Bakgrund: Trycksår uppkommer efter ett långvarigt tryck mot huden som leder till en syrebrist i vävnaden. Patienter som drabbad av trycksår i vården är ofta rullstolsburna eller sängliggande på grund av sjukdom eller smärta. Trycksår innebär ett stort lidande för patienten och det vardagliga livet påverkas i den mån att patienten isolerar sig och läkningsprocessen är lång och upplevs smärtsam. Utöver stort lidande för patienten innebär trycksår stora kostnader för sjukvården och samhället. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva omvårdnadsåtgärder i sjuksköterskans arbete gällande trycksårsprevention. Samt beskriva urvalsmetoden i de inkluderade artiklarna. Metod: Beskrivande litteraturstudie. Artiklar söktes i Cinahl och PubMed mellan 2012-2017. Det slutgiltiga resultatet baserades på 11 artiklar. Resultat: Resultatet utformades efter tre underrubriker: 1) Tryckavlastande hjälpmedel: Åtgärder och material i omvårdnaden minimerar risken att uppkomsten av trycksår sker. Den dagliga preventiva omvårdnaden och olika luftmadrasser visade på bäst effekt. 2) Riskbedömning: Användandet av olika riskbedömningsinstrument i det dagliga arbetet minskade risken för trycksårsuppkomster. Det framkom att det bäst lämpade bedömningsinstrumentet var RAPS. Genom utbildning kunde sjuksköterskorna öka sin kunskap gällande identifiering och klassificering av trycksår. 3) Lägesändringar: Resultatet visade att 30 graders vinkling i en liggande position var bäst för att avlasta områden som lätt drabbas av trycksår. Metodologisk aspekt: Urvalsmetoden beskrevs på ett tydligt sätt i 11 av de inkluderade artiklarna. I en artikel var urvalsmetoden mindre tydlig. Slutsats: Litteraturstudien visar på att genom att använda sig av olika omvårdnadsåtgärder så som tryckavlastande hjälpmedel, riskbedömningar samt lägesändringar kan sjuksköterskan i sitt preventiva arbete minska uppkomsten av trycksår. / Background: Pressure ulcers occur after prolonged pressure against the skin which leads to an acid deficiency in the tissue. Patients who suffered from pressure ulcers in the ward are often wheelchair-borne or bedridden due to illness or pain. Pressure ulcers are a major disorder for the patient and everyday life is affected insofar as the patient isolates and the healing process is long and painful. In addition to suffering for the patient, pressure ulcers involve high costs for the healthcare and society. Aim: The aim of the literature study was to describe nursing measures in the nursing work regarding pressure ulcers prevention. As well as describe the sampling method in the included articles. Method: Descriptive literature study. Articles were searched in Cinahl and PubMed between 2012-2017. The final result was based on 12 articles. Findings: The result was designed according to three subheadings: 1) Pressure relief devices: Measures and materials in nursing minimize the risk of the occurrence of pressure ulcers. The daily preventive care and different air mattresses showed the best effect. 2) Risk assessment: The use of different risk assessment tools in daily work reduced the risk of pressure ulcer. It was found that the most suitable assessment tool was Raps. Through education, nurses could increase their knowledge regarding the identification and classification of pressure ulcers. 3) Position changes: The result showed that 30 degrees angulation in a lying position was best for relieving areas easily affected by pressure ulcers. Methodological aspect: The selection method was described clearly in 11 of the included articles. In one article, the selection method was less clear. Conclusion: The literature study shows that by using various care measures such as pressure relief devices, risk assessments and changes in position, the nurse in his preventive work can reduce the appearance of pressure ulcers.

Bakgrund: Depression är en vanligt förekommande sjukdom som behandlas främst med psykoterapi och antidepressiva men det behövs fler resurser och komplementära omvårdnadsåtgärder. Yoga har blivit allt mer aktuellt inom vården. Det huvudsakliga fokuset inom yoga är att lära sig vara i nuet genom meditation, andning och rörelse. Sjuksköterskan har det yttersta ansvaret för omvårdnad och ska hålla sig uppdaterad med den senaste forskningen för omvårdnad. Syfte: Syftet var att undersöka effekten av yoga som en omvårdnadsåtgärd vid depression och depressiva symtom. Metod: Kvantitativ litteraturstudie. Resultat: Yoga har visat sig ha en positiv effekt på depression och depressiva symtom efter 4 veckor till 6 månaders intervention. Diskussion: I diskussionen presenteras tre huvudfynd: Yoga har en positiv effekt vid depression och depressiva symtom, yoga har en positiv effekt för kvinnor vid depression och depressiva symtom, yoga kan användas som en komplementär omvårdnadsåtgärd vid depression och depressiva symtom.

