I samband med att koncerner genomför omstruktureringar, till exempel i form av aktieavyttringar, är det vanligt att rådgivningstjänster förvärvas. Det kan till exempel röra sig om finansiella eller juridiska sådana i syfte att omstruktureringar ska gå korrekt till och ge önskat resultat. På förvärvade rådgivningstjänster utgår mervärdesskatt. I det fall bolag inte kan göra avdrag för den ingående mervärdesskatten, belastar mervärdesskatten bolaget som en kostnad vilket ger en negativ inverkan på dess resultat. Förevarande uppsats syftar till att, genom en rättsdogmatisk metod, utreda under vilka omständigheter som ingående mervärdesskatt hänförligt till förvärvade rådgivningstjänster i samband med aktieavyttringar i dotterbolag anses vara avdragsgilla. Med anledning av det gemensamma system för mervärdesskatt som råder inom EU görs en genomgång och analyser av rättspraxis från EU- domstolen och från HFD, för att utreda problemformuleringen om avdragsrätten. Aktieavyttringar faller antingen utanför mervärdesskattens tillämpningsområde eller, i det fall avyttringen faller inom tillämpningsområdet, så klassas den som en från skatteplikt undantagen transaktion i enlighet med 10 kap. 33 § ML. Avdragsrätt för ingående mervärdesskatt hänförligt till en transaktion som från början inte är skattepliktig, är inte möjligt. Trots detta kan det, utifrån genomgången av rättspraxis från EU-domstolen och HFD, konstateras att avdrag ändå beviljas under vissa omständigheter. För att avdragsrätt ska anses föreligga för ingående mervärdesskatt hänförligt till förvärvade rådgivningstjänster vid aktieavyttringar i dotterbolag, krävs ett direkt och omedelbart samband mellan en viss ingående transaktion och en eller flera utgående skattepliktiga transaktioner. Avdragsrätt anses även föreligga om ett direkt och omedelbart samband föreligger med den beskattningsbara personens samlade ekonomiska verksamhet. Kostnaderna anses då utgöra allmänna omkostnader. Bedömningen av huruvida ett direkt och omedelbart samband föreligger med den samlade ekonomiska verksamheten ska göras mot bakgrund av ifall kostnaderna för förvärven kan anses utgöra kostnadskomponenter i priset på aktieavyttringen eller i priset på utgående skattepliktiga transaktioner som tillhandahålls inom ramen för den mervärdesskattepliktiga ekonomiska verksamheten. Vid bedömningen bör en transaktions bakomliggande syfte beaktas, det vill säga om den syftar till att genomföra skattepliktiga transaktioner inom ramen för den ekonomiska verksamheten och så bör styrkas på objektiva omständigheter. Vid bedömningen bör dessutom stor vikt tillmätas mervärdeskattens grundläggande princip om neutralitet och vikten av att beskatta konsumtion. Över åren har bedömningen i rättspraxis av ett direkt och omedelbart samband gått från en funktionell till en mer ekonomisk bedömning vilket tycks resultera i utvidgade möjligheter till avdrag för ingående mervärdesskatt.

