Background: There are about 55 million people worldwide living with dementia. Dementia cause cognitive impairment that includes reduced thinking and memory ability. and psychological symptoms of dementia (BPSD) occurs in 90 percent of all dementia cases. Agitation, aggressive behaviour and depression are common examples. BPSD commonly causes an increased need of caring which leads to the need for nursing home residency. As no curative treatment exists, strategies aimed for symptom alleviation is the primary form of treatment. Aim: To create an overview of nursing interventions that alleviate BPSD for people with dementia living in nursing homes. Method: A general literature review. Result: BPSD may be alleviated by nursing interventions based in music, environment stimulation, psychosocial interactions and sensory stimulation. Nursing interventions have been proven to reduce the extent, frequency, duration and progression of BPSD. Conclusion: Several nursing interventions have been proven to alleviate suffering caused by BPSD and this essay presents the alleviation it can accomplish. Nursing interventions enables reduction of the negative impact caused by BPSD. This essay provides an insight of existing variations of relevant nursing interventions and can contribute with knowledge of its execution and effect.

Bakgrund: 90 % av alla personer med demens drabbas någon gång av BPSD. Hur symtomen yttrar sig är väldigt individuellt och behandling bör efter utredning av eventuella bakomliggande orsaker, i första hand vara av icke-farmakologisk art. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder och deras effekter på beteendemässiga och psykiska symtom vid demens hos personer på särskilt boende. Metod: I denna litteraturstudie har åtta kvantitativa interventionsstudier inkluderats. Artiklarna är sökta efter i databaserna Cinahl, Pubmed och APA PsycInfo och sedan kvalitetsgranskade, analyserade och sammanställda. Resultat: Av resultatet går det utläsa att icke-farmakologiska interventioner visat signifikanta förbättringar på symtom som depression, ångest, agitation, vanföreställningar och motorisk rastlöshet. Endast en studie har visat på försämringar hos deltagarna efter interventionen, med bland annat ökad agitation som följd. Konklusion: Icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder har effekt på BPSD. Av de inkluderade studierna går det utläsa att framtida studier bör innehålla ett större antal deltagare med uppföljningar efter avslutade interventioner. / Background: 90% of people with dementia suffer from BPSD at some point. How the symptoms manifest themselves is very individual and treatment should, after investigation of any underlying causes, be primarily of a non-pharmacological nature. Aim: The aim of the study was to identify non-pharmacological nursing interventions and their effects on behavioural and psychological symptoms of dementia for people in nursing homes.  Methods: In this literature study, eight quantitative intervention studies have been included. The articles are searched for in the databases Cinahl, Pubmed and APA PsycInfo and then quality reviewed, analysed and compiled. Results: From the results, it can be deduced that non-pharmacological interventions have shown significant improvements in symptoms such as depression, anxiety, agitation, delusions and motor restlessness. Only one study has shown worsening in the participants after intervention, resulting in among other things, increased agitation. Conclusion: Non-pharmacological nursing interventions have an effect on BPSD. From the studies included, it can be determined that future studies should include a larger number of participants with follow-ups after completion of interventions.

Introduktion: Ångest inför operation är vanligt och kan bero på rädsla för operationen, smärta, att vakna upp under anestesin och döden. Ångesten är påfrestande för patienten och kan leda till olika postoperativa komplikationer. För att lindra preoperativ ångest används oftast lugnande läkemedel och information till patienten. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka om det finns omvårdnadsåtgärder som har god effekt vid preoperativ ångest, vilket skulle kunna ge möjligheter att individanpassa vården. Metod: En litteraturstudie där vetenskapliga artiklar söktes i databaserna PubMed och CINAHL. 23 artiklar publicerade från år 2000 och framåt och som svarade mot syftet valdes ut och granskades. Resultat: Resultatet i denna litteraturstudie visar på att det finns flera omvårdnadsåtgärder som har god effekt vid preoperativ ångest. Dessa är utökad information, musik, akupressur, akupunktur och aromaterapi. Det framkom även i flera studier att de med högre preoperativ ångest fick bättre effekt av interventionerna. Slutsats: Denna studie visar att utökad information, musik, akupressur, akupunktur och aromaterapi är omvårdnadsåtgärder som med god effekt kan minska preoperativ ångest. Av dessa är utökad information och musik lättast att individanpassa och implementera i vården. Det visade sig även att patienter med högre ångest fick bäst ångestdämpande effekt och det gör att en viktig del i sjuksköterskans preoperativa bedömning blir att identifiera varje individs ångestnivå och behov. / Introduction: Anxiety before surgery is common and can be caused by a fear of the surgery, fear of pain, fear of waking up during the anaesthetic; and fear of dying. Anxiety is demanding for the patient and can lead to different postoperative complications. Treatment for preoperative anxiety is normaly information about the procceduer and sedative drugs. Aim: The aim of this study is to examine if there are nursing interventions with good effects on preoperative anxiety, which could make it possible to personalize healthcare. Method: A litterature review where articles have been found using databeses such as PubMed and CINAHL. 23 articles published after year 2000 corresponding with our aim were selected and scrutinized. Result: The result of this litterature review indicates that there are several nursing interventions that are effective in preoperative anxiety. These are enhanced information, music, acupressure, acupuncture and aromatherapy. Several studies also indicated that patients with higher preoperative anxiety had a better efficacy of the interventions. Conclusion: This study indicates that enhanced information, music, acupressure, acupuncture and aromatherapy are nursing interventions which with good efficacy can lower preoperative anxiety. Of these are enhanced information and music easiest to personalize and implement in healthcare. The study also indicate that patients with higher preoperative anxiety had the best anxiolytic effect. That makes it important for nurses to identify each indivdual’s anxiety level and needs during the preoperative assessment of the patient.

