Syfte: Syftet var att undersöka effekten av omvårdnadsåtgärder vid agitation och oro hos personer med demenssjukdom. Bakgrund: Demens är en sjukdom som innebär en kognitiv svikt av olika grad som försämrar den kognitiva förmågan hos den drabbade. Hos personer med demenssjukdom kan beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) som agitation och oro uppstå. Dessa typer av BPSD kan vara uttryck för exempelvis bristande kommunikationsförmåga och orsaka lidande. Metod: Detta examensarbete är en litteraturbaserad översikt baserat på nitton vetenskapliga artiklar. Resultat: Visar fyra huvudteman, dessa teman är: omvårdnadsåtgärder med grund i; -bemötande och behov, -miljö, -aktivitet samt -fysisk aktivitet. Valda omvårdnadsåtgärder visade sig i majoritet ha en positiv effekt på agitation och oro. Diskussion: I diskussionen diskuteras effekten av omvårdnadsåtgärderna och möjliga orsaker till resultatet samt hur dessa kan behöva anpassas till personcentrerad nivå. Konklusion: Åtgärderna kunde ha olika effekt och påverkas av personens intresse och tidigare upplevelser i livet. Flera åtgärder kunde bidra till att personalen lärde känna personen på ett annat sätt vilket kunde underlätta tillämpningen av omvårdnadsåtgärder och öka förståelse för personens beteende. / Objective: The objective was to investigate the effect of nursing interventions for agitation and anxiety in people with dementia. Background: Dementia is a disease in which the cognitive impairment of varying degrees that impairs the cognitive ability of the affected. In people with dementia behavioral and psychological symptoms in dementia (BPSD) can occur as agitation and anxiety. These types of BPSD can be expressed, for example, in lack of communication skills and cause suffering. Method: This thesis is a literature-based study based on nineteen scientific articles. Results: The result displays four main themes, these themes are nursing actions based on; -treatment and needs, -environment, -activity and -physical activity. Selected nursing interventions showed that the majority had a positive effect on agitation and anxiety. Discussion: The effect of nursing interventions and the possible reasons for the results are discussed and how these can be adapted to a person-centered level. Conclusion: Interventions could have a different effect on people but also be affected by the person's interests and past experiences in life. Several interventions could help the staff to get to know the person in a way which could facilitate the implementation of nursing interventions and increase understanding of the person's behavior.

Bakgrund: Sepsis är ett livshotande tillstånd med hög dödlighet som drabbar 30 miljoner människor världen över och resulterar i omkring sex miljoner dödsfall årligen. Tecken och symtom är diffusa och det finns idag ett behov av utökad kunskap om sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid sepsis. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att upptäcka sepsis i ett tidigt skede. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med inspiration av innehållsanalys där resultatet utgörs av 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet presenteras i kategorierna klinisk bedömning, kunskap och övervakning. I resultatet framgår det att sjuksköterskans förmåga att kombinera klinisk observation med ett standardiserat mätinstrument möjliggör en tidig upptäckt av sepsis. Det framgår även att sjuksköterskor som har uppdaterat sin kunskap om sepsis och dess progression genom fortbildning blev mer säkra på att upptäcka och identifiera patienter med sepsis. Sjuksköterskor kan även ta hjälp av datoriserade övervakningssystem, som larmar vid misstanke om sepsis. Konklusion: Varje enskild omvårdnadsåtgärd i resultatet kan bidra till att sepsis upptäcks tidigt, framförallt när implementering av mätinstrument, kunskap och utbildning kombineras kan dödligheten och lidandet för patienten minska. Det anses att ytterligare forskning är nödvändig kring sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att tidigt upptäcka sepsis. / Background:Sepsis is a life-threatening condition that affects 30 million people worldwide and results in about six million deaths annually. Signs and symptoms are diffuse and today there is a need for increased knowledge of the nurse's nursing measures in case of sepsis. Aim:The purpose was to describe the nurse's nursing measures to detect sepsis at an early stage. Method:The study was conducted as a general literature study, inspired bycontent analysisand the result is based on 15scientific articles. Results:The result is presented in the categories clinical assessment, knowledgeand monitoring.Theresult shows that the nurse's ability to combine clinical observation with a standardized measuring instrument enables an early detection of sepsis. It also appears that nurses who have updated their knowledge of sepsis and its progression through continuing education became more confident in detecting and identifying patients with sepsis. Nurses can also use computerized monitoring systemsin nursing care, which alert in case of suspicion of sepsis.Conclusion:Every single nursing measure in the resultcan help to detect sepsis early, especially when combining measuring instruments, knowledge and education. Thiscan reduce mortality and suffering for the patient,butfurther research is necessary regarding the nursing care measures to detect sepsis early.

