<p>Denna studie undersöker omsättningstillväxten i svenska företag i samband med börsintroduktionen (IPO). Studien undersöker detta genom att undersöka företagens omsättningstillväxt tre år före och tre år efter IPO:n, detta för att se när tillväxten sker i förhållande till IPO:n. Detta har gjorts genom att undersöka de 57 bolag som genomförde en IPO på Stockholmsbörsen under perioden 1999 till 2003 som klarade de utsatta kriterierna. Resultatet visar att företagen har en signifikant högre tillväxt före IPO än efter. Detta styrker teorin om att företagens ”window-dressing” i samband med börsintroduktionen för att ägarna ska få maximalt betalt. Det skall även nämnas att 21 observationer bland 16 företag har en tillväxt på över 100 % på ett år.</p> / <p>This paper provides evidence that sales growth decreases after the time of companies initial public offerings (IPOs). The data is from Stockholm stock exchange (OMX) and contains all companies that were introduced between 1999 and 2003. It shows that IPO pays for the growth in sales that was gained before the IPO rather than for growth after the IPO. This shows that ”window-dressing” in connection with IPOs is more of a rule than an exception.</p>

Denna studie undersöker omsättningstillväxten i svenska företag i samband med börsintroduktionen (IPO). Studien undersöker detta genom att undersöka företagens omsättningstillväxt tre år före och tre år efter IPO:n, detta för att se när tillväxten sker i förhållande till IPO:n. Detta har gjorts genom att undersöka de 57 bolag som genomförde en IPO på Stockholmsbörsen under perioden 1999 till 2003 som klarade de utsatta kriterierna. Resultatet visar att företagen har en signifikant högre tillväxt före IPO än efter. Detta styrker teorin om att företagens ”window-dressing” i samband med börsintroduktionen för att ägarna ska få maximalt betalt. Det skall även nämnas att 21 observationer bland 16 företag har en tillväxt på över 100 % på ett år. / This paper provides evidence that sales growth decreases after the time of companies initial public offerings (IPOs). The data is from Stockholm stock exchange (OMX) and contains all companies that were introduced between 1999 and 2003. It shows that IPO pays for the growth in sales that was gained before the IPO rather than for growth after the IPO. This shows that ”window-dressing” in connection with IPOs is more of a rule than an exception.

Syfte: Att undersöka sambandet mellan börsnotering och omsättningstillväxt hos primärnoterade företag på Nasdaq OMX Stockholm. Studien avgränsas till att undersöka noteringens påverkan endast på omsättningstillväxten, under en sjuårsperiod. Teori: Den teoretiska referensramen som appliceras i studien är till för att besvara syftet och forskningsfrågorna. Studien använder sig främst av tidigare forskning som bas. Metod: Studien utgår från en kvantitativ forskningspunkt med statistisk tyngd. Undersökningen genomförs genom insamling av årsrapporter från börsnoterade företag från databasen Retreiver Business. Datan analyseras genom linjär regression och säkerställs statistiskt genom hypotesprövningar. Empiri: Empirin baseras på den insamlade datan från Retriver Bussines, som sedan gestaltas i tre regressionsanalyser för sjuårsperioden som sedan testas statistiskt. I två av de tre regressionerna kan vi statistiskt säkerställa sambandet. Slutsats: Studien slutsatser grundar sig i regressionsanalyserna där sambandet mellan omsättningstillväxt och tid illustreras. Av studien kan slutsatsen om ett positivt samband mellan börsnotering och ökad omsättningstillväxt

