Bakgrund Venösa bensår drabbar oftast personer över 65 år. Befolkningen i Sverige lever allt längre, detta kommer antagligen leda till att fler kommer drabbas av venösa bensår. En etiologisk diagnos ställs av en läkare genom anamnes och en klinisk undersökning. Drygt hälften av alla bensår orsakas av venös insufficiens ofta beroende av försvagades kärl eller felande venklaffar. Syfte syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder som påverkar läkningen av venösa bensår hos äldre. Metod litteraturöversikten baserade sig på nio arbetssteg. Bedömningen av artiklarnas vetenskapliga kvalitet gjordes med hjälp av ett bedömningsprotokoll. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar ingick i studien. Författarna använde sig av mindmapping för att visuellt klarlägga under vilken omvårdnadsåtgärd respektive nyckelord passade in. Resultat Delaktighet, information/undervisning och stöd var omvårdnadsåtgärder som hade stor betydelse för patienter med venösa bensår. Detta gynnade kontakten mellan sjuksköterska och patient, samt läkningen av de venösa bensåren. Diskussion Omvårdnadsåtgärder rörande venösa bensår hos äldre borde belysas, omvårdnadsåtgärder kan bidra till bättre livskvalitet hos dessa patienter genom att ge rätt omvårdnad. Slutsats Författarna tror att en holistisk omvårdnad, som innebär ett fokus på hela människan, främjar patientens livskvalitet och välmående och kan vara avgörande för läkningen av venösa bensår.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan använda sig av i det trycksårspreventiva arbetet. Syftet var även att granska urvalsmetoden som de inkluderade artiklarna har använt sig av. Metod: Artiklar publicerade mellan 2007 och 2013 söktes i databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet baserades på tretton artiklar. Resultat: Resultatet utmynnade i fyra kategorier: 1) Riskbedömning; med användandet av ett riskbedömningsinstrument i det dagliga omvårdnadsarbetet minskade förekomsten av trycksår. Det framkom att sjuksköterskans kliniska blick var viktig för att upptäcka patienter med risk för att utveckla trycksår. 2) Tryckavlastande underlag; användande av tryckavlastande underlag var en viktig åtgärd för att förebygga uppkomst av trycksår. Växelvis tryckavlastande madrasser förebyggde uppkomst av trycksår bäst. 3) Lägesändring; 30 graders vinkling i liggande position avlastade riskområden för utveckling av trycksår bäst. När ansvar för lägesändringar tydliggjordes minskade förekomsten av trycksår. 4) Nutrition; ett ökat kaloriintag minskade risken markant för utveckling av trycksår. Metodologisk aspekt; urvalsmetoden beskrevs tydligt i 8 artiklar och mindre tydligt i 5 artiklar. Slutsats: Föreliggande litteraturstudie visade att sjuksköterskan kan använda sig av omvårdnadsåtgärderna riskbedömning, tryckavlastande underlag, lägesändring samt nutrition för att minska risk för uppkomst av trycksår. / Aim: The aim of this literature study was to describe preemptive measures that can be performed by the nurse in order to prevent the development of pressure ulcers. The aim was also to study the sampling methods used in the reviewed studies. Method: The articles for this literature study were gathered from the CINAHL and PubMed databases. Only publications from the years 2007 to 2013 were considered. In total 13 articles were included. Results: The results were divided into four categories: 1) Risk assessment; the use of risk assessment tools was effective in identifying patients at risk for pressure ulcer development. However, it is evident that the nurse experience is an important contributor to identify patients at risk for pressure ulcer formation. 2) Support surfaces; support surfaces is an important measure for prevention of pressure ulcers. Pressure relief mattresses with periodically changing pressure were shown to be the most effective for prevention of pressure ulcers. 3) Reposition; a change of 30 degrees in supine position was the most effective to unload risk areas of pressure ulcers. When the responsibility for changing patient position was clearly defined the frequency of pressure ulcers decreased. 4) Nutrition; with an increaseed caloric intake the risk of developing pressure ulcers clearly decreased. Methodological aspect: The sampling method was clearly described in eight articles and less clear in five articles. Conclusion: This literature study shows that the nurse can use risk assessment, support surfaces, reposition and nutrition to prevent development of pressure ulcers.