Bakgrund Trycksår orsakar ett lidande hos patienter och medför stora samhällskostnader. Sjuksköterskors kunskap avseende omvårdnadsåtgärder vid prevention av trycksår upplevs vara bristande. Syfte Att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors omvårdnadsåtgärder vid prevention av trycksår på sjukhus. Metod En litteraturöversikt som framställts genom sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. 15 artiklar analyserades varav tolv av dessa artiklar är kvantitativa och tre är kvalitativa. Resultat Resultatet presenteras i fyra kategorier; kunskap, teamarbete, organisation och tidsbrist. Resultatet visar att dessa fyra faktorer påverkar omvårdnadsåtgärder vid prevention av trycksår på sjukhus. Slutsats Kunskap, teamarbete och organisation är grundläggande för omvårdnadsåtgärder vid prevention av trycksår på sjukhus. Tidsbrist har en negativ påverkan på implementeringen av omvårdnadsåtgärder. / Background Pressure ulcers cause suffering in patients and major social costs. Nurses' knowledge of factors affecting nursing care of pressure ulcer prevention in hospitals is perceived as lacking. Aim To describe factors affecting nursing care of pressure ulcer prevention in hospitals. Method A literature review produced by searches in the databases CINAHL and PubMed. 15 articles were analyzed, of which twelve of these articles are quantitative and three are qualitative. Results The result are presented in four categories; knowledge, teamwork, organisation and lack of time. The results shows that these four factors are affecting nursing care in the prevention of pressure ulcers in hospitals. Conclusion Knowledge, teamwork, organisation are essential for nursing care in the prevention of pressure ulcers in hospitals. Lack of time has a negative impact on the implementation of nursing care.

Bakgrund: En del patienter kan uppleva smärta och obehag inför moment som inkluderar kanyler och nålar vilket kan omnämnas som stickrädsla. En del patienter kan till följd av rädsla undvika vaccinationsprogram, operationer och övrig medicinsk hjälp vilket kan få allvarliga konsekvenser för hälsan. Sjuksköterskan arbetar dagligen med att administrera injektioner, infusioner och att ta blodprover, det är därför angeläget att sjuksköterskan har kunskaper och färdigheter kring betydelsefulla omvårdnadsåtgärder i mötet med stickrädda patienter. Syfte: Syftet var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan vidta hos vuxna patienter med stickrädsla för att reducera smärta och obehag. Metod: En litteraturöversikt baserat på 15 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed, Chinal och psycINFO. Resultat: För att reducera smärta och obehag bör sjuksköterskan välja att använda tunnare kanyler, använda en långsammare injektionsteknik, erbjuda lokal smärtlindring och/eller premedicinering med lugnande inför nålproceduren. Sjuksköterskan bör låta patienten ha kontroll över situationen och respektera individuella behov och önskemål. Likaså bör sjuksköterskan lyssna och vara tillmötesgående för att kunna anpassa nålproceduren i samverkan med patienten. Sjuksköterskan bör tillämpa fiktiva visualiseringsmetoder och distraktion för att reducera rädsla och obehag under momentet. I de fall det finns en uttalad nålfobi bör sjuksköterskan samordna patienten en vårdkontakt till terapeut eller psykolog. Slutsats: Resultatet i denna litteraturöversikt visar att det finns omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan tillämpa för att minska smärta och obehag hos vuxna patienter med stickrädsla. För de patienter som lider av stickrädsla bör sjuksköterskan planera nålproceduren i samverkan med patienten med utgångspunkt i en personcentrerad vård med hänsyn till enskilda