<p>This thesis deals with the question of how Swedish society responds when juveniles commit crimes. The focus is social work co-operating with the legal system and the interaction between these two. The aim of this study is to make visible/analyse factors that affect the choice between treatment and correction of juveniles in an emergency situation, when there is a necessity to choose between immediate preventative custody on the one hand, and detention on the other. This study analyses the selection through outcome patterns. Theoretically the base is six concepts; system/practice, and treatment/correction. Together they form a model where the actors (the social services/the police/the attorney/county administrative courts/district courts) on this juvenile field can be situated. The strategies of the actors’ decision-making are implied by either norm-rational decision-making or goal-rational decision-making. Empirical data is studied through records of immediate custody and detention of juveniles aged 15-18 years old. The immediate denial of freedom represents, in the Swedish legislation, a process whereby social services and law enforcers meet and decide whether to treat or correct the juvenile. This selection is the focus of the empirical study of this thesis. In 1992, 1998 and 2003 a national overall survey was made of all juveniles aged 15-18 years that have been either in immediate custody or in detention or both. Documentation was obtained from the courts. The results show that the general denial of freedom of juveniles have increased greatly during the years 1992, 1998 and 2003, and especially from 1998 to 2003. Almost all of the acts concern boys, even though girls are making at break-through in 2003. There are differences between the groups that either have been in detention or in immediate custody in ways of “survey-year”, “ethnic background”, “age” and “categorising of crime”. This study shows a large discrepancy between legislation and the legal practice.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur motiveringarna bakom beslut gällande omedelbart omhändertagande med stöd av lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), skiljer sig utifrån kön. Syftet med denna studie är också att undersöka vilka likheter och skillnader som finns i de ungas livsbakgrunder, som resulterat i beslut om omedelbara omhändertaganden enligt 6 § LVU. Vi ämnar att uppfylla studiens syfte med hjälp av följande frågeställningar: 1) Vilka beteenden och händelser leder till beslut om omedelbart omhändertagande för de unga? Hur kan dessa förstås ur ett genusperspektiv?  2) På vilket sätt formuleras likheter och skillnader i hur pojkars och flickors beteende och problematik beskrivs och bedöms i beslut enligt 6 § LVU? Metoden som har använts tillhör den hermeneutiska traditionen och är en textanalys formulerad av Lennart Hellspong och Per Ledin. Teorierna vi använt oss av är dels genusteori utifrån Judith Butler och denna kompletteras med de teoretiska begreppen normer och avvikande beteende. Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader i besluten gällande flickor och pojkar. Skillnaderna är dels att de utifrån kön omhändertas på grund av olika beteenden, där pojkarna framför allt har problem som brottslighet och missbruk, medan flickornas problem snarare handlar om destruktivitet och miljön de befinner sig i. Vidare skiljer sig även formuleringarna utifrån kön, där pojkarnas beteenden är mer explicit beskrivna, medan flickornas beslut upplevs mer vaga och implicita i sina formuleringar. / The purpose of this study is to examine whether and if so, what the reasons behind the decisions on immediate custody under the Care of Young Persons Act (CYPA), differs by gender. The purpose of this study is also to examine the similarities and differences in young people's life backgrounds, which resulted in the decision on immediate care order under § 6 CYPA. We intend to examinate this using the following questions: 1) What behaviors and events leads to the decision on immediate custody of the young? How can these be understood from a gender perspective? 2) How are the similarities and differences in boys' and girls' behavior and problems described and evaluated in the decision regarding § 6 CYPA? The method used belongs to the hermeneutic tradition and is a text analysis formulated by Lennart Hellspong and Per Ledin. The theories we have used is partly based on gender theory by Judith Butler which is complemented by the theory concepts norms and deviant behavior. The result shows that there are both similarities and differences in decisions concerning girls and boys. The differences are that depending on gender the young are beeing taken in to immediate custody because of different behaviors, where the boys especially have problems like crime and abuse, while the girls' problems rather are focusing on the destructiveness and the environment they find themselves in. Furthermore, we also found different formulations based on gender. The boys' behavior is more explicitly described, and the girls' decisions are perceived more vague and implicit.

This thesis deals with the question of how Swedish society responds when juveniles commit crimes. The focus is social work co-operating with the legal system and the interaction between these two. The aim of this study is to make visible/analyse factors that affect the choice between treatment and correction of juveniles in an emergency situation, when there is a necessity to choose between immediate preventative custody on the one hand, and detention on the other. This study analyses the selection through outcome patterns. Theoretically the base is six concepts; system/practice, and treatment/correction. Together they form a model where the actors (the social services/the police/the attorney/county administrative courts/district courts) on this juvenile field can be situated. The strategies of the actors’ decision-making are implied by either norm-rational decision-making or goal-rational decision-making. Empirical data is studied through records of immediate custody and detention of juveniles aged 15-18 years old. The immediate denial of freedom represents, in the Swedish legislation, a process whereby social services and law enforcers meet and decide whether to treat or correct the juvenile. This selection is the focus of the empirical study of this thesis. In 1992, 1998 and 2003 a national overall survey was made of all juveniles aged 15-18 years that have been either in immediate custody or in detention or both. Documentation was obtained from the courts. The results show that the general denial of freedom of juveniles have increased greatly during the years 1992, 1998 and 2003, and especially from 1998 to 2003. Almost all of the acts concern boys, even though girls are making at break-through in 2003. There are differences between the groups that either have been in detention or in immediate custody in ways of “survey-year”, “ethnic background”, “age” and “categorising of crime”. This study shows a large discrepancy between legislation and the legal practice.

Barn och unga som riskerar att fara illa, kan beredas tvångsvård i enlighet med bestämmelsernai Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Om det föreligger en allvarlig påtaglig risk för barnet eller den unge att fara illa under den tid som en utredning pågår, kan socialnämnden tillämpa ett omedelbart omhändertagande, vilket ska ske i akuta nödfall. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur och i vilken omfattning socialtjänst-/nämnd tolkar och tillämpar LVU-lagstiftningen i allmänhet men i synnerhet 6 §. I genomförandet av studien har både en kvantitativ- och en kvalitativ ansats använts, där en statistisk sammanställning av LVU-domar från förvaltningsrätterna i Falun och Stockholm från år 2017 har gjorts, samt halvstrukturerade intervjuer med socialsekreterare verksamma inom området barn och ungdom. Resultatet visar att det omedelbara omhändertagandet tillämpats i 76 % av samtliga LVU-mål som förvaltningsrätterna i Falun och Stockholm behandlade under år 2017. Socialsekreterare beskriver att det ska föreligga en akut påtaglig risk för fara, för att det omedelbara omhändertagandet ska tillämpas. Tolkningen och tillämpningen av lagen och dess bestämmelser är relativt likartad, oberoende av kommunstorlek.