Bakgrund: Trycksår uppstår när hudens syre- och näringstillförsel är otillräcklig på grund avlokalt nedsatt blodcirkulation. Detta orsakar smärta och lidande för den drabbade. Tidigareforskning visar att trycksårsprevalensen är fortsatt hög idag trots medvetenhet om riskfaktorer som bidrar till utvecklandet av trycksår. Samt att sjuksköterskor helst förlitar sig på sina tidigare kunskaper och erfarenheter vad gäller bedömning och beslut kring trycksår. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för attförebygga och behandla trycksår. Samt beskriva de inkluderade artiklarnasdatainsamlingsmetoder. Metod: Beskrivande litteraturstudie. Artiklar publicerade mellan 2010.01.01-2015.01.30 söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet baseras på 15 artiklar. Huvudresultat: Resultatet visade att den mest effektiva behandlingen mot trycksår ärförebyggande åtgärder, däribland tryckavlastande åtgärder och hudvård. I bedömning och beslutsfattande gällande trycksårsproblematik har sjuksköterskor riskbedömningsinstrument och beslutsstöd till hjälp. Av de ingående artiklarna i denna litteraturstudie beskrivs datainsamlingsmetoden tydligt i nio av 15 artiklar. Fyra av artiklarna beskriver både validiteten och reliabiliteten för sina datainsamlingsmetoder. En artikel beskriver enbart validiteten och två av artiklarna beskriver enbart reliabiliteten för sina datainsamlingsmetoder. En artikel hade multimetod som ansats och det fanns ingen beskrivning av hur intervjuerna hade gått till. Slutsats: Sjuksköterskans viktigaste omvårdnadsåtgärder för att förebygga och behandla trycksår enligt denna litteraturstudie är riskbedömningar, hudvård, tryckavlasta utsatta hudområden samt att ta hjälp av beslutsstöd. / Background: Pressure ulcers occur when the skin's oxygen and nutrient supply is insufficientdue to local poor blood circulation. This causes pain and suffering to the patient. Previous research shows that pressure ulcer prevalence remains high today despite awareness of the risk factors that contribute to the development of pressure ulcers. Nurses in general rely ontheir previous knowledge and experience in the assessment and decision making regarding pressure ulcers. Aim: The aim of this study was to describe nursing interventions to prevent and treat pressure ulcers. Also to describe the articles included data collection methods.Method: Descriptive literature review. Articles published between 2010.01.01-2015.01.30 were searched in the databases Cinahl and PubMed. The result is based on 15 articles. Main result: The result showed that the most effective treatment of pressure ulcers arepreventive methods, including pressure-relieving mattresses and skin care. Nurses can also use risk assessment tools and decision support regarding pressure ulcer problems. Of the included articles in this study the data collection method is clearly described in nine of 15 items. Four of the articles describe both the validity and reliability of their data collection methods. One article only describes the validity and two of the articles describe only there liability of their data collection methods. One article had a multi-method approach and there was no description of how the interviews were performed. Conclusion: According to this study the main nursing interventions to prevent and treat pressure ulcers is to use risk assessment tools, provide skin care, pressure relieve exposed skin areas and to use decision support regarding pressure ulcer care.

No description available.

Bakgrund: Akut förvirringstillstånd innebär försämrad kognitiv förmåga och varierande grad av förvirring. Detta orsakar lidande för patienterna och bör därför förebyggas med professionell omvårdnad. God vårdkvalitet upprätthålls genom förbättringsarbeten grundade på aktuell evidensbaserad kunskap. Specialistsjuksköterskan inom kirurgisk vård har genom sin kompetens samt bästa tillgängliga kunskap potential att leda detta arbete. Denna litteraturgenomgång ger därför en sammanställning av evidensbaserad kunskap som möjliggör förbättringsarbeten samt ett professionellt omhändertagande av akut förvirrade patienter. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans bedömning och åtgärder hos patienter med akut förvirringstillstånd. Metod: Narrativ litteraturgenomgång med systematisk teknik. Litteratursökningar genomfördes i en databas samt med manuella sökningar. Bedömning av studierna utfördes och genom denna process valdes 22 kvantitativa interventionsstudier ut som därefter granskades i en resultatanalys. Resultat: Resultatet visade att teoretisk kunskap om akut förvirringstillstånd behövdes för ett professionellt patientomhändertagande. Kunskapen tillsammans med användning av effektiva bedömningsmetoder medförde att akut förvirrade patienter kunde identifieras. Därigenom kunde omvårdnadsåtgärder samt medicinsk behandling initieras tidigare. Planering av och kunskap om medicinska åtgärder var betydelsefullt eftersom åtgärderna både kunde medföra fördelaktiga och negativa effekter för patienternas mående och återhämtning. Slutsats: Enkla bedömningsmetoder och omvårdnadsåtgärder samt god medicinsk vård förebygger obehag för de akut förvirrade patienterna. I den patientnära vården har sjuksköterskan därför ansvar för att inneha kunskap om dessa metoder och åtgärder. Specialistsjuksköterskan inom kirurgisk vård kan leda processen med att utbilda sjuksköterskorna samt initiera tillämpning av dessa metoder i det praktiska vårdarbetet. Detta möjliggör förbättrad vårdkvalitet och minskat lidande för patienterna.