behov och önskemål. Genom att sjuksköterskan tar sig tid att lyssna till patientens berättelse, visar empati och ger patienten möjlighet till delaktighet och självbestämmande i samband med nålproceduren kan smärta och obehag minska. / Background: Some patients can experience pain and discomfort for moments that include cannula and needles which can be mentioned as needle fear. Some patients can as a sequence of the fear refuse vaccinations programs, operations and other medicinal help which can have severe consequences for the health. Nurses works daily with administering injections, infusions and taking blood samples, therefore it is desirable that the nurse have the knowledge and skill regarding significant nursing actions with needle fearing patients. Aim: The purpose was to describe which nursing actions a nurse can use with adult patients with needle fear to reduce pain and discomfort. Method: This is a literature review based on 15 scientific articles from the databases PubMed, Chinal and psycINFO. Results: To reduce pain and discomfort the nurse should opt to use the thinner needles, and use a slower injection technique, offer local pain relief/ or premedication with sedative before the needle procedure. The nurse should let the patient have control over the situation and respect the individual needs and request. As well should the nurse listen and be accommodating for adapting the needle procedure in collaboration with the patient. The nurse should apply fictitious visualization methods and distraction to reduce fear and discomfort during the moment. In cases when there is a recorded needle phobia the nurse should coordinate a nursing contact to a therapist or a psychologist for the patient. Conclusion: The result in this literature review shows nursing interventions that the nurse can use to reduce pain and discomfort at adult patients with needle fear. For the patients who suffers from needle fear should the nurse plan the needle procedure in conjunction with the patient based on a person-centered care in consideration to the individual needs and wishes. Because the nurse takes the time to listen to the patient’s story, show empathy and gives the patient participation and self-determination regarding the needle procedure, pain and discomfort can be reduced.

Sömn är ett grundläggande behov för människan och har både skyddande och reparerande effekter. En tillfredsställande sömn har stor betydelse för att kroppen ska kunna återhämtas och det finns risk att vårdmiljö kan leda till försämrad sömn för patienter. Syftet med studien är att identifiera vilka faktorer som stör nattsömnen för patienter på sjukhus och sjukhem samt beskriva hur sjuksköterskor kan främja sömnkvaliteten. Uppsatsen är en litteraturöversikt och bygger på nio kvantitativa studier, där sju studier är utförda på sjukhus och två på sjukhem. Studierna är analyserade enligt en analysmodell framtagen av Friberg (2006a). Resultatet utgörs av tre huvudrubriker, sömnkvalitet, störande faktorer i vårdmiljö samt sömnbefrämjande åtgärder. Huvudrubriken sömnbefrämjande åtgärder innefattar fyra underrubriker, vilka är förändrade vårdrutiner, omvårdnadsåtgärder, ljuddämpande åtgärder samt sjuksköterskors uppfattning. Resultatet visar att patienter skattar sin sömnkvalitet sämre under vårdtiden jämfört med i hemmet. Olika miljöfaktorer som stör sömnen har identifierats, exempelvis ljud och buller samt omvårdnadsåtgärder under natten. För att främja patienters sömnkvalitet infördes bland annat utbildning av sjuksköterskor, ljuddämpande åtgärder samt fysisk aktivitet. Dessutom kan förändrade vårdrutiner, bland annat genom att kontroller av blodtryck, puls och dylikt utförs före sänggående, samt ett antal omvårdnadsåtgärder främja nattsömnen. För att patienter ska få tillräckligt med sömn är det av stor vikt att vårdrutiner skapas utifrån ett patientperspektiv. Omvårdnadsåtgärder under natten bör minimeras och undvikas i största möjliga mån och sjuksköterskor bör främja en god sovmiljö. Uppsatsen har resulterat i ett antal omvårdnadsåtgärder vilka kan främja patienters sömn på sjukhus och sjukhem. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Dysfunktion av den gastrointestinala motiliteten under det postoperativa skedet är en komplikation som kan orsakas till följd av kirurgiska ingrepp. Detta kan orsaka bukspänning, illamående samt smärta som komplicerar en ofullständig och snabb återhämtning efter kirurgiska ingrepp. Dysfunktion av den gastrointestinala motiliteten ökar risken för ytterligare postoperativa komplikationer som uttorkning, elektrolytrubbning och sepsis. Samt ökar riskerna för reoperation och återintagning på sjukhus efter utskrivning. Dysfunktion av den gastrointestinala motiliteten kan ge ökat lidande för patienter, skapa längre vårdtider, medföra högre sjukhuskostnader samt öka arbetsbelastningen för hälso- och sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors omvårdnadsåtgärder vid dysfunktion av den gastrointestinala motiliteten hos patienter under det postoperativa skedet. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Resultat: Resultatet baserades på nio vetenskapliga artiklar med kvantitativa ansats. Utifrån kodning av meningsenheter från de vetenskapliga artiklarna framkom fyra huvudkategorier: Patientnära samtal, Mobilisering, Kost- och vätskeintag och Stimulering av den gastrointestinala motiliteten. Slutsats: Omvårdnadsåtgärder var en viktig del i förebyggandet för främjandet av den gastrointestinala motiliteten under det postoperativa skedet samt förbättrade möjligheten till ett tidigare tillfrisknande för patienter. Ett tidigt ingripande med omvårdnadsåtgärder till patienter som genomgått kirurgi bidrog det till minskat lidande, kortare vårdtider för patienterna samt minskad arbetsbelastning för hälso- och sjukvårdspersonal. / Dysfunction of the gastrointestinal motility in the post-operative stage is a complication that can be caused by surgical procedures. This can cause abdominal tension, nausea and pain that complicate an incomplete and rapid recovery after surgery. Dysfunction of gastrointestinal motility increases the risk of additional postoperative complications such as dehydration, electrolyte disruption and sepsis. As well as increasing the risk of reoperation and readmission in hospitals after discharge. Dysfunction of the gastrointestinal motility can lead to increased suffering for patients, create longer care times, bring higher hospital costs and increase the workload of healthcare professionals. Purpose: The purpose was to describe nursing care measures in dysfunction of the gastrointestinal motility to patients in the postoperative stage. Method: The study was conducted as a literature review with inductive approach. Result: The result was based on nine scientific articles with quantitative approaches. Based on the coding of opinion units from the scientific articles, four main categories emerged: Patient-related conversation, Mobilization, Diet and fluid intake and Stimulation of gastrointestinal motility. Conclusion: Nursing care measures were an important part of the prevention of the promotion of gastrointestinal motility in the postoperative stage, and improved the possibility of an earlier recovery for patients. Early intervention with nursing care measures for patients who have undergone surgery, it contributed to reduced suffering, shorter patient care times and reduced workload for healthcare professionals.