Introduktion/Bakgrund: Ökning av patienter med demenssjukdom leder till ökad belastning på sjukvården,inte minst på särskilda boenden för äldre. Många patienter med demenssjukdom får BPSD, en faktor somförsvårar omvårdnad. Med rätt kunskap om omvårdnadsåtgärder kan sjuksköterskan främja patienters hälsavid demenssjukdom och tillgodose deras behov. Detta resulterar i välbefinnande hos patienter samtförbättrad vård över lag. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva omvårdnadsåtgärder för patienter meddemenssjukdom på särskilt boende för äldre. Vilka omvårdnadsåtgärder förekommer? Vilka effekter haromvårdnadsåtgärderna? Metod: Litteraturstudien följer litteratursökning, relevansgranskning,databearbetning samt analys från Henricson (2017). Kvalitetsgranskning följer granskningsmallar frånForsberg och Wengström (2016). Litteraturstudien har en induktiv ansats. Resultatet baseras på 11 artiklar,varav 5 kvalitativa, 2 kvantitativa artiklar och 4 mixad metod. Resultat: Resultatet mynnade ut i tre temanvilka framkom under databearbetningen: Digitala hjälpmedel, Miljö- och omvårdnadsfaktorer, Dockterapi ochMusik. Under varje tema redovisades de omvårdnadsåtgärder som framkommit samt dess effekter. Slutsats:Litteraturstudiens resultat visade förbättrat välbefinnande och minskad BPSD till följd avomvårdnadsåtgärderna. Omvårdnadsåtgärderna utgör därmed en stadig grund i sjuksköterskans arbete förgod omvårdnad av patienter med demenssjukdom på särskilt boende för äldre. Omvårdnadsåtgärderna börvara individuellt anpassade för att få en god effekt.

<p>Postoperativ sårinfektion är en komplikation som var tionde patient drabbas av efter ett kirurgiskt ingrepp. Det medför inte bara lidande och förlängd vårdtid för patienten utan kan även vara direkt livshotande. Den förlängda vårdtiden medför dessutom kostnader för samhället, och resurser skulle kunna användas till annan vård. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sådana omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan vidta för att förebygga postoperativa sårinfektioner. Evidensbaserade omvårdnadsåtgärder som, var för sig minskar risken för att patienten ska drabbas av en postoperativ sårinfektion, och tillsammans utgör grunden för en säker vård. Databassökning av vetenskapligt material inom området ligger till grund för resultatet. Genom aktuell forskning presenteras och lyfts olika omvårdnadsåtgärder som reducerar risken för patienten att drabbas av en postoperativ sårinfektion. Viktiga omvårdnadsåtgärder är: korrekt hårborttagning, bibehållen normotermi, dusch med desinfektion, glukoskontroll, administrering av antibiotikaprofylax och postoperativ sårvård. Ny forskning inom området efterfrågas för att kunna följa utvecklingen, eftersom den befintliga är publicerad för många år sedan. För att patienten ska kunna erbjudas en säker vård behövs kontinuerlig utbildning under sjuksköterskeutbildningen men även i den kliniska verksamheten. Regelbunden uppföljning och utvärdering bör också ske i den kliniska verksamheten för att omvårdnadsåtgärderna ska vara effektiva.</p> / <p>Postoperative surgical wound infection is a complication that every tenth patient suffering after a surgical procedure. The consequences are the suffering and prolonged length of stay for the patient and can also be directly fatal. The prolonged duration of treatment is a high cost in society and resources could be used for other care. The purpose of literature review was to describe nurse’s interventions, which can be taken to prevent postoperative surgical wound infections. Evidence-based care interventions which reduce the risk of the patients suffering a postoperative surgical wound infection and together they represent a safe care. The result is based on search in databases for scientific materials in the subject area. Through current research highlights interventions which reduce the risk of the patient suffering a postoperative wound infection. Essential nursing interventions which are identified as: Hair removal, warming, shower with disinfectant, glucose monitoring, administration of antibiotic prophylaxis and wound care. New research in this area is requested to follow the developments since the current research is getting old. If the care should be safe for patient there must be education in nursing training as well as in the clinical work. Continuous follow-up should also occur in the clinical work in order to get feedback if the nursing interventions are effective.</p>

