Bakgrund: 13 procent av alla kvinnor drabbas av postpartum depression (PPD). PPD påverkar inte bara kvinnan som individ utan även barnet och resten av familjen. Syfte: Att belysa de faktorer som på olika sätt har betydelse vid postpartum depression. Metod: Litteraturstudie. Artiklar har sökts i databaserna Cinahl, PsychInfo och PubMed. Arton kvantitativa artiklar har använts i studien. Resultat: Visade att kvinnor med tidigare depressions- och ångestsjukdomar löpte störst risk att drabbas av PPD. Mätinstrumenten som prövats för att förutse PPD under graviditet visade sig ha en känslighet för upptäckt på mellan 40-78%. Det visade sig även att förebyggande insatser för kvinnor i riskzonen inte hade någon effekt på utvecklandet av depressionssymtom postnatalt. Slutsats: Även om vi inte kan förhindra uppkomsten av PPD så är det ändå av vikt att vara medveten om de riskfaktorer som finns. Med den kunskapen kan vi tidigt upptäcka dessa kvinnor. Det ger möjlighet till ett ökat stöd och adekvata hjälpinsatser vilket kan begränsa omfattningen av sjukdomen.

Bakgrund: Studier visar att högskolestudenter känner sig stressade flera dagar i veckan. Den mentala hälsan är något som påverkas av skolarbete och den påverkas även negativt av pressen och oron för den akademiska prestationen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur högskolestudenter beskriver att upplevda prestationskrav uppkommer. Metod: För att besvara syftet gjordes en intervjustudie med studenter på en högskola i sydvästra Sverige. Insamlingen av data gjordes i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna bearbetades sedan med transkribering och analyserades därefter genom temaanalys. Resultat: Studenters upplevda prestationskrav presenterades i fyra olika temaområden: egna och studiekamraters krav, framtidskrav från den sociala omgivningen, balans mellan skoltid och fritid och låga och höga kunskapskrav i mötet med praktik. Studenter upplevde prestationskrav från sina klasskamrater bland annat i form av kravet att prestera lika bra som dem. Kravet från sig själva kom då studenterna hade höga ambitioner och hade svårt att känna sig nöjda med det de presterade. Omgivningen påverkade studenternas upplevda prestationskrav i den mån att de kände sig pressade till att klara av studierna och bevisa att de kan och är duktiga. Skolan och lärarna satte krav på studenterna genom kursplaner, studieanvisningar och kursmål. På sina praktikplatser upplevde de ett krav på prestation då de blev bedömda men även då praktikplatserna krävde mer än vad skolan förberett dem på. Implikation: Att ha kunskap om studenters upplevda prestationskrav är viktigt då det skulle kunna bidra till att minska prestationskraven hos studenter genom hälsofrämjande åtgärder. Detta skulle då även bidra till ett främjande av ungdomars psykiska hälsa.

Den här uppsatsen har undersökt om och i så fall hur sättet att skildra psykisk ohälsa på Dagens Nyheters Insidan och Svenska Dagbladets Idagsida har förändrat sedan sidorna började publiceras. Artiklar från 1982, 1992, 2002 samt 2011 (maj-december) och 2012 (januari-april) undersöktes dels med kvantitativ metod: DN och SvD söktes igenom aktuella år, och artiklar om psykisk ohälsa publicerade på Insidan och Idag kodades. Det som mättes var hur många artiklar om psykisk ohälsa som publicerats, vem som var huvudperson i text och på bild samt vilken typ av psykisk ohälsa texten handlade om. Dessutom valdes åtta texter ut för att analyseras kvalitativt med hjälp av massmedieretorisk modell. Som teoretisk utgångspunkt har framing, gestaltningsteori, använts. Resultatet visar exempel på förändringar i sättet att skildra människor med psykisk ohälsa på Insidan och Idag. De tidigare undersökta åren framställs personerna i analyserade texter som osjälvständiga och/eller i behov av hjälp. Senare år finns exempel på texter som berättar om människor med förmåga att välja olika strategier för att själva hantera sin psykiska ohälsa. Antalet publicerade artiklar om psykisk ohälsa 2011/2012 har minskat i både SvD och DN jämfört med tidigare undersökta år. Undersökningen visar också att det inte är någon större skillnad mellan hur Idag och Insidans skildrar psykisk ohälsa.