Ersättningar och så kallade incitamentsprogram till verkställande direktörer och ledande befattningshavare har sedan en tid tillbaka varit föremål för en offentlig debatt. Åsikterna om behållningen av incitamentsprogram går isär. Ett argument som ofta används på bolagsstämmor för att få aktieägare att godkänna bonusprogram är att dessa i slutändan kommer att gynna dem genom att de får en högre avkastning. Hur mycket sanning ligger det då i att bolag som lockar med bonusprogram får sina anställda att arbeta mer med resultatet att bolagen utvecklas bättre än konkurrenter som inte har bonusprogram?Syftet med denna uppsats är att förklara hur sambandet mellan bolag som har aktierelaterade incitamentsprogram, bolag som saknar sådana program och respektive bolagskategoris värdeutveckling utifrån specifika nyckeltal ser ut för att därigenom kunna verifiera eller förkasta följande hypotes:Företag som har aktierelaterade incitamentsprogram har en bättre värdeutveckling än företag som inte har det.Med värdeutveckling avses omsättningstillväxt och avkastning på eget kapital.En kvantitativ studie har gjorts utifrån ett positivistiskt förhållningssätt och ett analytiskt perspektiv. Under tidsperioden 1999-2007 har 50 bolag studerats, varav 26 bolag under nioårsperioden i princip alltid haft aktierelaterade incitamentsprogram och 24 bolag i princip aldrig haft det. Medelvärden har beräknats för respektive bolagsgrupps omsättningstillväxt och avkastning på eget kapital och har därefter ställts mot varandra i diagram.Kontentan av gjord undersökning är att det inte finns några tydliga samband mellan bolag med aktierelaterade incitamentsprogram, bolag utan sådana program och respektive bolagskategoris värdeutveckling sett till omsättningstillväxt och avkastning på eget kapital. Efter att ha utfört 18 hypotesprövningar har den inledningsvis ställda hypotesen förkastats. Genomförd studie visar därmed att företag som har aktierelaterade incitamentsprogram inte har en bättre värdeutveckling än företag som inte har det. / Uppsatsnivå: D

Syftet med uppsatsen är att undersöka användandet av incitamentsprogram och dess inverkan på företagens prestation. Som mått på företagens prestation används utvecklingen i avkastning på eget kapital, omsättningstillväxt och Market to Book (M/B). Uppsatsen undersöker vidare möjliga samband mellan företagens ägarkoncentration och dess användande av incitamentsprogram. Undersökningen utfördes genom en kvantitativ studie baserad på sekundärdata under en period på tio år med slutår 2015. Studien genomfördes på alla företag som var noterade på Stockholmsbörsen OMX Nasdaq Large Cap under den undersökta perioden. Inget statistiskt signifikant samband kunde identifieras mellan användandet av incitamentsprogram och företagens avkastning på eget kapital, omsättningstillväxt och M/B. Det påträffades dock ett samband mellan ägarkoncentrationen och användandet av incitamentsprogram. Vid en låg ägarkoncentration ökar sannolikheten att företaget använder sig av någon form av incitamentsprogram. Aktieprogram visade sig vara det vanligast förekommande incitamentsprogrammet.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska Small Cap-bolags kapitalstruktur ser ut år 2017. Detta jämfört med hur samma nyckeltal såg ut för bolagen under lågkonjunkturen som följde efter finanskrisen år 2008. Uppsatsen syftar även till att utifrån teoretiska modeller undersöka hur en eventuellt förändrad kapitalstruktur har påverkat den unika risken.  Metod: En kvantitativ undersökning med korrelation- och signifikansanalys. Uppsatsen bygger på en deduktiv ansats där ställda hypoteser testas mot befintliga teorier och tidigare forskning om kapitalstruktur. Referensram: Grundläggande teorier som Modigliani och Millers, trade off samt pecking order. Kompletterad med vetenskapliga artiklar som behandlar området kapitalstruktur. Empiri: Datamaterial från svenska Small Cap-bolags årsredovisningar från år 2010 samt år 2017 har samlats in och sammanställts, de presenteras i korrelations samt signifikans-tabeller. Slutsats: Small Cap-bolagens kapitalstruktur har utifrån undersökta variabler och nyckeltal inte påverkas i någon större utsträckning trots stora makroekonomiska förändringar. Studien visar att tre av fem oberoende variabler uppvisar signifikanta skillnader men med för låg korrelation för att ett samband ska kunna fastställas.