Postoperativ sårinfektion är en komplikation som var tionde patient drabbas av efter ett kirurgiskt ingrepp. Det medför inte bara lidande och förlängd vårdtid för patienten utan kan även vara direkt livshotande. Den förlängda vårdtiden medför dessutom kostnader för samhället, och resurser skulle kunna användas till annan vård. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sådana omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan vidta för att förebygga postoperativa sårinfektioner. Evidensbaserade omvårdnadsåtgärder som, var för sig minskar risken för att patienten ska drabbas av en postoperativ sårinfektion, och tillsammans utgör grunden för en säker vård. Databassökning av vetenskapligt material inom området ligger till grund för resultatet. Genom aktuell forskning presenteras och lyfts olika omvårdnadsåtgärder som reducerar risken för patienten att drabbas av en postoperativ sårinfektion. Viktiga omvårdnadsåtgärder är: korrekt hårborttagning, bibehållen normotermi, dusch med desinfektion, glukoskontroll, administrering av antibiotikaprofylax och postoperativ sårvård. Ny forskning inom området efterfrågas för att kunna följa utvecklingen, eftersom den befintliga är publicerad för många år sedan. För att patienten ska kunna erbjudas en säker vård behövs kontinuerlig utbildning under sjuksköterskeutbildningen men även i den kliniska verksamheten. Regelbunden uppföljning och utvärdering bör också ske i den kliniska verksamheten för att omvårdnadsåtgärderna ska vara effektiva. / Postoperative surgical wound infection is a complication that every tenth patient suffering after a surgical procedure. The consequences are the suffering and prolonged length of stay for the patient and can also be directly fatal. The prolonged duration of treatment is a high cost in society and resources could be used for other care. The purpose of literature review was to describe nurse’s interventions, which can be taken to prevent postoperative surgical wound infections. Evidence-based care interventions which reduce the risk of the patients suffering a postoperative surgical wound infection and together they represent a safe care. The result is based on search in databases for scientific materials in the subject area. Through current research highlights interventions which reduce the risk of the patient suffering a postoperative wound infection. Essential nursing interventions which are identified as: Hair removal, warming, shower with disinfectant, glucose monitoring, administration of antibiotic prophylaxis and wound care. New research in this area is requested to follow the developments since the current research is getting old. If the care should be safe for patient there must be education in nursing training as well as in the clinical work. Continuous follow-up should also occur in the clinical work in order to get feedback if the nursing interventions are effective.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom(KOL) är en långsiktig sjukdom som tar tid innan den visar symtom. När patienten kommer och vill ha information och åtgärder för sina symtom har sjukdomsförloppet redan pågått ett tag. Eftersom den är långdragen är omvårdnadsåtgärderna olika beroende på vart i tiden man ligger i sjukdomen. År 2020 kommer denna patientgrupp vara den tredje största i världen, finns det omvårdnadsåtgärder som ökar livskvalitén för denna patientgrupp? Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa resultat avseende forskning om omvårdnad vid kronisk obstruktiv lungsjukdom som leder till förbättrad livskvalité. Metod: Litteratur studie. Resultat: Kunskapsutbytet mellan patient och sjuksköterska: Hur viktigt det är med en klar och tydlig information vid möte mellan sjuksköterska och patient. Att ge stöd och trygghet: Viktigt att sjuksköterskan finns tillgänglig för patienten, underlätta för patienten: Sjuksköterskan har en viktig roll hos patienter med KOL för att förbättra deras förutsättningar för god livskvalité. Slutsats: Viktigt att skapa en tillit mellan sjuksköterskan och patienten, detta skapar trygghet och resulterar till en god fysisk omvårdnad. När trygghet och tillit har byggts upp mellan sjuksköterskan och patienten blir kommunikationen god och man kan tillsammans komma fram till den bästa lösningen för varje enskild patient. / Background: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a long term disease that takes time before it shows symptoms. When the patient comes and want information and measures for their symptoms, the disease process has already been going on for a while. Because it is lengthy nursing actions different depending on where in time lying in the disease. In the year of 2020 this will be the third largest patient group in the world, are there any nursing interventions that can increase quality of life? Aim: The purpose of this study was to compile results concerning research on nursing care in chronic obstructive pulmonary disease that leads to improve quality of life. Method: Literature. Results: Knowledge exchange between patient and nurse: How important it is with a clear and transparent information at the meeting between the nurse and patient. To provide support and trust: Important that the nurse is available for the patient. Facilitating patient: The nurse has an important role in patients with COPD to improve their conditions for a god quality of life. Conclusion: Important to create trust between the nurse and patient, this creates confidence and results to good physical care. When trust and confidence has been built between nurse and patient communication becomes good and we can together arrive at the best solution for each individual patient.