Bakgrund: Var femte kvinna kommer någon gång under sitt liv bli utsatt för våldtäkt eller våldtäktsförsök. Utvecklandet av psykisk ohälsa är vanligt förekommande samband med sexuella övergrepp och kan yttra sig på många olika sätt. Hur dessa kvinnor blir bemötta i sjukvården kan få avgörande betydelse för hur de kan bearbeta och hantera sina upplevelser efter det sexuella övergreppet. Syfte: Att belysa kvinnors psykiska ohälsa efter att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp. Metod: Systematisk litteraturstudie med fem inkluderade vetenskapliga studier. Resultat: Tre teman formulerades: att anklaga sig själv eller finna en utväg genom inre styrka, att stänga ute verkligheten eller uppslukas av den samt att destruera eller existera. Resultatet i studiema visar på att känslor av skuld och skam förekommer hos kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp. Känsla av sammanhang (KASAM) visar sig ha betydelse för kvinnornas inre styrka som gjorde att de kunde bemästra situationen och finna en väg ut. En annan framträdande aspekt visade sig vara relaterat till hur stor plats erfarenheten av själva övergreppet fick i kvinnomas liv. I sina ytterligheter visar det sig att kvinnor helt kan stänga ute verkligheten eller uppslukas av sina upplevelser av övergreppet. Kulmen av psykisk ohälsa hos sexuellt utsatta kvinnor presenterats i studiema som olika grader av destruktion som yttrade sig på olika sätt. Slutsats: För att kunna bemöta sexuellt utsatta kvinnor på ett hälsofrämjande sätt behöver vårdpersonal kunskap om hur psykisk ohälsa kan yttra sig hos dessa kvinnor och om hur omvårdnadshandlingar kan utformas utifrån dessa kvinnors, många gånger speciella behov.

Bakgrund:Psykisk ohälsa är ett ökande folkhälsoproblem. Genom att stärka patienters självkänsla läggs en grund för möte och behandling. Syfte: var att ur patientperspektiv belysa hälso- och sjukvårdens bemötande av patienter med psykisk ohälsa. Metod: Artiklar söktes i PubMed och PsycInfo. En textnära kvalitativ innehållsanalys gjordes. Åtta subkategorier identifierades: information, osynlighet, ej öppen dialog, utanförskap, respektlöshet, bristande socialt nätverk, låg självkänsla och brist på autonomi. Dessa sorterades under tre kategorier: lågt människovärde, kommunikation och brist på empowerment. Resultat: Patienter upplevde brister i kommunikation och bemötande samt okunskap hos vårdspersonal. Ett bra bemötande möjliggjorde en öppen och ärlig kommunikation där tillit och förtroende skapades. Diskussion: En tydligare holistisk människosyn kan skapa förutsättningar för bättre kommunikation mellan patient och vårdspersonal vilket i sin tur kan leda till ömsesidig förståelse.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats var att undersöka arbetsledares erfarenhet av personal med kombinationen dövhet och psykisk och/eller social ohälsa och se hur det påverkar ledarskapet. Situationen med att arbetsleda arbetstagare med denna kombinerade funktionsnedsättning kan innebära ett ledarskap som utmanas på olika sätt och i olika grad. Det finns ett behov av fler studier med fokus på arbetsgivar- arbetsledarperspektiv på funktionshindrade i arbetslivet. För att undersöka hur ledarskapet påverkas efter givna situation har två intervjuer gjorts med arbetsledare som har döva arbetstagare med psykisk och/eller social ohälsa. Det sammanfattade resultatet av intervjuerna utmynnade i tre olika huvudteman som beskriver hur och vad som påverkar arbetsledarnas sätt att utöva sitt ledarskap. Den teoretiska utgångspunkten i studien och som även legat till grund för resultatets olika teman är Rosemary Stewarts modell om ledarskapets krav, begränsningar och val.  Stewarts utarbetade sin modell med syftet att öka förståelsen för chefsbefattningar och deras arbetsbeteenden. Modellen används även som grund i uppsatsens slutdiskussion. Huvudtemana som följaktligen framkom av intervjuerna var krav och begränsningar, valmöjligheter samt förväntningar. Resultatdelen använder sig av citat från intervjuerna som grund för att beskriva hur arbetsledarna agerar i sitt ledarskap efter givna premisser. I slutdiskussionen redogörs för det sammanfattade resultatet av studien. Parallellt med sammanfattningen förs en diskussion utifrån vad tidigare forskning och teorier har att säga kring det som framkommit ur studiens resultat. Uppsatsen avslutar med de slutsatser som kunnat dras ur studien samt förslag på vidare forskning. Nedan följer huvuddragen av studiens slutsatser: 1) Arbetsledares ledarskap påverkas på olika sätt och i olika grad av att ha döv personal med psykisk och/eller social ohälsa. Hur arbetsledarna bedriver sitt ledarskap och agerar är avhängigt av vilka krav, begränsningar, valmöjligheter och förväntningar den givna situationen ger. 2) Arbetsledares ledarskap formas i mångt och mycket av den givna situationen och påverkas av den kontext samtliga inblandade parter befinner sig i. Det tidsutrymme som arbetsledare har till sitt förfogande spelar en viktig roll för ledarskapet. Tiden verkar vara det som när den är en bristvara bidrar till att arbetsledaren har ett begränsat handlingsutrymme att utföra sitt ledarskap på ett tillfredställande sätt. Ett ökat handlingsutrymme för arbetsledaren blir det däremot om tid istället finns. När det finns gott om tid bidrar det till att skapa vägar och möjligheter att komma över de hinder som kommer av situationen med döva arbetstagare med psykisk och/eller social ohälsa.