Bakgrund: Aktiesparande har kraftigt ökat under 2017-2022, detta ökande intresset för aktiesparande innebär att många oerfarna investerare letar sig till börsen. En populär strategi är att investera i utdelningsaktier. Den delen som delas ut av vinsten kallas utdelningsandel, utdelningsandel har varit fokus för många studier under åren. Vad som påverkar utdelningsandel kan delas upp i systematisk och osystematisk risk, där osystematisk risk innebär företagsspecifika faktorer. Där främst lönsamhet, omsättningstillväxt, kassaflöde, risk och företagsstorlek har identifierats som avgörande. Majoriteten av den tidigare forskningen är inte utförd under en hårt ekonomiskt pressad marknad. Genom att studera hur svenska företag hanterat utdelning under en ekonomiskt hårt pressad marknad och identifiera vilka faktorer som påverkar utdelningen vid en ekonomiskt pressad situation kan ytterligare förklaring till utdelningsandel ges. Syfte: Syftet med studien är att analysera de tre företagsspecifika faktorerna omsättningstillväxt, lönsamhet och kassaflöde och dess påverkan på utdelningsandelen. Detta görs genom data från 2021 samt 2022 på den svenska large-cap-listan. Metod: Studien har tillämpat en kvantitativ metod, som omfattas av en deduktiv ansats. Det empiriska materialet har inhämtats via databaser. Empirin utgjordes av totalt fem nyckeltal för 112 bolag per år, omsättningstillväxt, lönsamhet, kassaflöde, företagsstorlek och utdelningsandel, som sedan utgjorde underlag för analys med hjälp av korrelationsmatris och regressionsanalyser. Slutsats: Sammanfattningsvis kan vi konstatera att omsättningstillväxt delvis påverkar utdelningsandel negativt. Tillväxt bland företag på large cap tenderar alltså att leda till att de har lägre utdelningsandel. Sett till lönsamhet så påverkar den utdelningsandel i samtliga modeller med signifikans. Att kassaflöde skulle påverka utdelningsandel positivt är inget vi kan styrka i studien.

Studiens syfte var att undersöka om det fanns en skillnad på omsättningstillväxten tre år före mot tre år efter en genomförd börsnotering. Urvalet bestod av företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm mellan åren 2013–2017. Vidare studerades bolagsstorlek i relation till detta. Studien använde sig av en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Hypoteser gällande omsättningstillväxten för urvalet utformades och testades sedan med ett Wilcoxon Sign Test. Statistiska testerna påvisade en skillnad i omsättningstillväxt på företagen i urvalet. Omsättningsutvecklingen över den undersökta perioden var negativ. Studien konstaterade därav en negativ skillnad i omsättningstillväxten före mot efter en notering för bolagen i urvalet. / The purpose of this study was to investigate whether there was a difference in sales growth three years before compared to three years after a stock exchange listing. The sample consisted of companies listed on Nasdaq OMX Stockholm between the years 2013-2017. Furthermore, company size in relation to this was also studied. The formulated hypotheses were tested using a Wilcoxon Sign Test. The statistical tests showed a difference in sales growth at the companies in the sample in general. The development of sales over the period examined was negative. The study therefore found a negative development in sales growth before versus after a listing for the companies in the sample. This was in order with previously conducted studies on the topic. Dividing the sample into company sizes led to sales growth before to after a stock exchange listing showing a significant difference in only smaller companies. This difference was shown to be negative.

Denna studie syftar till att undersöka hur omsättningstillväxten skiljer sig före respektive efter en Initial Public Offering (börsnotering). Urvalet består av bolag som börsnoterats på Nasdaq OMX Nordic under 2009 till 2019. Antalet börsnoterade bolag under denna tidsperiod bestod av 185 och efter bortfall, till följd av studiens kriterier, hamnar urvalet på 96 bolag som studeras. Studien använder sig av en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats där data för omsättning samlas in för respektive bolag. Vidare används ett statistiskt test, Wilcoxon Signed Rank test, för att testa studiens hypotes.  IPO är ett omdiskuterat ämne då bolag väljer att gå från privat till publikt för att finansiera verksamhetens tillväxt. Dock är det flera av bolagen som inte undersöker hur en IPO kan eller kommer att kunna påverka den finansiella prestandan, så som omsättningstillväxten. Slutsatsen som tas i denna studie är att det finns skillnader på omsättningstillväxten innan respektive efter en börsintroduktion, där en IPO konsekvenser anses vara negativa för bolagen.

No description available.