Introduktion: Omedelbart kejsarsnitt är ett akut kirurgiskt ingrepp som utförs när det finns medicinska komplikationer som kräver omgående intervention för att skydda modern eller barnets liv. Proceduren utförs under tidspress och nästan alltid med generell anestesi, vilket innebär att de preoperativa förberedelserna ofta är begränsade. Anestesisjuksköterskans roll är avgörande i dessa situationer för att säkerställa en effektiv hantering av ingreppet. Stressfaktorer för anestesisjuksköterskor är påtagliga i dessa akuta situationer där snabba och korrekta beslut måste fattas under press. Metod: En kvalitativ intervjustudie har utförts med induktivt förhållningssätt för att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenhet av omedelbart kejsarsnitt. Data analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Anestesisjuksköterskors erfarenheter vid omedelbart kejsarsnitt kan delas in i fyra kategorier: att känna stress och adrenalinpåslag när larmet går, att samarbeta under operation, att hantera stressmoment, och att arbeta strukturerat och vara förberedd. Diskussion: Studien betonar behovet av tydlig kommunikation och samarbete för att minska stress och förbättra resultatet vid omedelbara kejsarsnitt. Simuleringsövningar och kompetensbaserad utbildning är centrala för att stärka beredskapen hos anestesisjuksköterskan. Slutligen kan personlighetsdrag och emotionell intelligens påverka hur anestesisjuksköterskor hanterar stressiga situationer som vid omedelbart kejsarsnitt. Slutsats: Anestesisjuksköterskor var i aktuell studie väl förberedda och kapabla att hantera omedelbara kejsarsnitt tack vare kunskap och kommunikation, tydliga rutiner och standardisering, erfarenhet och personliga egenskaper. Det visar att förberedelse, kompetens, rutiner och samarbete är avgörande för hantering av dessa akuta situationer. Ytterligare forskning behövs för att optimera hanteringen genom träningsprogram samt förbättra kommunikation och rutiner för att öka anestesisjuksköterskans beredskap inför omedelbart kejsarsnitt.

This essay aims to explore the philosophical meaning of the expression ”present and real” in Clara – or, On Nature’s Connection to the Spirit World by F. W. J. Schelling. Clara is unique among the works of Schelling since it is written as a discussion embedded in a symbolic and fictional context. One of the reasons for this is its aim to ground all scientific knowledge in that which is “present and real”. After having presented an overview of the life and philosophy of Schelling, as well as his relevance in contemporary philosophy, this essay is constituted by a thorough textual analysis of Clara. The analysis reveals how the text through descriptions of emotions, environments and a symbolic story highlights a certain “qualitative aspect” of the present and real.  As what is simultaneously ”the ideal in the real” and “the real in the ideal” this aspect escapes rational quantifying reason, revealing a foundational indivisible unity of life. An awareness of this intuitively known aspect of life can give rise to an immediate knowing, and felt as inspiration it can trigger the mind into the process of making what is immediately known into scientific “realized” knowledge. This way, an awareness of the pre-rational can lead to a permanent clairvoyance – a cognition in which that, which initially appears as irrational, can be made comprehensible. Interestingly, “the ideal in the real” coincides with the concept of “qualia”, the potential existence of which is lively debated within the field of consciousness studies today. Not much has been written about Clara so far, possibly partly because it concerns “the Spirit World” in its substantial sense. However, this essay hopes to show that Clara is phenomenologically, ontologically and epistemologically relevant and that it has a philosophical value of its own. / Denna uppsats syftar till att analysera den filosofiska innebörden av uttrycket ”närvarande och verkligt” i F. W. J Schellings verk Clara – or, On Nature’s Connection to the Spirit World. Detta verk är unikt bland Schellings övriga verk då det är utformat som en diskussion satt i en symbolisk och fiktiv kontext, bland annat i syfte att förankra all vetenskaplig kunskap i det närvarande och verkliga. Efter en presentation av Schellings liv, filosofi och dagsaktualitet utgörs uppsatsen av en ingående textanalys som visar hur Schelling med hjälp av känslo- miljö- och händelseskildringar i Clara framhäver en särskild ”kvalitativ aspekt” av det närvarande och verkliga. Denna undflyr det rationella kvantifierande förnuftet och uppenbarar livets grundläggande odelbara enhet. Såsom det ideala i det reala sammanfaller denna aspekt med begreppet ”kvalia” vars existens livligt debatteras inom medvetandefilosofin idag. Clara visar dock att det ideala i det reala även är detsamma som det reala i det ideala och att en medvetandegörning om denna kvalitativt, omedelbart och intuitivt kända aspekt av livet kan ge upphov till ett omedelbart vetande och inspiration som kan realiseras vetenskapligt. I samverkan med förnuftet kan denna förrationella medvetenhet leda till en beständig klarsynthet inom vilket allt, även det som först förefaller irrationellt, kan göras begripligt.  Inte mycket har tidigare skrivits om Clara, möjligen delvis beroende på att den berör andevärlden i konkret bemärkelse, vilket kan verka vetenskapligt avskräckande. Denna uppsats hoppas dock visa på verkets fenomenologiska relevans och dess filosofiska egenvärde. [1]För mer info om kvaliadebatten se exempelvis: Edmond Wright (editor). The case for qualia. (Cambridge: MIT press, 2008)