Syfte: Att beskriva skolsköterskans upplevelse av att arbeta med barn och ungdomar som mår psykiskt dåligt, det preventiva arbetet samt samarbetet med andra vårdgivare.Metod: Studien har en kvalitativ design med fenomenologisk ansats. Deltagare i studien var fem skolsköterskor i en svensk kommun. Utgången i intervjun var tre stora öppna frågor i området "skolsköterskans upplevelse av att arbeta med barn och unga som mår psykiskt dåligt". Analysen genomfördes med hjälp av Kvales metod för analys, så kallad meningskoncentrering, vilket skedde efter transkribering i tre steg. Resultat: Analysen resulterade i följande deskriptiva teman. Viktigt arbete, Tidsbrist, Känslor av otillräcklighet, Barnens företrädare, Att skapa tillit, Tillgänglighet, Betydelsen av preventiva metoder, Betydelsen av samarbete inom skolan, Samarbete med föräldrar - en svår gränsdragning, Socialtjänstens sekretess försvårar arbetet, Utebliven remisshantering försvårar samarbetet med BUP samt "Hål i organisationen".Slutsats: Skolsköterskorna ansåg att det var viktigt att arbeta för psykisk hälsa hos eleverna. De upplevde tidspressen som ett hinder i arbetet med detta, vilket var frustrerande. Alla informanter önskade få möjlighet att arbeta mer preventivt. Samarbetet med lärare, kuratorer och föräldrar var betydelsefullt för att kunna hjälpa barnen. Samarbetet med andra vårdgivare upplevdes skiftande. Samtliga informanter var dock överens om att samarbetet kan förbättras.

<p>The purpose with this study was to show the relations between parents and youths from an adult perspective. We wanted to examine in what way the individualized society, limits and psychic health and unhealthy with parents could affect their youths. We chose to make a qualitative inquiry about this subject and had implemented interviews with social welfare secretaries, recreation leader and night walkers. To receive a deeper insight participant observation with night walkers, participant in parent education and participant in three different recreation centres was carried out.</p><p>Both writers were interested in relations and relations making between people, which led us in to the chose subject. We did not found any earlier research in the subject which made the investigation even more interesting. Our theoretical frame of referents consists of Paul Willis – Learning to labour, Zygmund Bauman - The individualized Society and Aaron Antonovsky - Unravelling the mystery - KASAM and theory of Gender.</p><p>From our collected material five interesting questions appeared and these questions are about individualization, psychic health and unhealthy, restricts, criminality and drugs and how to see the problems from where to draw limits in the modern society from a gender perspective. What was appeared in the interviews and the observations are introduced with quotations under the empiricism connected to the five questions. To make it easier for the reader a similar grouping under the analyses are made when the collected material have been analysed from the theorists we been used.</p><p>Setting limits have been a central word in the interviews and most of the interviewed agreed that youths require limits, but to day it seems to be difficult for parents. It have appeared in the inquiry that some youths does not have lots of limits from home, which we connect with the growing individualization and psychic health and unhealthy in today´s society.</p>

<p>Syftet med studien var att belysa ungdomars ohälsa och vilka faktorer som påverkar ungdomars hälsa. Jag var intresserad av hur skolsköterskor upplevde att ungdomarnas ohälsa tog sig uttryck och vilka faktorer de ansåg kunde påverka ungdomarnas hälsa. Jag har även valt att belysa hur skolsköterskorna i sitt arbete kan påverka ungdomarnas hälsa och välbefinnande. Studien var hermeneutiskt och metoden var en kvalitativ intervju utifrån halvstrukturerade frågor. Intervjuerna gjordes med fyra skolsköterskor. Resultatet uppvisade främst likheter kring vad de fyra skolsköterskorna hade för uppfattningar om ungdomars hälsa och vilka faktorer som påverkar. I resultatet framkom det att skolsköterskorna uppfattade att det var faktorer av samhällsförändringar och avsaknaden av vuxna i ungdomarnas liv som hade en avgörande betydelse för ungdomars hälsa. Ungdomars ohälsa tog sig ofta uttryck som somatiska symtom, men som ofta handlade om psykiska påfrestningar såsom krav, stress och förväntningar. Avsaknaden av vuxna påverkade ungdomarnas möjligheter att hantera påfrestande situationer. Undersökningens resultat är användbart för alla vuxna och framförallt de som arbetar med barn och ungdomar.</p>

No description available.