Bakgrund: Ångest och oro är vanligt förekommande hos patienter inför kirurgiska ingrepp. Studier har visat att högre grad av preoperativ ångest och oro är associerat med större behov av lugnande premedicinering, högre doser av narkosläkemedel, förhöjt blodtryck, ökad hjärtfrekvens, högre postoperativ smärta samt en långsammare och mer komplicerad postoperativ återhämtning. Den preoperativa vårdmiljön är väl lämpad för alternativa, icke-farmakologiska åtgärder där musikintervention är ett alternativ. Syfte: Syftet var att beskriva effekten av musik som åtgärd vid preoperativ ångest och oro. Metod: En litteraturöversikt där artiklar med kvantitativ ansats har analyserats, med motivet att skapa överblick över kunskapsläget. Analysen har gjorts enligt Fribergs trestegsmodell. Resultat: Resultatet är en sammanställning av totalt nio kvantitativa artiklar baserade på studier där effekten av musikintervention som preoperativ omvårdnadsåtgärd har studerats. I samtliga studier minskade musikinterventionen patientens subjektiva upplevelse av preoperativ ångest och oro, däremot sågs inga entydiga effekter för de objektiva parametrarna, såsom tex hjärtfrekvens och blodtryck. Slutsats: Musik bör användas som ett icke-farmakologiskt komplement inom vården eftersom det är en säker metod utan kända biverkningar och med god effekt. / Background: Preoperative anxiety is common among patients undergoing surgery. Studies have shown that a high level of preoperative anxiety is associated with increased need for sedatives, higher doses of anesthetic drugs, increased blood pressure, increased heart rate, higher postoperative pain and a slower and more complicated postoperative recovery. The preoperative environment is well suited for alternative, non-pharmacological interventions, where music is one of them. Objective: The objective was to describe the effect of music intervention on preoperative anxiety. Method: A literature review where articles with quantitative approach has been analysed, with the purpose of getting an overview of the current knowledge. The analysis has been done according to the three-step model, described by Friberg. Results: The result includes a review of nine quantitative articles, based on studies where the effect of music intervention on preoperative anxiety has been studied. The music intervention showed a positive effect on the reduction of patient reported experience of anxiety in all studies, however, no consistent positive effects were seen on the objective parameters, such as heart rate and blood pressure. Conclusion: Music intervention should be implemented as a compliment to standard preoperative care, as it has shown to be a safe method with no known side effects, and with good results.

Bakgrund: Övervikt och fetma bland barn är ett ökande problem både globalt och i Sverige. De främsta orsakerna är ett ökat intag av energirika livsmedel samt minskad fysisk aktivitet med en ökad risk för följdsjukdomar som diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid övervikt och fetma bland barn samt beskriva den inkluderade litteraturens datainsamlingsmetod. Metod: En beskrivande litteraturstudie som granskat tio vetenskapliga artiklar, fem med kvalitativ ansats samt fem med kvantitativ ansats. Huvudresultat: Rådgivande samtal mellan sjuksköterskor och överviktiga eller feta barn och/eller deras föräldrar presenteras under två rubriker. I den ena beskrivs rådgivande samtal gällande kost och måltidsmönster där sjuksköterskorna menar att kostrådgivning är en viktig del i deras arbete med övervikt och fetma bland barn. I den andra rubriken beskrivs rådgivande samtal som uppmuntrar till ökad fysisk aktivitet och ett minskat stillasittande hos barnen. Sjuksköterskors samverkan med barnens föräldrar beskrivs som en av de viktigaste delarna i deras omvårdnadsarbete. Som stöd i omvårdnadsåtgärderna använder sig sjuksköterskorna av hjälpmedel, instrument och resurser i form av andra professioner. Slutsats: Sjuksköterskornas främsta uppgift är att informera, motivera och genomföra omvårdnadsåtgärder i samverkan med barnen och deras föräldrar som på sikt ger dem förmågan att genomföra omvårdnadsåtgärderna på egen hand. Fokus bör framförallt ligga på samverkan med föräldrarna då inget barn bör hållas ansvarig för dessa beteendeförändringar. / Background: Overweight and obesity among children is a growing problem both globally and in Sweden. The main reasons being an increased intake of energy dense foods and reduced physical activity with an increased risk of complications such as diabetes and cardiovascular disease. Aim: To describe the nurses nursing interventions in overweight and obesity among children and to describe the data collecting methods of the included literature. Method: A descriptive literature study that includes ten articles, five with a qualitative approach and five with a quantitative approach. Main result: Counseling sessions between nurses and overweight or obese children and/or their parents are presented under two headings. Under the first heading counseling regarding diet and meal patterns are described. The nurses believe that diet counseling is an important part of their work with overweight and obesity among children. The second heading describes counseling sessions where the nurses encourage increased physical activity and reduced sedentary behavior among the children. The nurses interaction with the children's parents is described as one of the most important parts of the nursing interventions. To support the nursing interventions aids, instruments and resources in the form of other professions are used by the nurses. Conclusion: In collaboration with children and their parents the nurses primary mission is to inform, motivate and implement nursing interventions. Ultimately this gives the families the ability to implement nursing actions on their own. The focus should primarily be on the interaction with the parents as no child should be held responsible for these behavioral changes.