Bakgrund: Postoperativa luftvägskomplikationer är vanligt förekommande och ökar risken för både morbiditet och mortalitet samt ökar kostnaderna för samhället. Olika omvårdnadsåtgärder finns för att förebygga postoperativa luftvägskomplikationer. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur intensivvårdssjuksköterskor definierar begreppet postoperativa luftvägskomplikationer, samt deras omvårdnadsåtgärder för att förebygga dessa komplikationer hos den postoperativa patienten Metod: Studien genomfördes med en beskrivande design med kvalitativ ansats. Tio intensivvårdssjuksköterskor intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultat: Det framkom fem huvudkategorier i resultatet: Definition av begreppet postoperativa luftvägskomplikationer, Att välja omvårdnadsåtgärder, Att ge förebyggande omvårdnad, Att bedöma patientens individuella behov och Att se hinder till att ge omvårdnadsåtgärder. Intensivvårdssjuksköterskorna beskrev att det inte finns några rutiner eller riktlinjer att följa gällande förebyggandet av postoperativa luftvägskomplikationer. De beskrev också att patientens individuella behov ligger till grund för valet av omvårdnadsåtgärder för att förebygga postoperativa luftvägs-komplikationer. Intensivvårdssjuksköterskorna beskrev även olika råd om egenvård som de ger patienterna med syfte att förebygga postoperativa luftvägskomplikationer, bland annat att uppmana dem till att hosta och djupandas och att instruera dem att blåsa i PEEP-ventil*. Slutsats: Studiens resultat belyser avsaknaden av rutiner och känslan av att de postoperativa patienterna är en åsidosatt patientgrupp inom intensivvården samt att intensivvårdssjuksköterskorna saknar tiden till att kunna vårda denna patientgrupp optimalt. Rutiner bör upprättas för att intensivvårdssjuksköterskorna ska veta vilka omvårdnadsåtgärder som behöver sättas in för att förebygga postoperativa luftvägskomplikationer. Nyckelord: Intensivvårdssjuksköterska, omvårdnadsåtgärder, postoperativa luftvägskomplikationer, prevention.   *PEEP- PEEP betyder Positive End Expiratory Pressure (positivt slutexpiratoriskt tryck).  PEEP-ventil = Ventil som patienten andas ut emot, som gör att respirationscykeln startar och slutar med ett positivt tryck i luftvägarna (Gulbrandsen & Stubberud, 2009). / Background: Postoperative respiratory complications are common and can be associated with an increase of mortality, morbidity and costs for society. There are different kinds of nursing actions to prevent postoperative pulmonary complications. Aim: The aim of this study was to describe how intensive care nurses define postoperative respiratory complications, and what kind of nursing actions they perform to prevent these complications among the postoperative patients. Method: The study was performed through a descriptive design with qualitative approach. Semistructured interviews with ten intensive care nurses were conducted. Result: Five categories appeared in the result: Definition of the concept postoperative respiratory complications, To choose nursing actions, To perform preventive care, To assess the patient´s individual needs and To see obstacles to perform nursing actions. The intensive care nurses described that there are no routines to follow in preventing respiratory complications for the postoperative patient. The intensive care nurses also described that they see to the patientens´ individual needs to prevent postoperative respiratory complications and that they give them different self-care advices in order to prevent postoperative respiratory complications, for instance tell the patient to cough, take deep breaths and instruct them how to use a PEEP-tube*. Conclusion: The result of this study showed that there is a lack of routines and that the these patients are breachede within the intensive care and also that the intensive care nurses experience a lack of time to givet hese patientes optimal care. Routines should be established so that intensive care nurses know what kind of nursing action to choose in order to prevent postoperative pulmonary complications. Key words: Intensive care nurse, nursing actions, postoperative respiratory complications, prevention. *PEEP- PEEP means Positive End Expiratory Pressure.  PEEP-tube = Ventilator/tube in which the patient exhales against to make the cycle of respiration start and end onto a positive pressure in the respiratory system (Gulbrandsen & Stubberud, 2009).

