapp och förändrat utseende, samtidigt som en palliativ behandling innebär svåra smärtor. Att skapa ny livskvalité är ofta förknippat med en svår process för brännskadade Syfte: Studiens syfte var att belysa patienters erfarenheter efter brännskada. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där nio artiklar, fem kvalitativa och fyra kvantitativa analyserades med en modifierad innehållsanalys. Resultat: Analysen föll ut i ett övergripande tema, förändring med fem underliggande kategorier. Förändringen bestod bland annat av ändrad självbild. Närstående fick ett högre värde och gav livskvalitet. Psykisk ohälsa till följd av den långa rehabiliteringsprocessen var också en tydlig konsekvens. Slutsats: En brännskada behöver inte alltid innebära negativt lidande utan kan ge upphov till positiva erfarenheter. Det finns ett behov av forskning inom psykisk rehabilitering hos brännskadade. Nyckelord: Brännskada, Förändring, Lidande, Erfarenheter, Psykisk ohälsa

Stressrelaterad ohälsa har ökat kraftigt i många länder över hela världen, och är en av de vanligaste orsakerna till långtidssjukskrivningar. Det finns många faktorer som påverkat denna ökning, och en stor bidragande orsak är ökade krav i både arbetslivet och privatlivet. Vid stressrelaterad ohälsa används bland annat mental träning som behandlingsmetod, då studier visar att mental träning kan främja den psykiska hälsan och motverka stress. Syftet med denna studie var att undersöka upplevelsen av mental träning som behandlingsmetod hos en grupp personer med stressrelaterad ohälsa. En frågeställning var även vilka bakomliggande orsaker till stressrelaterad ohälsa som intervjupersonerna beskriver. Utifrån studiens syfte valdes kvalitativ metod och kvalitativa intervjuer. I undersökningen deltog tre kvinnor och en man, som deltagit i en rehabiliteringskurs på en företagshälsovård i Värmland. Kriterierna för undersökningen var att personerna hade någon form av stressrelaterad ohälsa, och att de varit med i rehabiliteringskursen i minst 4-5 veckor. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. Analysen resulterade i tre kategorier: Stressorer, Kroppsligt och emotionellt utmattad och Tankens kraft. Resultatet visade att mental träning upplevs som en mycket bra behandlingsmetod för stressrelaterad ohälsa, och att förändringen av tankesätt har varit den viktigaste delen i intervjupersonernas tillfrisknande. De bakomliggande orsakerna till stressrelaterad ohälsa som framgick i resultatet var arbetsrelaterad stress, inre prestationskrav, tidsbrist, krav från omgivningen och brist på bekräftelse i barndomen. Slutsatsen av studien är att intervjupersonerna upplever att det går att tänka sig frisk från stressrelaterade sjukdomar.

No description available.