Sjuksköterskeledda mottagningar har blivit ett framgångsrikt sätt att ta hand om stora patientgrupper som lider av kroniska sjukdomar som diabetes, astma och hjärtsvikt (Eklund, 2009). I Sverige lider fyra av tio kvinnor och fem av tio män, av övervikt eller fetma (SCB, 2012). Fetma är ett globalt folkhälsoproblem som leder till en mängd allvarliga konsekvenser, både fysiska, psykiska och sociala, och har blivit en allt större utmaning för vårt samhälle att finna lösningar och effektiva behandlingar till (WHO, 2013). På senare tid har sjuksköterskeledda överviktsmottagningar etablerats. Syftet med denna uppsats är att beskriva omvårdnadsåtgärder vid sjuksköterskeledd överviktsmottagning. Uppsatsen är en litteraturstudie baserad på både kvalitativa och kvantitativa artiklar. De resultat som framkommit talar för att sjuksköterskeledda omvårdnadsåtgärder på överviktsmottagning utgår från ett holistiskt synsätt där sjuksköterskans uppgift är att stödja patienten och i partnerskap med denne utarbeta en personcentrerad omvårdnad som omfattar både kropp och själ. / Nurse led clinics have successfully been taking care of large groups of patients suffering from chronic diseases such as diabetes, asthma and heart failure (Eklund, 2009). In Sweden today, four out of ten women and five out of ten men, suffers from overweight or obesity (SCB, 2012). Obesity is a global public health problem leading to a host of serious consequences, physical, psychological and social, and has become an ever greater challenge for our society to find solutions and effective treatments for (WHO, 2013). Recently nurse led obesity clinics has been established. The purpose of this paper is to describe nursing interventions in nurse led obesity clinic. The thesis is a literature study based on both qualitative and quantitative items. The results obtained suggest that nurse led interventions in overweight clinic is based on a holistic approach where the nurse's role is to support the patient and in partnership with him or her develop a person-centered care that encompasses both body and soul.

Idag lider cirka 70 procent av populationen inom äldrevården av obstipation. Leva med obstipation är relaterat till obehag, en sänkt livskvalitet och kan dessutom leda till obehagliga konsekvenser. Obstipation är ett medicinskt tillstånd som påverkar patienters liv och ytterligare kunskap är nödvändigt för att kunna vidta omvårdnadsåtgärder som underlättar för patienten. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att lindra och förebygga obstipation hos vuxna och äldre patienter. Studien grundades på 11 vetenskapliga artiklar och genomfördes som en litteraturstudie. Fyra teman framkom i resultatet; ”Rådgivning, motion, kost och vätska”, ”Omvårdnadsåtgärder i form av massage, akupressur och heta kompresser”, ”Information och dokumentation om toalettrutiner samt ”Laxantia en omvårdnadsåtgärd med för- och nackdelar”. Alternativa omvårdnadsåtgärder som massage, akupressur och heta kompresser visade på uppskattade och positiva förbättringar och ett individuellt träningsprogram med rätt kost- och vätskeintag, minskade patienternas obehag. Sjuksköterskor redogjorde för att regelbundna toalettvanor är viktiga omvårdnadsåtgärder vid obstipation. Ytterligare framkom att laxantia i samband med opioidbehandling minskade risken att utveckla obstipation. Elimination är en livsviktig fysiologisk funktion som måste fungera, därmed är detta ett omvårdnadsområde som kräver sjuksköterskans uppmärksamhet. Det krävs vidare forskning för att förebygga och lindra för patienter med obstipation. / About 70 percent of the elderly population is suffering from constipation. Living with constipation is related to discomfort, reduced quality of life and can lead to unpleasant consequences. Constipation is a medical condition that affects the lives of patients and additional knowledge is necessary for caring out nursing interventions that facilitate the patient. The aim of the study was to elucidate nursing interventions to alleviate and prevent constipation in adults and elderly patients. The study was based on 11 scientific articles and was conducted as a literature study. Four themes emerged in the results; "Consulting, exercise, diet and liquid", "Nursing intervention such as massage, acupressure and hot compresses", "Information and documentation of toilet routines” and “Laxative a nursing intervention with advantages and disadvantages”. It was found that with an individual exercise program with proper diet and liquid intake, decreased patient discomfort. Alternative nursing interventions such as massage, acupressure and hot compresses, showed positive improvements. Regular toilet habits are important nursing interventions to prevent constipation. Further results showed that laxatives in conjunction with opioid therapy reduced the risk of developing constipation. Elimination is a vital physiological function which is essential. Further research is needed to prevent and relieve patients with constipation.

