Bakgrund: Kvinnan har historiskt sett alltid varit underordnad mannen, vilket har haft en stor påverkan på kvinnans roll i samhället samt inom hälso- och sjukvården, vilket än idag påverkar den kvinnliga patienten. Genusbias kan leda till medicinskt relevanta skillnader och ojämlikt bemötande för den kvinnliga patienten. I Sverige finns lagar, riktlinjer och konventioner för att nå visionen om jämställd vård och främja hälsa.Syfte: Syftet var att belysa kvinnliga patienters upplevelser av genusbias inom svensk hälso- och sjukvård.Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats genomfördes. Tio vetenskapliga artiklar valdes ut från två olika databaser och artiklarna granskades flertalet gånger och analysen resulterade i fyra teman.Resultat: Fyra kategorier identifierades om kvinnans upplevelser av genusbias. “upplevelsen av okunskap hos vårdgivare”, “att inte bli lyssnad på”, ”att behandlas annorlunda” samt “upplevelsen av en ojämlik vård”.Konklusion: Genusbias förekommer inom hälso- och sjukvården och kan påverka den kvinnliga patienten negativt vilket kan leda till sämre ochojämlik vård för kvinnor. Kommunikationen är av betydelse i omvårdnadsrelationen och bristande kommunikation kan skapa barriärer medan en god kommunikation leder till ökad trygghet och tillit hos den kvinnliga patienten. / Background: Historically, women have always been subordinated to men, which has had a significant impact on women’s roles in both society and within healthcare, still affecting the female patient as of today. Gender bias can lead to medically relevant differences and unequal treatment for female patient. In Sweden, there are laws, guidelines and conventions aimed at achieving the vision of gender-equal care and promoting health.Aim: The aim was to illuminate female patient’s experiences of gender bias in Swedish healthcare.Method: A literature review with an inductive approach was performed. Ten scientific articles were selected from two different databases and the articles were reviewed multiple times, resulting in four categories.Result: Four categories were identified regarding women’s experiences of gender bias:” the perception of insufficient knowledge from healthcare providers”, “not being listened to”, “being treated differently” and “the perception of unequal care”.Conclusion: Gender bias exists in healthcare and can negatively impact female patients, which can lead to poorer and unequal care for woman.Communication is crucial in the nurse-patient relationship and poor communication can create barriers, while good communication enhances the trust and confidence of female patients

Mäns våld mot kvinnor är ett omfattande globalt och nationellt jämställdhets- och jämlikhetsproblem. Ett syfte med denna studie var att öka kunskapen om våldsutsatta kvinnors levnadsvillkor utifrån social position i form av socioekonomiska faktorer, etnicitet, funktionsnedsättning samt könsidentitet och sexuell läggning. Ett ytterligare syfte var att öka kunskapen om hur socialtjänstens insatser påverkar våldsutsatta kvinnors levnadsvillkor utifrån ett jämlikhetsperspektiv. Deltagarna i intervjustudien är sju socialsekreterare. I studien tillämpades kvalitativ metod i form av induktiv innehållsanalys. Följande fyra underteman framkom i studien: 1. En särskild bundenhet och utsatthet. 2. Strukturell diskriminering ett svagare samhällsskydd 3.Normativa föreställningar och begränsningar 4. En hemlighet att bära och stigma. Huvudtemat som framkom var: Lika insatser till alla våldsutsatta kvinnor skapar ojämlikhet. Denna studie visade att socialtjänsten brister i att anpassa insatser efter behov vilket leder till reproducering av ojämlika levnadsvillkor. Socialsekreterarna som deltog i studien efterfrågade en ökad möjlighet till individanpassade och kompensatoriska insatser. Studiens resultat synliggör behovet av politiska satsningar och prioriteringar för att kompensera för det bristande stödet och skyddet våldsutsatta kvinnor, som tillhör en svagare position i samhället, riskerar utsättas för. / <p>Betyg i Ladok 210602.</p>

Background: HIV/AIDS has existed officially for more than 35 years and is now seen as a global epidemic. The disease has claimed many victims and there is no indication showing decrease of the mortality rate. The disease is currently incurable, but antiretroviral drugs have good effect at slowing down the process. The persons who live with the disease are exposed to stigma and, sometimes, negative attitudes. The negative attitudes could affect the person’s willingness carry through the test. It might also lead to an unequal care. Aim: To describe the nursing staff’s attitudes towards HIV/AIDS and the people who live with HIV/AIDS. Method: A literature review, based on two qualitative articles and eight quantitative articles. The articles were collected from the databases CINAHL complete and PubMed with the chosen keywords. Results: The result contained of three categories: Nursing staff’s attitudes, Possible causes for negative and positive attitudes and Possible consequences of negative attitudes. The first category was about the attitudes from nursing staff towards HIV/AIDS and towards people who live with the disease. The second category was about possible causes for the negative attitudes and the last category was about the consequences of the negative attitudes. Discussions: The discussions were classified into two main sections, Possible consequences of negative attitudes and How the suffering appears, which included one minor section: How the caregiver can ease the suffering.  