Syftet med denna studie är att undersöka nätverksarbetets betydelse inom psykiatrin. Om nätverksarbete används och i sådana fall vad det finns för motiveringar till att använda respektive inte använda denna typ av insatser. För att besvara frågeställningarna genomförde vi fyra intervjuer med kuratorer anställda inom denna verksamhet. Vi har valt att göra intervjuerna på två öppenvårdsmottagningar och två slutna avdelningar i Stockholm. Intervjuerna genomförde vi efter en semistrukturerad frågemall. Vi har valt att analysera vårt resultat utifrån systemteori, utvecklingsekologi och teorier om coping. Tidigare forskning har visat på att nätverkets betydande roll för både psykisk och fysisk hälsa. Vårt resultat har visat nätverksarbetet har en något begränsad plats inom psykiatrin även om det förekommer. I vilken utsträckning nätverksarbete används varierar mellan de olika verksamheterna. Vår studie visar att nätverket har stor betydelse för patienten och att majoriteten av våra intervjupersoner tycker att det är en viktigt att inkludera nätverket i patientens behandling. / The purpose of this study is to examine the importance of working with social network in psychiatric care. If the network perspective is used or not, and what motive the professionals have to use or not use it. To answer our research questions we conducted four interviews with councilors working in this field. We chose to do our interviews in two inpatient care units and two outpatient care units in Stockholm. The interviews were conducted with semi structured questions. We chose to analyze the results with systems theory, human development ecology and coping theories.  Previous research has shown the importance of the social network when it comes to both mental and physical health. Our result has despite of that shown that working with the network has a somewhat limited role in psychiatric care even if it occurs. How professionals chose to work with this differs from place to place.

No description available.

The purpose with this study was to show the relations between parents and youths from an adult perspective. We wanted to examine in what way the individualized society, limits and psychic health and unhealthy with parents could affect their youths. We chose to make a qualitative inquiry about this subject and had implemented interviews with social welfare secretaries, recreation leader and night walkers. To receive a deeper insight participant observation with night walkers, participant in parent education and participant in three different recreation centres was carried out. Both writers were interested in relations and relations making between people, which led us in to the chose subject. We did not found any earlier research in the subject which made the investigation even more interesting. Our theoretical frame of referents consists of Paul Willis – Learning to labour, Zygmund Bauman - The individualized Society and Aaron Antonovsky - Unravelling the mystery - KASAM and theory of Gender. From our collected material five interesting questions appeared and these questions are about individualization, psychic health and unhealthy, restricts, criminality and drugs and how to see the problems from where to draw limits in the modern society from a gender perspective. What was appeared in the interviews and the observations are introduced with quotations under the empiricism connected to the five questions. To make it easier for the reader a similar grouping under the analyses are made when the collected material have been analysed from the theorists we been used. Setting limits have been a central word in the interviews and most of the interviewed agreed that youths require limits, but to day it seems to be difficult for parents. It have appeared in the inquiry that some youths does not have lots of limits from home, which we connect with the growing individualization and psychic health and unhealthy in today´s society.

Body esteem is the affective aspect of body image, which is shaped by social experience. Compared with men, women have a more negative body image, which is more frequently correlated with depression and dysfunctional thoughts, especially in the case of eating disorders. The purpose of the present study was to examine gender differences in body esteem and its subcategories, and to find out whether there exists a stronger link between negative body esteem and higher levels of dysfunctional thoughts in women. The relationship between body esteem, dysfunctional thoughts and mental illness was examined. Participants were 73 college students doing social sciences and sports training educations. Body esteem questionnaire and dysfunctional thoughts questionnaire as well as a self made questionnaire on mental illness were used. Results showed that women had a more negative body esteem compared to men, especially considering weight. In women, there was a medium-strong negative relation between body esteem and dysfunctional thoughts. The results indicate that the norms for female body ideal that abound in the Western society have a negative affect on women's thinking and body image.Key words: Gender, body esteem, dysfunctional thoughts, mental illness.