Bakgrund: Postoperativ smärta är ofta underbehandlad. Det finns flera orsaker till varför det är viktigt med en god smärtlindring efter operation. Dels lindring av den akuta smärtan men även för att förebygga komplikationer och långvarig smärta. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans bedömning av och omvårdnadsåtgärder vid postoperativ smärta hos vuxna patienter. Metod: En litteraturöversikt baserad på 16 artiklar, publicerade mellan år 2010-2016. Artiklarna hittades i databaserna PubMed, CINAHL och Web of Science. Resultat: Sjuksköterskans förhållningssätt samt tid för att skapa en relation med patienten, är en förutsättning för korrekt smärtbedömning. Förutom administrering av analgetika finns det omvårdnadsåtgärder som kan lindra smärta som sjuksköterskan kan använda sig av, till exempel lägesändringar eller att ge information. Slutsats: Det finns flera faktorer som påverkar sjuksköterskans smärtbedömning, varav patientens delaktighet och sjuksköterskans förhållningssätt är viktiga komponenter. Även omvårdnadsåtgärder kan lindra smärta. / Background: Postoperative pain is often undertreated. There are several reasons why it is important with good pain relief after surgery. Ease of the acute pain but also to prevent complications and long lasting pain. Aim: To describe the nurse´s assessment and nursing care of postoperative pain in adults. Methods: Literature review based on 16 articles, published between 2010- 2016. The articles were found in the databases PubMed, CINAHL and Web of Science. Results: The nurse´s attitude and time for creating a relationship with the patient, is a prerequisite for correct pain assessment. Apart from administration of analgesics, there is nursing care that can relieve pain, which the nurse can use, for example change position or give information. Conclusion: There are many factors that influence the nurse´s pain assessment, where the patient´s participation and the nurse´s attitude are important components. Also nursing care can ease pain.

Introduktion: Patientens upplevelser från intensivvårdsavdelningen kan ge upphov till stress som orsakas av flera faktorer. Detta kan påverka patienten lång tid efter utskrivningen. Det är därför viktigt att veta vilka omvårdnadsåtgärder på intensivvårdsavdelningen som stödjer patientens återhämtning. Syfte: Studiens syfte var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors uppfattningar av preventiva omvårdnadsåtgärder på intensivvårdsavdelningen som kan vara stödjande för patientens återhämtning. Metod: En kvalitativ metod valdes och datainsamling skedde i form av nio intervjuer med intensivvårdssjuksköterskor, med erfarenhet av uppföljningsarbete, på tre olika sjukhus. Analys av insamlat material, skedde med hjälp av kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Huvudresultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier som beskriver områden för preventiva omvårdnadsåtgärder: Skapa meningsfullhet, Förklara omvärlden, Skapa trygghet och Förbered framtiden. Konklusion: Studiens resultat visar att kunskap om patientens historia kan användas som grund för att knyta an till patientens vardagsliv. Struktur, förklaringar och råd från personalen har uppfattats stödja patientens omvärldsuppfattning på IVA. Trygghet och närhet från personal och anhöriga anses viktigt för patienten. Framförallt har stöd till patientens inre resurser och anpassande av miljön genom nedtrappad övervakning, uppfattats kunna bidra till att patienten återfår sin självständighet och bättre kan hantera framtiden. / Introduction: A patient´s experiences during intensive care can lead to stress that is caused by several factors. This can affect the patient long after discharge. Therefore, it is essential to know which nursing interventions in the intensive care unit, that best support the patient's recovery. Aim: The aim of this study was to describe the intensive care nurses' perceptions of preventive care measures in the intensive care that can be supporting for the patient's