The sections were discussed using the concept of suffering according to Katie Eriksson, especially the suffering related to health care. The first section deals with how consequences of negative attitudes among the nursing staff affect the patients. The second section describes how suffering related to the care emerges in the patient due to the negative attitudes. The final, minor section shows examples of how the caregiver can mitigate the suffering. / Bakgrund: HIV/AIDS har funnits officiellt i över 35 år och ses idag som en global epidemi. Sjukdomen har skördat många offer och det finns ingen indikation på att dödssiffrorna minskar. Sjukdomen är obotlig men bromsmedicinerna som finns ger god effekt. Personerna som lever med sjukdomen utsätts för stigma och ibland negativa attityder. De negativa attityderna kan påverka personens vilja att testa sig och kan även leda till en ojämlik vård. Syfte: Beskriva vårdpersonalens attityder till HIV/AIDS och personerna som lever med HIV/AIDS. Metod: En litteraturöversikt som baserades på två kvalitativa och åtta kvantitativa resultatartiklar. Dessa hämtades från databaserna CINAHL complete och PubMed med hjälp av valda nyckelord. Resultat: Resultatet bestod av tre kategorier: Vårdpersonalens attityder, Möjliga orsaker till negativa och positiva attityder samt Möjliga konsekvenser av negativa attityder. Den första kategorin handlar om vårdpersonalens attityder mot HIV/AIDS och dem som är drabbade av sjukdomen, den andra kategorin handlar om möjliga orsaker till de negativa attityderna och den sista kategorin handlar om vilka konsekvenser de negativa attityderna ger.  Diskussion: Resultatdiskussionen indelades i två större avsnitt, Möjliga konsekvenser av negativa attityder samt Hur lidandet uttrycks med ett mindre avsnitt, Hur vårdaren kan lindra lidandet. Avsnitten diskuterades med hjälp av Katie Erikssons lidandebegrepp där fokus låg på vårdlidande. Det första avsnittet handlar om konsekvenserna av vårdpersonalens negativa attityder som påverkar patienten. Det andra avsnittet beskriver hur vårdlidande uppstår hos patienten på grund av de negativa attityderna. I det sista avsnittet ges exempel på hur vårdaren kan lindra vårdlidandet.

Trots att medellivslängden i Sverige ökar så kvarstår skillnader och förutsättningar för en god hälsa mellan olika grupper i befolkningen. Sverige står för att främja en jämlik hälso- och sjukvård men studier visar att hälso- och sjukvården trots det inte är helt jämlik. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av jämlik vård bland yrkesverksamma i hälso- och sjukvården i region Gävleborg. Metoden som användes i studien var en kvalitativ studiedesign med induktiv ansats där semistrukturerade intervjuer använts. Urvalet bestod av nio yrkesverksamma, där fem hade daglig patientkontakt och fyra samordningsansvar. Analys av det insamlade materialet genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att yrkesverksamma ser jämlik vård som ett stort begrepp som kräver mer diskussion och arbete. Det visar även en förhoppning om att normer och fördomar inte ska påverka i bemötande eller behandling, trots det tror flera respondenter att det spelar in. Respondenterna anger vårdmöten med tolk, kulturella skillnader, förebyggande arbete och kommunikationssvårigheter som områden där mer arbete behöver läggas för att tillgodose en jämlik vård. Slutsatsen är att upplevelserna och tankarna kring jämlik vård varierar mycket, det krävs tydliga riktlinjer och arbetssätt för varje enskild enhet i deras arbete med jämlik vård. Vidare krävs även en klar bild av vad regionen och chefer anser att jämlik vård är, samt hur enheterna ska arbeta för att främja en jämlik hälso- och sjukvård. / Even though life expectancy in Sweden is increasing, differences and conditions for good health between different groups in the population remain. Sweden stands for promoting equal health care, but studies show that health care in Sweden is not completely equal. The purpose of the study was to investigate experiences of equal care among health care professionals in the Gävleborg region. The method used in the study was a qualitative study design with an inductive approach where semi-structured interviews were used. The sample consisted of nine professionals, where four had coordination responsibilities and five daily patient contact. Analysis of the collected material was performed with a qualitative content analysis. The results showed that professionals see equal care as a major concept that requires more discussion and work. It also shows a hope that norms and prejudices would not affect the care staff's behavior or the choice of treatment, despite this, several respondents believe that it can affect both the care meeting and the choice of treatment. The respondents state care meetings with interpreters, cultural differences, preventive work, and communication difficulties as areas where more work needs to be done to achieve equal healthcare. The conclusion is that the experiences and thoughts about equal healthcare vary a lot, clear guidelines are required for each individual unit in their work with equal care. Furthermore, there must also be a clear picture of what the region and managers believe that equal care is, and how the units should work to promote equal health and medical care.

