Forskning har visat att barns olika lärstilar inte tillgodoses fullt ut i dagens skolor. Den traditionella undervisningsformen där eleverna sitter stilla på sina platser och läraren överför kunskap till eleverna tycks vara det rådande exemplet i skolan än idag. Ändå visar forskning att drama som undervisningsmetod har för-mågan att fånga upp elevernas intresse, öka deras självförtroende och få dem att lättare lära och minnas genom att de får erfara med kroppen och sina sinnen. Syftet med studien är att, via en kvalitativ ansats, undersöka hur drama användes i undervisningen och vilken effekt drama hade på elevernas inlärning och utveckling. Därför utfördes deltagande lektionsobservationer och semistrukturerade intervjuer med utvalda pedagoger. Resultatet av studien visar att alla deltagande pedagoger har en positiv inställning till drama och att alla ser att drama kan användas som undervisningsmetod i olika ämnen. Det framkom även att drama särskilt gynnar elever med behov av särskilt stöd. Pedagogerna framhöll även att drama var en bra metod att använda sig av då det beskrevs som lustfyllt och att det kunde stärka eleverna på flera sätt. Slutsatsen i studien är att det är viktigt att belysa att vi står inför fallande resultat hos eleverna och att vi därför behöver se över hur vi kan förändra skolundervisningen för att så många elever som möjligt kan tillgodose sig kunskaper.

Syftet med denna uppsats var att ta reda på hur förskollärarna arbetar och resonerar kring barns språkutveckling i förskolan. Syftet var även att utforska estetiska redskaps betydelse för barns språkutveckling. För att få svar och nå syftet med denna uppsats gjordes fem intervjuer från två olika förskolor och undersöktes med observationer förskollärarnas arbetssätt i två barngrupper. Det vi kom fram till i intervjuer och observationer kopplades sedan till olika referenser, detta för att komplettera den information som togs fram. I resultatet framkom det att alla intervjupersoner var ense om att barn utvecklar språket när de lekar, detta då leken leder till fantasi, kommunikation och dialog. Barnen lär sig även uttrycka sig på olika sätt samt lär av andras erfarenheter och åsikter. Förskollärarna ansåg att det är viktigt att vara lyhörd, uppmuntra och bjuda barnen olika uttrycksformer, ge barnen tid att reflektera och samtala samt även bjuda barnen en trygg lärande miljö. Studiens slutsats var att estetiska redskap är en avgörande faktor för barnens språkutveckling, för att det är med estetiska redskap barnen bearbetar sina känslor, kunskaper, tankar och erfarenheter.

Syftet med den här studien är att undersöka hur några pedagoger arbetar med barns språkutveckling i förskolan med barnlitteratur som verktyg. Studien utgår från de två frågeställningarna: Vilka för- och nackdelar upplever pedagoger att barnlitteratur kan ha för barns språkutveckling? Vilket syfte anser pedagoger att barnlitteratur bör ha i förskolan? Detär en kvalitativ studie som är genomförd på tre olika förskolor och tillsammans med fem stycken intervjuade informanter. Resultaten visar att informanterna tycker att barnlitteratur främjar barns språkutveckling och kunskapsutveckling samt att barnens språkutveckling kan påverkas både positivt och negativt beroende på pedagogen och hur de arbetar med barnlitteratur i verksamheten.

Syftet med denna studie har varit att belysa hur en grupp pedagoger talar om sin undervisning i svenska som andraspråk utifrån skolorganisation, undervisningsformer och ämnets gagn för elevers lärande Det empiriska materialet grundar sig i kvalitativa intervjuer med åtta undervisande svenska som andraspråkslärare. Resultaten visar att lärare som har kunskap om styrdokumentens betydelse för ämnet har en större möjlighet att höja ämnets status bland kollegor, föräldrar och elever.

Språket utvecklas under skoltiden på många olika sätt med många olika metoder som pedagoger använder sig av. Syftet med arbetet är att se hur pedagogerna arbetar för att stärka och stimulera barnens språkutveckling. Fyra pedagoger i F-klass samt år 1 och 2 intervjuades med utvalda frågor, och tre undervisningstillfällen spelades in. Undersökningen visade att pedagogerna anser att barnen ska få möjlighet att lära genom olika sinnen; de ska få möjlighet att ta till sig kunskap på olika sätt, både teoretiskt och praktiskt.