recovery. Method: A qualitative method was chosen and the data collection was done by interviewing nine intensive care nurses with experience in monitoring work at three different hospitals. The collected material was analyzed in accordance with Graneheim and Lundman´s qualitative content analysis. Main Results: The results revealed four main categories in which preventive care measures are especially useful: Creating meaning, Explaining the environment, Creating safety and Preparing for the Future. Conclusion: By gaining knowledge about what is relevant to each particular patient it is possible to adapt care measures based on this. It seems that structure, detailed explanations and advice provided by the staff will help the patient to better assess his/her situation. Being close to staff and family is comforting for the patient. It is a great importance to help the patient regain independence in order to manage the future. It was perceived that this can be done by gradually decreasing the use of technology and supporting the patient´s inner strengths.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar i samhället och är i dag den vanligaste orsaken till sjukskrivning och längre sjukfrånvaro i Sverige. Vården av patienter med psykisk ohälsa är tidskrävande och behovet av resurser som denna patientgrupp kräver öppnar upp för nya arbetssätt för sjuksköterskan utöver dennes traditionella yrkesgräns. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva vilka sjuksköterskeledda omvårdnadsåtgärder som vidtas för patienter med psykisk ohälsa inom den öppna vården. Metod: En litteraturöversikt har genomförts, vilket i detta arbete innebär att åtta vetenskapliga artiklar har analyserats, fyra av dessa var av kvalitativ design, tre av kvantitativ design och en av mixad metod. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i två huvudteman och fyra respektive två underteman. I huvudtemat genomförda omvårdnadsåtgärder beskrivs hur sjuksköterskan arbetar med bedömningssamtal, information, utbildning, guidning, kontinuerliga samtal samt psykoterapi. I andra huvudtemat effekter av genomförd omvårdnad beskrivs vilken inverkan sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder kan få relaterat till sjuksköterskans engagemang samt på patientens symtom och behandling. Diskussion: De omvårdnadsåtgärder som beskrivs i resultatet diskuteras utifrån sjuksköterskan som en bidragande arbetskraft inom den öppna vården för patienter med psykisk ohälsa. Fynden diskuteras också utifrån omvårdnadsteoretikern Phil Barkers tidvattenmodell samt konsensusbegreppet människa. / Background: Mental illness is increasing in society and is today the leading cause off sick leave and extended sick leave in Sweden. The care of patients with mental illness are time consuming, and the need for resources that this group of patients requires are opening up for new ways for nurses to work, beyond their traditional profession. Aim: The aim of this literature review is to describe the nursing care for patients with mental illness in general outpatient care. Method: The method that was used in this paper is a literature review. Eight scientific articles were reviewed, four were of qualitative design, three of quantitative design and one of mixed method. Results: The literature review resulted in two main themes, divided in four and two sub themes. The main theme, performed nursing care, describes how the nurse is working with assessments, information, education, guidance, continuous talks and psychotherapy. The second main theme, the effects of the implemented nursing care, describes the impact of how nursing care measures may have affected the nurse’s commitment as well as on the patient’s symptoms and treatment. Discussion: The nursing care described in the results are discussed with the view of the nurse as a contributing labor in outpatient care for patients with mental illness. The findings are also discussed from the tidal model of nursing theorist Phil Barker, and the consensus concept of man.