Bakgrund: Flertalet studier har påvisat förekomsten av skillnader i hälsa mellan olika sociala grupper i samhället. De tidigare studierna visar att det finns olika förhållanden mellan utbildningsnivå, ålder, socioekonomisk status, socialt stöd respektive kön och den självskattade hälsan. Syfte: Syftet är att undersöka den självskattade hälsan hos kvinnor med olika utbildningsnivåer i Västmanlands län, beskriva åldersskillnader samt om det finns några samband mellan självskattad hälsa och socialt stöd, ekonomisk situation och sysselsättning. Metod: Metoden utgår från en kvantitativ ansats där befintlig data från befolkningsundersökningen Hälsa på lika villkor 2012 i Västmanland har använts till analys. Resultat: Resultatet visar att det förekommer signifikanta skillnader i självskattad hälsa hos kvinnor i Västmanland med olika utbildningsnivåer, åldrar, socialt stöd, ekonomisk situation och sysselsättning. Det finns samband mellan dålig självskattad hälsa och förgymnasial- och gymnasial utbildningsnivå, ålder (50-64 år), bristande socialt stöd, ekonomiska svårigheter respektive sjukskrivning/ förtidspension samt arbetslöshet. Slutsats: Samband har identifierats mellan självskattad hälsa och utbildningsnivå samt mellan självskattad hälsa och faktorerna ålder, socialt stöd, ekonomisk situation och sysselsättning. Däremot visar studien att skillnaderna i självskattad hälsa mellan utbildningsnivåerna bland kvinnor i Västmanland med större sannolikhet beror på åldersskillnader, skillnader i socialt stöd, ekonomiska svårigheter och sysselsättning än enbart på grund av utbildningsnivån. / Background: Several studies have demonstrated the existence of differences in health between social groups. The previous studies show that there are different relationships between educational level, age, socioeconomic status, social support, sex, and self-rated health. Aims: The aim of this study is to examine differences in self-assessed health among women with different educational levels in Västmanland, describe age differences and study whether there is any associations between self-assessed health and social support, economic situation and employment. Method: This method is based on a quantitative approach where existing data from the population health survey ”Health on equal terms 2012” in Västmanland is used for analysis. Results: The results show that there are significant differences in self-rated health among women in Västmanland with different levels of education, age, social support, financial situation and employment. There is also associations between poor self-rated health and lower educational levels, age (50-64 years), lack of social support, financial hardship and sickness/ disability and unemployment. Conclusion: Correlations have been identified between self-rated health and level of education as well as between self-rated health and age, social support, financial situation and employment. However, the study shows that the differences in self-rated health between educational levels among women in Västmanland more likely due to age differences, differences in social support, financial difficulties and employment than simply because of the level of education.