Människor som har dömts till fängelse och förlorat sin frihet har samma rättigheter som den övriga befolkningen att få sjukvård av bra kvalité. Kriminalvårdens sjukvård är betydelsefull genom att internerna har stora hälso- och vårdbehov. På grund av bristande forskning inom kriminalvården ville författarna genomföra en studie som belyser distriktssköterskors upplevelser av att främja hälsa inom kriminalvården. Det genomfördes en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats och analysen av intervjumaterialet gjordes genom en innehållsanalys som resulterade i fem huvudkategorier, 23 underkategorier och ett tema. Analysen av intervjuerna visade på att kriminalvårdsköterskans arbete med att främja hälsa påverkas av många hälsoproblem, den stora säkerhetsaspekten och mycket ensamt arbete som upplevdes som begränsningar i det hälsofrämjande arbetet. Distriktssköterskans breda kompetens visade sig komma till stor nytta och passa bra in i kriminalvårdens sjukvård. I rollen som kriminalvårdssköterska handlar det mycket om mötet med patienten för att bland annat kunna skapa förtroende och förutsättningar för en bättre hälsa. Samarbetet med andra vårdprofessioner och vårdinstitutioner är av stor betydelse i kriminalvården för att ha möjlighet att erbjuda en vård som är individuellt anpassad för den enskilde individen. Mycket av det hälsofrämjande arbetet för kriminalvårdssköterskan är att ta prover, hälsokontroller, vaccinationer för att arbeta förebyggande. I kliniska implikationer belyses det att behovet av fler kriminalvårdssköterskor är stort på grund av det stora hälso- och vårdbehovet som finns hos internerna och för att minska känslan av att känna sig ensam i sin profession och för att öka möjligheterna för att främja hälsa.

The aim of the study was to investigate nursing students' attitudes towards mental illness. The questions was "Is there a difference in the attitude to mental illness between nursing students who had and not had read the course mental illness? "and" Is there a difference in the attitude to mental illness between nursing students attending term 1-3 and term 4-6? "The instrument used was the questionnaire CAMI-s, which includes three factors that intends to measure attitudes to mental illness. The study enrolled a total of 89 respondents. For the first issue divided the respondents into two groups, those who had the course and not had the course mental illness. Regarding second issue was respondents divided into two groups, group 1 were respondents from term 1-3 and group 2 were respondents from terms 4-6. The results show no difference in attitude between those respondents who read the course mental illness and those who had not read it. The results showed also no difference in attitude between group 1 and 2. The conclusions are that neither completed the course in mental illness or regarding which group respondents belongs to will influence the attitude to mental illness. / Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskestudenters attityd till psykisk ohälsa. Frågeställningarna var ” Finns det skillnad i attityden till psykisk ohälsa mellan sjuksköterskestudenter som läst och inte läst kursen psykisk ohälsa? ” samt ” Finns det skillnad i attityden till psykisk ohälsa mellan sjuksköterskestudenter som går i termin 1-3 och termin 4-6?”  Instrumentet som användes var frågeformuläret CAMI-s, som innehåller tre faktorer som har för avseende att mäta attityder till psykisk ohälsa. I studien deltog sammanlagt 89 respondenter. Avseende första frågeställningen delades respondenterna in i två grupper, de som läst kursen och inte läst kursen psykisk ohälsa. Avseende andra frågeställningen delades respondenterna in i två grupper, terminsgrupp 1 blev respondenter från termin 1-3 och terminsgrupp 2 blev respondenter från termin 4-6.                                        Resultatet visar ingen skillnad i attityden mellan de respondenter som läst kursen psykisk ohälsa och de som inte läst den. Resultatet visade heller ingen skillnad i attityden mellan terminsgrupp 1 och 2.                                                                                           Slutsatserna är att varken genomgången kurs i psykisk ohälsa eller terminsgrupp påverkar attityden till psykisk ohälsa.

En sjukskrivning orsakad av psykisk ohälsa leder till en frånvaro från arbetsmarknaden och medför negativa konsekvenser för individen. Sannolikheten för att komma tillbaka i arbete minskar när sjukskrivningsperioden ökar. Att snabbt få tillbaka individen och påbörja en rehabilitering har visat sig vara framgångsrikt för den sjukskrivnes återinträde på arbetsmarknaden. Syftet med föreliggande studien var att kartlägga faktorer som kan påverka en individs möjlighet att återkomma till arbetsplatsen samt att undersöka om en långtidssjukskrivning påverkar en individs anställningsbarhet. Data inhämtades genom semistrukturerade intervjuer med nio arbetstagare och fyra arbetsgivare. Ur resultatet framkom att faktorer såsom socialt stöd och anpassning av arbetsuppgifter och arbetstider var relevanta. Vidare visade resultatet att den upplevda anställningsbarheten påverkades av en sjukskrivning. Rehabiliteringens utfall var beroende av arbetsgivarens hänsyn till individens resurser och behov. Att tillämpa utbildning i rehabiliteringsprocessen kan öka den anställdes upplevda anställningsbarhet vilket gynnar både organisationen och individen.