Bakgrund: Stickrädsla förekommer i alla åldrar och uppskattningsvis lider minst 10 procent av befolkningen av det. För individen kan stickrädsla innebära stort obehag som kan leda till att en stickrädd person undviker hälso- och sjukvården och därmed riskerar att drabbas av ohälsa. Behoven hos en stickrädd person kan förbises inom hälso- och sjukvården på grund av bristande resurser och kompetens vilket kan leda till lidande. Syfte: Att belysa omvårdnadsåtgärder för vuxna personer med stickrädsla. Metod: En allmän litteraturstudie utfördes med en systematisk litteratursökning i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Resultatet baserades på 12 vetenskapliga artiklar som granskades med avseende på vetenskaplig kvalitet och etik. Resultat: Resultatet mynnade ut i fem teman som belyser omvårdnadsåtgärder för stickrädda vuxna personer: ett empatiskt förhållningssätt, skapa distraktion, ge information och utbildning, anpassa rum och utrustning, ge farmakologisk och icke farmakologisk smärtlindring. Omvårdnadsåtgärderna lindrar lidande hos personer med stickrädsla när de utförs av kompetent hälso- och sjukvårdspersonal genom ett professionellt vårdande. Implikation: Genom dialog, utbildning och förändrade arbetsrutiner kan medvetenheten kring stickrädsla och lindrande omvårdnadsåtgärder ökas hos hälso- och sjukvårdspersonal och sjuksköterskestudenter. / Background: Needle fear occurs in all ages and an estimated minimum of 10 percent of the population suffers from it.For the individual, needle fear can involve great discomfort which can lead to that a person with needle fear avoids health care and therefore risks to become ill. The needs of a person with needle fear can be overlooked in health care due to lack of resources and competence which can lead to suffering. It is important to identify effective nursing interventions for health care personnel to alleviate the suffering of persons with needle fear. Aim: To illuminate nursing interventions for adults with needle fear. Methods: A literature review was conducted with a systematic litterature search in the databases Cinahl, PubMed and PsycINFO. The result was based on 12 scientific articles that were viewed regarding scientific quality and ethics. Results: The outcome resulted in five themes that illuminate nursing interventions for adult persons with needle fear: an empathic approach, create distraction, give information and education, adjust room and equipment, give pharmacological and non pharmacological pain relief. The nursing interventions alleviate suffering for persons with needle fear when performed by competent health care personnel through professional care. Implication: The awareness of needle fear and alleviating nursing interventions can be raised among health care professionals and nursing students through dialogue, education and altered working procedures.

Bakgrund: Studier visa att ca 10 % av världens befolkning lider av stickrädsla. Konsekvenser för person som känner stickrädsla är ångest och oro samt undvikande av medicinska procedurer som innefattar injektioner. Detta kan leda till hälsoproblem för individen och i värsta fall leda till att personen undviker all hälso- och sjukvård. Det är viktig att sjuksköterskan har kunskaper om vilka omvårdnadshandlingar som kan lindra lidande för patienten. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån ett sjuksköterskeperspektiv belysa omvårdnadsåtgärder som kan förbygga stickrädsla hos barn. Syftet var också att beskriva urvalsgrupperna i de inkluderade artiklarna. Metod: En litteraturstudie där resultatet av 12 artiklar granskats, analyserats och sammanställts. Sökningar utfördes i databaserna PubMed, CINAHL samt PsycINFO. Huvudresultat: I resultatet framkom att miljöns utformning är viktig då barn ska få injektioner och att barn, behövde var väl förbered på vad som skulle hända innan nålinförandet. I resultatet framkom också att även mindre barn har möjlighet att tillgodogöra sig utbildning om nålrelaterade procedurer. Att anpassa tiden efter barnets behov var viktigt och att det är barnets behov som skulle få styra vården. Distraktion under själva nålinförandet visade på minskad rädsla hos barnen men att det bästa var dock om distraktion inte behövdes. Slutsatser: Vårdmiljöns utformning är viktig när barn ska få ett nålinföranden och sjuksköterska kan minska känslan av sjukhus eller vårdcentral genom att anpassa miljön och att tillhanda ha distraherande leksaker. Det är viktigt att barn vet vad som skulle hända vid ett nålinförande och även mindre barn kan tillgodogöra sig utbildning om nålrelaterade procedurer samt förstå vikten av dem. Sjuksköterskan kan genom att anpassa besökstiden efter barnets behov och bekräfta barnets känslor minska oro och rädsla hos stickrädda barn. / Background: Studies show that about 10% of the world population suffer from needle fear. Consequences for the person with this phobia who knows needle fear is anxiety and avoidance of medical procedures involving injections. This can lead to health problems for the individual and in the worst case lead to the person avoiding all healthcare. It is important that the nurse has knowledge of the factors that can lead to needle fear and what the nursing interventions that can alleviate the suffering of the patient. Aim: The purpose of this study was to highlight nurses nursing care measures required to preclude the fear of needles in children. The aim was also to describe the selection groups in the included articles. Method: A literature review in which the results of the 12 articles reviewed, analyzed and compiled. Searches were conducted in PubMed, CINAHL and PsycINFO. Main Results: The result showed that the environment's design is important as children get injections, and how well the child was prepared for needle insertion. The result showed that even small children have the opportunity to benefit from training on needle insertion procedures. Adjusting the time it takes for a baby and a toddler to adapt must be allowed to steer healthcare. Distraction was used as a method before the needle insertion but that the best were of distraction was not needed. Conclusions: The environment´s design is important as children get injections and nurse can reduce the feeling of a hospital or clinic by adapting the environment and provide for distracting toys. It is important that children know what would happen at the needle insertion procedure and even smaller children can benefit from education about needle injection procedures and understand the importance of them. The nurse can by adjusting the session time for the child's needs and validate the child's feelings reduce anxiety and fear of the needle fearing children.