Bakgrund: Kvinnor har rätt att välja var de vill föda barn. I Sverige sker majoriteten av alla förlossningar på sjukhus. De som föder hemma väljer det för att det är ett säkert alternativ samt för att vara i en bekant miljö och föda på sina egna villkor. Det finns idag varken nationella riktlinjer eller statlig finansiering för hemförlossningsverksamhet i Sverige, med enstaka undantag. Barnmorskors attityd till hemförlossning varierar internationellt. I de länder som har planerad hemförlossning integrerat i vårdvalet är barnmorskorna generellt positiva inställda. Motiv: I detta examensarbete undersöks hur barnmorskor som arbetat på förlossningsavdelning inom slutenvården ställer sig till planerad hemförlossning. De svenska studier som finns undersöker främst upplevelser hos barnmorskor som i privat regi redan arbetar med hemförlossning.  Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka barnmorskors inställning till planerad hemförlossning samt möjliga hinder för att bedriva sådan verksamhet. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 10 barnmorskor från fyra regioner i Sverige. Intervjuerna analyserades med tematisk analys. Resultat: Analysen resulterade i ett övergripande tema, ”Barnmorskors önskan att arbeta med kvinnor för kvinnor”, två huvudteman, ”Barnmorskor är positivt inställda till planerad hemförlossning” och ”Hinder för planerad hemförlossning”. Temana underbyggs av sju subteman. Konklusion: Förlegade patriarkala normer och hierarkier där läkarens ord väger tyngre än barnmorskans gör att barnmorskorna upplever att de inte har förutsättningar att arbeta så kvinnocentrerat och evidensbaserat som de önskar för att säkerställa god vård. Barnmorskorna i studien ansåg att det finns stora vinster med planerad hemförlossning för kvinnan och barnet men även för barnmorskan. Befintlig forskning styrker deras erfarenheter och många länder har implementerat rådande evidens i sin förlossningsvård och inkludera planerad hemförlossning i verksamheten.

Bakgrund: Antalet planerade hemförlossningar i Sverige ligger idag på runt 100 per år. Kvinnor som har genomgått en hemförlossning upplever starka känslor av autonomi och tillit till sina kroppar och sin förmåga att föda barn. Fler önskar själva välja födelseplats samt vara delaktiga i sin vård och planering därav och i de beslut som tas under en förlossning. Motiv: Jag önskar med detta examensarbete undersöka varför kvinnor väljer att föda hemma och hur den förlossningen har upplevts i jämförelse med tidigare förlossningar på sjukhus. Vilka tidigare erfarenheter har bidragit till att kvinnor väljer att föda hemma? Hur kommer det sig att kvinnor väljer att betala för sin hemförlossning? Syfte: Syftet med detta examensarbete var att undersöka kvinnors motiv till och erfarenheter av att föda i hemmet. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex kvinnor runtom i Sverige. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom tre huvudkategorier och tio subkategorier. Huvudkategorierna var: Att välja hemförlossning på grund av negativa upplevelser i samband med sjukhusförlossning, att föda på egna villkor och att uppleva kontinuerligt stöd och närvaro av barnmorskor. Konklusion: Motiv som självbestämmande, en tryggare förlossning med barnmorskor som ger personcentrerad vård fick kvinnorna att välja hemförlossning fortsättningsvis. Förlossningsvården bör eftersträva en mer inkluderande och säker vård, där även valfri förlossningsmiljö kan erbjudas. Det kan medföra att fler kvinnor känner sig trygga var de än föder, samt ha valmöjligheten att föda hemma med professionellt stöd oavsett var de är bosatta och oberoende av socioekonomiska faktorer. En god förlossningsupplevelse med färre medicinska insatser, minskade obstetriska skador och en trygg miljö kan motverka negativa känslor kopplat till förlossning, skapa välbefinnande och stärka empowerment. / Background: The number of planned home births in Sweden today is around 100 per year. Studies show that women who have had a home birth, experience strong feelings of autonomy and confidence in their bodies and ability to give birth. More people want to choose their own place of birth and be involved in their care, planning and the decisions that are made during a birth. Motive: With this thesis, I want to investigate why women choose to give birth at home and how that birth has been experienced in comparison with previous births in hospitals. What previous experiences have contributed to women choosing to give birth at home? How come women choose to pay for their home birth? Aim: The purpose of this study was to investigate women's motives for and experiences of giving birth at home.Methods: Semi-structured interviews were conducted with six women. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Result: Three main categories and ten subcategories emerged. The main categories are: To choose home birth due to negative experiences in connection with hospital birth, to give birth on one's own terms and to experience continuous support and presence of midwifes. Conclusion: Motives such as self-determination, a safer childbirth with midwives that provide person-centered care made women choose homebirth in the future. Maternity care should strive for more inclusive and safe care, where an optional delivery environment can also be offered. This can mean that more women feel secure wherever they give birth and have the choice to give birth at home with professional support regardless of where they live and regardless of socio-economic factors. A good delivery experience with fewer medical interventions, reduced obstetric injuries and a safe environment can counteract negative emotions linked to childbirth, create well-being, strengthen empowerment.