Background: Sleeping is a condition that is necessary for all people because the body isgiven time to recover. Studies have shown that patients found it difficult to sleep during thehospital stay and it turned out to be several factors that disturbed the sleep during the night.The nurse should note the patient’s need for sleep and take into account environmental andother sleep disturbances to be able to implement nursing interventions. Purpose: The purposeof this study was to elucidate the factors that interfere with patient’s sleep duringhospitalization and nursing care to promote the patient’s ability to sleep. Method: Weconducted a systematic literature review based on 13 selected and reviewed scientific articles.Results: Four main categories emerged from the analysed articles. The result showed thatthere were factors in the environment, somatic symptoms and emotional symptoms thatdisturbed the patient’s sleep during the hospitalization. Nursing measures proved to promotethe patient’s ability to sleep. Discussion: Sound and anxiety were the main factors thatdisturbed the sleep during the patient’s hospital stay. Primary care nursing interventions willaim to satisfy the patient’s wish for an undisturbed environment and provide the patient’s withinformation to reduce anxiety and create security. / Bakgrund: Sömn är ett tillstånd som är nödvändigt för alla människor eftersom kroppen gestid till återhämtning. Patienter upplevde ofta sömnsvårigheter under sjukhusvistelsen och detfanns flera olika faktorer som störde sömnen under natten. Sjuksköterskan bordeuppmärksamma patientens sömnbehov och ta hänsyn till miljön samt andra sömnstörandefaktorer för att kunna vidta åtgärder. Syfte: Syftet med studien var att belysa faktorer somstörde patientens sömn under sjukhusvistelsen samt vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskankunde vidta för att främja patientens möjlighet till sömn. Metod: En systematisklitteraturstudie som baserades på 13 utvalda och granskade vetenskapliga artiklar.Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier; faktorer i miljön, somatiska symtom,känslomässiga symtom som störde patientens sömn under sjukhusvistelsen samtsjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att främja patientens möjlighet till sömn.Konklusion: Ljud och oro var faktorer som huvudsakligen störde patientens sömn undersjukhusvistelsen. Sjuksköterskans främsta omvårdnadsåtgärd blev att kunna infria patientensönskemål om en ostörd sjukhusmiljö samt att ge information till patienten för att minska orooch skapa trygghet.

Bakgrund och syfte: Personer som drabbas av en höftfraktur är en stor patientkategori, och till följd av en ökande andel äldre i befolkningen kommer den att bli ännu större. Majoriteten av dessa patienter kommer att åka in till sjukhus med ambulans. För att minska patientens lidande och uppkomst av komplikationer är det prehospitala omhändertagandet viktigt. Syftet med denna studie var att jämföra ambulanssjuksköterskans specifika omvårdnadsåtgärder vid vård av patient med höftfraktur före respektive efter införandet av en ny vårdkedja, ”Raka spåret”, och då framförallt se om givandet av smärtlindring förändrats. ”Raka spåret” innebär att ambulanspersonalen utför en del av de åtgärder som tidigare gjorts på akutmottagningen och transporterar patienten direkt till röntgen.   Metod: Metoden var en retrospektiv studie med komparativ design där två grupper med 15 patienter i varje grupp jämfördes mot varandra. Patienterna i båda grupperna hade haft en höftfraktur och förts in med ambulans mellan klockan 0800-2200. Den ena gruppen fördes in innan ”Raka spåret” fanns och den andra gruppen fördes in efter införandet. En anledning till ”Raka spåret” var att öka förståelsen hos ambulanspersonalen för att ett strukturerat omhändertagande, där särskilt smärtlindring och trycksårsprofylax betonades, har stor betydelse för patientens fortsatta vård.   Resultat: Resultatet visade att efter införandet av ”Raka spåret” utfördes fler prehospitala omvårdnadsåtgärder av ambulanssjuksköterskorna. Alla patienter i gruppen år 2010 fick perifer venkateter (PVK) och på 13 patienter togs EKG. Fler patienter fick smärtlindring efter införandet av ”Raka spåret”, innan fick 60 % smärtlindring mot 93 % efter ”Raka spåret. Att införa ”Raka spåret” antydde en förbättring i omhändertagandet av patienter med höftfraktur och det framkom med tydlighet att detta ledde till ett mer homogent omhändertagande.  