SAMMANFATTNING Nyckelord: Oro, barn, preoperativ, interventioner, narkos, omvårdnadsåtgärder.   Bakgrund: Många barn känner oro inför operation och anestesi. När barnet känner oro kan det leda till lidande och försvåra vårdkontakter. Syfte: Studiens syfte var att sammanställa och beskriva interventioner som kan lindra barns preoperativa oro/oro inför anestesi. Metod: En systematisk litteraturöversikt genomfördes för att sammanställa den senaste forskningen inom det valda området. Databaserna PubMed och CINAHL användes för att hitta de 21 inkluderade artiklarna. Samtliga inkluderade artiklar var randomiserade kontrollerade studier. Resultat: Flera olika interventioner fanns beskrivna, men resultatet visade en tvetydig bild av interventionernas effekt. Ett resultat som framkom var att distraktion fungerade lika bra eller bättre jämfört med sedvanlig vård och/eller premedicinering. Utvidgad information och föräldranärvaro visade sig däremot inte kunna lindra barnets preoperativa oro/oro inför anestesi. Slutsats: Det är viktigt att specialistsjuksköterskan inom barn och ungdom har kännedom om vilka interventioner som kan lindra barnets preoperativa/oro inför anestesi. Distraktioner i olika former är lika bra eller bättre än sedvanlig vård och/eller premedicinering i syfte att lindra den preoperativa oron hos barnet. Att tvetydigt resultat angående interventionernas effekt framkommit i litteraturöversikten kan tyda på att effekten är situationsbetingad och att en ökad grad av individanpassning behöver utvecklas. Mer forskning behövs inom området för att tydliggöra vilka ytterligare interventioner som vårdpersonalen kan använda för att minska risken för att ett preoperativt lidande uppstår hos barnet.

Bakgrund Smärta är ett vanligt problem hos cancerpatienter. Upp till 55 % av alla cancerpatienter uppger att de har smärta trots att det får läkemedelsbehandling. Anledningen tros vara en kombination av att patienterna inte säger till i tid, samt att vårdpersonalen inte har tillräcklig kunskap om alternativa behandlingsmetoder. Syfte Syftet är att undersöka om icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder har effekt vid cancersmärta. Metod En litteraturöversikt med deskriptiv design. Sammantaget var det 10 vetenskapliga originalartiklar som analyserades och sammanställdes i resultatet. Samtliga artiklar var randomiserade kontrollerade studier och söktes fram i PubMed, Cinahl eller Google Scholar. Resultat Resultatet visade att akupunktur, massage och TENS kan ha effekt på smärta. I artiklarna som inkluderades skiljde sig dosen, metoden och längden på interventionerna. De icke farmakologiska smärtlindringsmetoderna påverkade också deltagarnas livskvalitet då många upplevde en ångestlindring. Detta tros bero på en mellanmänsklig kontakt som upplevs som lugnande, vilket ger effekt på både psykisk och fysiologisk nivå. Slutsats Akupunktur, massage och TENS kan ha effekt på cancersmärta. Fler och större studier behöver dock utföras för att få ett större underlag för klinisk användning.

Bakgrund: Postoperativ smärta är en oundviklig följd av ett kirurgiskt ingrepp och samtidigt orsaken till lidande hos patienter. Anestesisjuksköterskan ansvarar för den perioperativa omvårdnaden kring patienten där smärtlindring och förebyggande av postoperativ smärta har en central roll. Författarna till denna studie har observerat en variation i tillämpningen av de perioperativa omvårdnadsåtgärderna som lindrar den postoperativa smärtan hos patienten.   Syfte: Syftet med studien var att belysa anestesisjuksköterskans uppfattningar om perioperativa omvårdnadsåtgärder för att förebygga smärta efter ett kirurgiskt ingrepp. Metod: I studien användes fenomenografisk metod. Individuella intervjuer med anestesisjuksköterskor genomfördes och analyserades med induktiv ansats. Resultat: Genom analys av datamaterialet från enskilda intervjuer kartlagges det fyra beskrivningskategorier om anestesisjuksköterskornas uppfattningar gällande omvårdnadsåtgärder som lindrar den postoperativa smärtan. Beskrivningskategorierna som bildades var att ge tydlig information och upprätthålla en bra kommunikation, att lindra oro och stress, omvårdnadsåtgärder som bidrar till fysiskt välbefinnande och planera och genomföra medicinering i rätt tid. Det har framkommit att ge tydlig information och upprätthålla en bra kommunikation har en övergripande position gentemot övriga kategorier och präglar den perioperativa omvårdnaden som syftar på att lindra den postoperativa smärtan hos patienten. Slutsats: Postoperativ smärta är ett vanligt förekommande problem till följd av ett kirurgiskt ingrepp. För att förebygga problemet och minska lidande bör anestesisjuksköterskan tillämpa både farmakologiska och icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder. Individanpassning av smärtlindrande omvårdnadsåtgärder under det perioperativa förloppet är av stor vikt.