I föreliggande examensarbete presenteras en studie om förskollärare och barnskötares syn och tankar kring sina yrkesroller, och de konflikter som kan uppstå, då två yrkesgrupper arbetar sida vid sida, men med olika formellt ansvar. Vad anser de är det viktigaste i sin yrkesroll, och vilka tankar har man om hur yrkesrollerna kommer att se ut i framtiden?Genom en kvalitativ studie med intervjuer av både förskollärare och barnskötare på en förskola, så samlas de material in som utgör underlag för studien. Utifrån forskningsfrågorna, så kategoriserades materialet från intervjuerna, för att sedan presenteras i en löpande text.Vissa skillnader i informanternas uppfattning om yrkesrollerna kunde urskiljas men samtidigt så lyfts det fram att det är viktigt att ta tillvara på allas kompetens oavsett utbildning. I det vardagliga arbetet på förskolan, så menade alla informanter att personligheten är viktigare än själva yrkesrollen och utbildningen, och det är det som gör dig till den pedagog du är. Det framkommer tydligt att man ser positivt på att arbeta i arbetslag med olika yrkesgrupper, men ser samtidigt att barnskötarrollen på sikt är hotad, då många kommuner byter ut barnskötare mot förskollärare. Inom båda yrkesgrupperna ser man en viss fara, då det gäller det ökade kravet på dokumentation. Båda grupperna uttalar en oro för att man glömmer vad som är viktigast för barnen, och att kontakten och bemötandet med barnen kommer i skymundan

Syftet med föreliggande studie är att undersöka barns språkutveckling med stöd av olika kommunikationssätt i förskolan. Den valda metoden för studien är av en kvalitativ ansats med semistruktuerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med åtta förskollärare på två olika förskolor. Den teori som vi valt är det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att det som har störst betydelse för en positiv språkutveckling är att förskolepersonalen stödjer barnen i deras språkutveckling med olika kommunikationssätt. Detta genom att bekräfta barnen i deras val av kommunikationssätt. Slutsatsen är att olika kommunikationssätt gynnar barns språkutveckling. Det är dock av vikt att förskolepersonalen ger barnen möjligheter att använda olika verktyg för att utveckla sitt kommunikationssätt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur och varför olika uttrycksformer kan användas inom matematikundervisningen i lågstadiet för att skapa förståelse och motivera alla elever. Studien genomfördes med ett lärarperspektiv och fokuserar på multiplikation och division. För att undersöka valt område användes lärarintervjuer samt observation.   Resultatet visar på att olika uttrycksformer med fördel kan användas för att öka elevers motivation samt förståelse i de fall där undervisningen individanpassats. För optimalt användande utav olika uttrycksformer framkommer även att kommunikation har en stor betydelse.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare tolkar läroplanen Lgr11 och hur de omsätter den i biologiundervisningen. I studien intrevjuades tio pedagoger med olika lång erfarenhet av undervisning. intervjuerna konstruerades med utgångspunkt i läroplanens olika delar de vill säga syfte, centrallt innehåll, och kunskapskrav kopplat till ämnet biologi. Frågor ställdes kring hur pedagoger använder läroplanen i sitt arbete och om hur de tolkar de olika formuleringarna. Resultatet visar på att pedagoger använder läroplanen i sitt arbete, dock i olika utsträcknig. Pedagogerna förlitar sig antingen på tradition eller på olika läromedel i sin planering av undervisning, och på det sättet gavs läroplanen en underordnad roll. många pedagoger uttryckte problem med att förstå och tolka läroplanens föreskrivningar. Det framkom också att pedagoger känner sig osäkra på om de tolkat läroplanen så som skolverket avser. / The purpose of this study is to investigate how teatchers interpret th curuclium Lgr11and how they translate it into biolodgy teaching. In the study ten teachers where interviewed whit diffrent long term experience in teaching. The intervjuewes where based on diffrent parts of the curiclium which are central content, and knowledge requirments linked to the subject of biology. Qestions where asked about how teachers used the curiclium in theri work and how they interpreted the different formulations. The result showed that educators use the curiclium in their work, but to a different extent. Educators rely either on tradition or on different teaching materials in their planning of teaching, thus giving the curiclium a subordinate role. Many educators expressed difficulties in understanding and interpreting curiclium regulations. it was also found that educators feel unsure wheter they interpreted the curiclium as the national agency for educators aim to.

Syftet med denna undersökning är att undersöka om olika lärandesituationer (utepedagogik, innepedagogik – laborativt och innepedagogik – abstrakt tänkande) påverkar och stimulerar olika förmågor vid olika matematiktillfällen. Vi vill även se om pedagogen kan stimulera aktiveringen av förmågorna och hur eleverna tar emot och aktiverar förmågorna själva. Detta åskådliggör vi genom observationer och intervjuer på olika förskolor/skolor. Vi har gjort åtta observationer på fyra förskolor/skolor, två på varje förskola/skola och åtta intervjuer, två med respektive pedagog på respektive förskola/skola. Resultatet av undersökningen visade att innepedagogik – laborativt var den arbetsform som aktiverade flest förmågor hos barnen/eleverna, varav den logisk – matematiska förmågan aktiverades till mycket stor del. / The aim of this thesis is to study if different learningsituations (outdoors pedagogy, indoors pedagogy – laboratory and indoors pedagogy – abstract) affects and activates different abilities at different mathematical moments. We also aim to study how educationalists can stimulate the activation of the abilities and how students receive and activate the abilities themselves. Illustrations of this will be made through observations and interviews at different preschools/schools. We have made eight observations at four different preschools/schools, two at each preschool/school and eight interviews, two with each educationalist at the respective preschools/schools. The result of the examination showed that indoors pedagogy – laboratory activated most abilities with the students of the work procedures of which the logical – mathematical ability was much activated.