Det visade också, att när det fanns riktlinjer för att patienten ska smärtlindras, skedde smärtlindring i större utsträckning. Detta var en pilotstudie utan möjlighet till generaliseringar av resultatet, för att kunna göra detta krävs ett större antal patienter. / Background and purpose:People who suffer from a hip fracture are a large category of patients, and as a result of an increasing proportion of older people, it will be even greater. The majority of these patients will go to the hospital by ambulance. To reduce the suffering of the patient and the occurrence of complications the prehospital care is important. The purpose of this study was to compare the specific prehospital nursing interventions for patients with hip fracture before and after the introduction of a new chain of care, "Straight track". Especially to see if the initiation of pain management has changed. "Straight track" means that ambulance nurses carry out some of the measures that earlier was done in the emergency room and transporting the patient directly to radiology.   Method:The method was a retrospective study of comparative design in which two groups with 15 patients in each group were compared against each other. Patients in both groups had a hip fracture and went in by ambulance between 08 am to 10 pm. One group was transported before the "Straight track" began and the second group was transported after the introduction. One purpose of the direct route was to increase understanding, of the ambulance nurses, that a structured treatment, especially with relief of pain and pressure ulcer prophylaxis, has great significance for the patients continued care.   Result: The results showed that after the introduction of the "Straight track" there was more pre-hospital care measures carried out by emergency nurses. All patients in the group from 2010 had peripheral venous catheter and 13 patients undergoing an ECG. More patients got pain relief after the introduction of the "Straight track". Before there were 60% that got pain relief and after there were 93% that got pain relief.Introducing “Straight track” suggested an improvement in the care of patients with hip fracture and it showed with clarity that this led to a more homogeneous treatment. It also showed that when there were guidelines for the patient to get pain relieve then it was given to a greater extent. This was a pilot study without possibility to draw any general conclusions, this requires a larger number of patients.

Behovet av högkvalitativ vård i relation med begränsade resurser har lett till en utveckling av disciplinen hälsoekonomi, vars syfte är att uppnå en effektiv resursfördelning inom sjukvården. Då sjuksköterskan utgör en av sjukvårdens största resurser finns det forskning som visar att sjuksköterskor kan göra påverkan inom hälsoekonomi och uppmuntras samtidigt till en större ekonomisk medvetenhet. Syftet var att beskriva faktorer som kan ge hälsoekonomisk påverkan utifrån sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder. En litteraturöversikt gjordes genom en systematisk sammanställning och analys av vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att faktorer som patientcentrerat omvårdnadsarbete, patientsäker omvårdnad, bra samordning, personalsäkerhet i samband med omvårdnadsåtgärder samt eftersträvan av bra kompetens och kritiskt förhållningssätt, kan ge en hälsoekonomisk påverkan utifrån sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder. Sjuksköterskan kan också bidra genom att tillämpa de förutsättningar som sjukvården som organisation bidrar med i form av att följa riktlinjer. Därmed kan hälsoekonomiska förutsättningar uppnås genom sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder, utan att det försummar vårdkvaliteten, vilket innebär att sjuksköterskor bör uppmuntras till en större hälsoekonomisk medvetenhet. Då hälsoekonomi kan påverkas utifrån omvårdnadsåtgärder bör mer forskning inom detta område eftersträvas. / The need for high quality care in relation to limited resources led to development of the discipline of health economics, which aims to achieve an efficient allocation of resources in health care. Nurses are one of the largest health care resources and there is research showing that nurses can make impact in health economics and encouraged simultaneously to a greater financial awareness. The aim was to describe factors that may cause health economic influences from nursing interventions. A literature review was done by a systematic compilation and analysis of scientific articles. The results showed that factors such as patient-centered care, ensuring good and safe care, good coordination, personnel safety associated with nursing intervention and striving for good skills and critical approach, can provide health economics influences based on nursing intervention. The nurse can also help by applying the conditions that health care organization is contributing in terms of following the guidelines. Health economic conditions can be achieved by the nursing intervention without neglecting her care quality, which means that nurses should be encouraged to greater health economic awareness. Health economics can be influenced by nursing interventions; therefore more research in this field would be required.