Psykisk ohälsa bland adolescenter i åldern 10–19 år ökar och det finns flera olika orsaker till att de drabbas av psykisk ohälsa. Orsaker som till exempel önskan av kroppslig förändring, press kring att passa in, utforskande av sexuell identitet, ökad tillgänglighet och användande av internet kan leda till psykisk ohälsa. Depression är en av de ledande orsakerna till att psykisk ohälsa ökar bland adolescenter. Syftet var att undersöka hur adolescenter med depression upplever sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder och behandlingar. För att besvara syftet genomfördes en litteraturstudie med artikelsökningar i tre olika databaser. Det resulterade i tre huvudkategorier: Omvårdnadsåtgärden träning upplevdes stärka självbilden, Omvårdnadsåtgärden medverkan upplevdes skapa trygghet och den tredje kategorin Behandlingar med fokus på förändring av tankar och känslor upplevdes ge insikt. Det är viktigt att besitta kunskap om adolescenters upplevelser av sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder och behandlingar för depression eftersom det ger en inblick i hur det tas emot av adolescenter. / Mental illness among adolescents aged 10-19 years increases and there are several reasons why they suffer from it. Causes such as the desire of body change, increased accessibility and internet usage, pressure to fit in and exploration of sexual identity can affect the mental health. Depression is one of the leading causes of mental illness progression among adolescents. The purpose was to investigate how adolescents with depression experience nursing interventions and treatments. To answer the purpose, a literature study was conducted with article searches in three different databases. The result led to three main categories in this study: The nursing intervention physical activity as exercise was perceived to improve self-esteem, The nursing intervention participation was perceived to create a sense of security and the third category Treatments with focus on changes in thoughts and emotions was perceived to give insight. It is important to understand the adolescents’ experience of nursing interventions and treatment for depression because it gives an awareness into how they receive it.

Bakgrund: Antalet patienter som drabbas av depression växer både i Sverige och globalt. Behandling av depression består i huvudsak av antidepressiva läkemedel, kognitiv beteendeterapi (KBT) och elektrokonvulsiv behandling (ECT). Fysisk aktivitet har visat sig kunna lindra depressiva symtom. En del av sjuksköterskans ansvarsområde är att handleda och stötta patienter för att främja hälsa och minska lidande. Syfte: Syftet med studien är att beskriva faktorer som påverkar fysisk aktivitet hos personer med depression utifrån patient och omvårdnadsperspektiv. Metod: Arbetet är en litteraturöversikt där resultatet baseras på 14 artiklar. Resultat: Två kategorier skapades: patienternas upplevda hinder till behandling med fysisk aktivitet samt sjuksköterskans roll som mentor och stöd i behandlingen. Hinder som påverkade patienternas följsamhet var intensitetsnivån på träningen, livsstilsfaktorer samt olika känslomässiga hinder. Flertalet sjuksköterskor beskrev att arbete med fysisk aktivitet kunde vara en del av deras uppgift. Dock upplevde sjuksköterskor en brist på tid, kunskap och organisatoriskt stöd som ett hinder för arbetet med fysisk aktivitet. Slutsats: Det behövs mer utbildning och organisatoriskt stöd till sjuksköterskor för att arbeta effektivt med fysisk aktivitet och hjälpa patienter att överkomma hinder. / Background: The number of patients suffering from depression is increasing in Sweden and globally. Treatment of depression mainly consists of antidepressant drugs, cognitive behavioural therapy (CBT) and electroconvulsive therapy (ECT). Physical activity has been shown to decrease depressive symptoms. Part of the nurse's responsibility is to manage and support patients to promote health and reduce suffering. Aim: The aim of the study is to describe factors that affect physical activity for people with depression from a patient and nurse perspective. Method: This review study is based on 14 articles. Result: Two categories were created: the patients' perceived obstacles to physical activity and the role of the nurse as mentor and support in treatment. Obstacles that affected patient compliance were the intensity of exercise, lifestyle factors and various emotional barriers. Most nurses described that work with physical activity may be part of their task. However, nurses experienced a lack of time, knowledge and organizational support as an obstacle to the work with physical activity. Conclusions: Nurses need more education and organizational support to work effectively with physical activity and help patients to overcome their obstacles.