Barn till föräldrar med psykisk ohälsa kallas ibland för de osynliga barnen. Beardslee familjeintervention (BFI) är en hälsofrämjande preventiv metod för barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Den har en viss evidens för positiva långtidseffekter för barn och familjer när föräldern har depression. Barnen har nu uppmärksammats ännu mer p.g.a. att lagstiftningen har skärpts från och med 1 januari 2010. Det gäller skyldighet för personal inom hälso- och sjukvård att ge information, råd och stöd utifrån barns behov. Mot bakgrund av detta var syftet med denna studie att undersöka föräldrars upplevelser och erfarenheter av BFI samt få med barnperspektiv genom att  till samma föräldrar ställa frågor som berörde deras barn. En kvalitativ metod med öppna breda frågeställningar har använts. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Sex föräldrar, som under 2010 hade genomgått BFI, intervjuades. De viktigaste resultaten från intervjuerna var att kommunikationen i familjen hade påverkats positivt med öppnare dialog. Tidpunkten av BFI var mycket viktig, att personalen, enligt föräldrarna, kunde prata med barnen på rätt nivå och att metodens flexibilitet och möjlighet till uppföljning uppskattades av föräldrarna.

Bakgrund: Partnervåld, i synnerhet mäns våld mot kvinnor, har genererat stor uppmärksamhet i Sverige och på senare år har även kvinnors våld mot män uppmärksammats. Forskningen är oenig beträffande män och kvinnors utövande samt utsatthet för partnervåld. Syftet med den föreliggande studien var att undersöka huruvida könsskillnader förelåg vid partnervåld. Detta gjordes med fokus att undersöka förekomsten av våld, missbruk och psykisk ohälsa hos misstänkta män och kvinnor samt förekomsten av missbruk och psykisk ohälsa hos målsägande män och kvinnor. Metod: Sextioåtta polisanmälda ärenden av partnervåld i Västra Götalands län undersöktes för perioden 2008-12-01 – 2011-12-31. Deltagarna, i åldrarna 16-83 år, var heterosexuella misstänkta och målsägande män och kvinnor i parrelation. Data samlades in från polisiära datasystem och kodades utifrån ett kodningsschema. Data analyserades med de icke-parametriska testerna Mann-Whitney U och 2. Resultat: Misstänkta män och kvinnor skiljde sig inte signifikant avseende förekomst av fysiskt, psykiskt, materiellt och sexuellt våld vid partnervåld, däremot utövade något fler misstänkta män än kvinnor sexuella och materiella vålds-handlingar. Det fanns inte heller några signifikanta köns-skillnader när förekomsten av missbruk och psykisk ohälsa undersöktes hos misstänkta och målsägande. Misstänkta män hade dock en högre förekomst av missbruk och psykisk ohälsa i jämförelse med misstänkta kvinnor. Bland målsägande förekom missbruk och psykisk ohälsa däremot hos något fler kvinnor än män. Slutsats: Den föreliggande studiens resultat indikerar att det generellt inte finns några skillnader mellan män och kvinnor i partnervåldsärenden avseende förekomsten av våld, missbruk och psykisk ohälsa. / <p>2013-06-10</p>

In this paper we examine the view of mental illness is in a male dominated organization and what strategies are used to handle mental illness by the organization and the individual. We conduct semi structured qualitative interviews with persons who have in some way been in contact with mental illness within the organisation, we then encode our material from a themed analysis. We analyze the material and illustrate our problem area on the basis of Erving Goffmans theories of interaction and on R.W. Connells theory of hegemonic masculinity. We also show how previous studies of how men seek help for mental illness can help to enlighten our research area. Our survey shows that the general idea of how men talks about mental illness is not quite accurate and the way men speak about the subject is contextual. The survey also shows that the organization’s and the individual’s way of dealing with mental illness differs. Also in this area it appears that the strategies are contextually bound. The themes that are used in the survey are: The view of mental illness, Strategies to handle mental illness and unity. Finally, we conclude that the view on mental illness and how you handle it is highly individual, but there are tendencies that show that the surrounding work environment has an effect on it. / Vi undersöker i uppsatsen hur synen på psykisk ohälsa ser ut i en mansdominerad organisation och vilka strategier det finns för att hantera psykisk ohälsa. Vi genomför semistrukturerade kvalitativa intervjuer med anställda inom organisationen som på något sätt har erfarenhet av eller varit i kontakt med psykisk ohälsa inom organisationen och kodar därefter vårt material efter med hjälp av tematisk analys. Vi analyserar materialet och belyser problemområdet utifrån Erving Goffmans teorier om interaktion och utifrån R.W. Connells teorier om hegemonisk maskulinitet, samt visar hur tidigare forskning om hur män söker hjälp belyser vårt forskningsområde. Resultatet visar att den generella bilden av hur män talar om psykisk ohälsa inte stämmer till fullo och att hur man talar om ämnet är kontextuellt bundet. Undersökningen visar också att organisationens och individens strategier för att hantera psykisk ohälsa skiljer sig åt. Här visar det även sig att strategierna är kontextuellt bundna. De teman som används inom undersökningen är: Synen på psykisk ohälsa, Strategier för att hantera psykisk ohälsa och Sammanhållning. Slutligen kommer vi fram till att hur man ser på psykisk ohälsa och hur man hanterar den är högst individuellt, men det finns tendenser som visar att den omgivande arbetsmiljön har en påverkan.