Bakgrund: Ett barn med cancer drabbas av stort lidande, både psykiskt, fysiskt, socialt och existentiellt. Omfattande behandlingar och biverkningar kan skapa oro och rädsla hos barnet. Vid cytostatikabehandling är det vanligaste symtomet illamående och kräkningar, vilket påverkar barnet på ett negativt sätt. Vid omvårdnad är det viktigt att sjuksköterskan skapar en bra relation till barnet Syftet: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans farmakologiska och icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder vid cytostatika relaterat illamående och kräkningar hos barn med cancer. Metod: Metoden är en litteraturöversikt som inkluderat 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ metod. Resultat: Litteraturöversiktens resultat visar att icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder såsom massage, akupressur och akupunktur bör kombineras med farmakologiska åtgärder. Detta bidrar till reducering av biverkningar av cytostatikarelaterat illamående samt lindrar barnets lidande. Sjuksköterskans bemötande och kommunikation har stor betydelse i omvårdnaden av barn med cancer vid cytostatikarelaterat illamående och kräkningar. Slutsats: När ett barn drabbas av cancer förändras hela familjens livssituation. Barn med cancer är ofta känsliga och sårbara på grund av att de utsätts för många smärtsamma tuffa och omfattande behandlingar. Litteraturöversikten påvisar att omvårdnadsåtgärder såsom massage, akupressur och akupunktur i kombination med antiemetikum har resulterat i goda effekter för att tillgodose barnets tillfredsställelse och för att förebygga cytostatika relaterad illamående och kräkningar. / Background: Cancer in children causes immense suffering physically and psychologically with the children. Tough treatments and side effects can cause fear and concerns with the child. The most common side effect with cytostatic treatment is vomiting and nausea which affects the child negatively. The nurse´s role is of great importance to create an environment of trust for the child. Purpose: The purpose of the study is to describe the nurse´s pharmacological and nonpharmacological care measures in cytostatic related nausea and vomiting in children with cancer. Method: The method is a literature review. The articles have been found using the databases Cinahl and Pubmed. This study includes 10 scientific articles, both quantitatives and qualitatives. Results: The results show that non-pharmacologic measurements, such as massage and acupuncture, should be combined with pharmacologic measurements. This will contribute to fewer side effects related to nausea caused by the chemotherapy treatment and it will also relieve the child’s unnecessary suffering. The nurses ‘approach and communication are of great importance in the care of children suffering from nausea caused by chemotherapy treatment. Conclusion: Cancer in children changes the life situation not only for the child but for the entire family. The children are often very sensitive and vulnerable because of the painful treatments they have to endure. This study shows that non-pharmacological care measurements, such as massage and acupuncture, in combination with antiemetic have been very effective in preventing nausea caused by chemotherapy treatment.

Introduktion: Drygt fyra procent av personer i åldrarna 16–84 år har någon form avspelproblem. Personer med spelberoende känner ofta skuld och skam över sitt beroende. Från ochmed 1 januari 2018 ingår spel om pengar i både socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen,vilket innebär att kommuner och regioner är ålagda att förebygga spelproblem. Spelberoendeleder till hälsoproblem som troligtvis kommer att öka i framtiden. Det påverkar personer negativtpå flera områden, såsom relationer, ekonomi, arbete och psykisk hälsa. Det finnsbehandlingsalternativ som är baserade på motiverande samtal. Syfte: Syftet med litteraturstudienvar att kartlägga distriktssköterskans omvårdnadsåtgärder vid spelberoende. Metod: Ensystematisk litteraturstudie med innehållsanalys enligt Lundman och Graneheim genomfördes.Resultat: Resultatet visade tre kategorier. Lättillgängligt stöd med underkategorierna Arbetsbokoch Telefonrådgivning. Motivationshöjande åtgärder med underkategorierna Motiverande samtaloch Involvera stöd från närstående. Verktyg för att motstå spelande med underkategoriernaMobilapplikationer och Webbaserad rådgivning. Konklusion: Spelberoende åsamkar bådeindividen och samhället skada inom flera olika områden. Detta relativt outredda ämne bör detforskas mer på, då spelberoende troligtvis kommer öka i framtiden. Denna litteraturstudie visadepå vilket sätt distriktssköterskan kan stödja patienter med spelberoende.