Background: Examinations with the intent to assess neurological functions and level of conciousness are common in neurocritical care, but the effect on the patient is not entirely researched. Aim: The purpose of this study was to describe the patient’s situation at the neurological wake-up test concerning the environment, nursing interventions and the possibility given the patient to become awake, and if these conditions affect the outcome of the wake-up test. Methods: A quantitative observational study took place at a neurocritical care unit, where 20 patients were observed from interruption of sedation to the neurological assessment, which was performed by a neurosurgeon or a specialized critical care registered nurse. Nursing interventions, environmental factors and physiological parameters were documented. Result: Twelve intervention varieties to control patients’ physiological parameters were used. CPP > 80 mmHg was found in 90 % of observations. Adjustment of the patient’s body position was found in 45 % of observations. The patients were considered sufficiently awake for the neurological assessment in 74 % of observations. The level of consciousness at the point of the neurological assessment was different depending on if it took place in the mornings, performed by neurosurgeons or in the afternoon, performed by nurses. The patients were not agitated and 60 % of patients appeared pain-free. Conclusion: The observed patients were given good conditions concerning environmental factors and nursing interventions for a neurological wake-up test with a fair neurological assessment. NWT as a method didn´t generally cause the observed patients discomfort, such as pain or agitation. / Bakgrund: Undersökningar för att avgöra neurologisk funktion och medvetandegrad är vanliga inom neurointensivvården, men hur patienten påverkas av undersökningarna är relativt utforskat. Syfte: Studiens syfte var att beskriva förhållandena kring patienten vid neurologiskt wake-up test med avseende på miljö, åtgärder som utförs och möjligheten patienten ges att bli tillräckligt vaken, samt om dessa förhållanden påverkar utfallet i wake-up-testet. Metod: En kvantitativ observationsstudie genomfördes på en neurointensivvårdsavdelning, där 20 patienter observerades från sederingsstopp till bedömning av neurologisk status, vilken utfördes av neurokirurg eller intensivvårdssjuksköterska. Omvårdnadsåtgärder, miljöfaktorer och fysiologiska parametrar dokumenterades. Resultat: Tolv varianter av omvårdnadsåtgärder användes för att hålla patienternas fysiologiska parametrar inom gränsvärden. Högt CPP > 80 mmHg förekom i 90 % av observationerna och den omvårdnadsåtgärd som noterades vid flest observationer var justering av patientens kroppsposition (45 %). Vid 74 % av bedömningarna av neurologisk status ansågs patienten ha hunnit vakna tillräckligt mycket. Vakenhetsgraden vid bedömning av neurologisk status skilde sig åt beroende på om bedömningen utfördes på morgon av läkare eller på eftermiddag av intensivvårdssjuksköterska. Patienterna var inte agiterade och bedömdes vid 60 % av observationerna inte visa tecken på smärta innan bedömning av neurologisk status. Slutsats: Patienterna i studien gavs goda förutsättningar med avseende på miljö och omvårdnadshandlingar för ett neurologiskt wake-up test med rättvisande bedömning av neurologisk status. För de observerade patienterna var NWT en metod som generellt sett inte verkade orsaka obehag som smärta eller agitation.

Osteoporosis is a very common disease which causes suffering for the patient with reduced quality of life and increased mortality as a result. With an increasing lifespan of the global population, the incidence of osteoporosis also increases. The costs for society are huge, and are estimated to rise further if the care for patients remain unchanged. The knowledge among nurses about nursing interventions when it comes to osteoporosis is limited, and this gap needs to be filled to improve the nursing care. In order to contribute to this, the purpose of this study was to describe nurse’s interventions for patients with osteoporosis. The study was conducted as a literature study and the analysis inspired by content analysis. The literature study’s result highlights and describes nursing interventions the nurse can use in the care of patients with osteoporosis. Factors limiting the nurse’s implementation also emerges. By using education, counselling, assessment and physical activity osteoporosis can be prevented and counteracted. Further research surrounding nurse’s interventions for patients with osteoporosis is considered necessary. / Osteoporos är en mycket vanlig sjukdom och medför ett lidande för patienten, med minskad livskvalitet och ökad mortalitet som följd. I takt med att den globala befolkningen blir äldre, växer också antalet som drabbas av osteoporos. Kostnaderna för samhället är stora, och bedöms växa i framtiden om inte vården för patienter med osteoporos förändras. Kunskapen bland sjuksköterskor kring omvårdnadsåtgärder vid osteoporos är begränsad och detta behov behöver kompletteras för att omvårdnaden ska förbättras. För att bidra till detta var syftet med denna studie att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för patienter med osteoporos. Studien genomfördes som en litteraturstudie med inspiration av innehållsanalys. I litteraturstudiens resultat synliggörs och beskrivs omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan har till sitt förfogande i omvårdnadsarbetet för patienter med osteoporos. Även faktorer som begränsar sjuksköterskan i implementeringen av omvårdnadsåtgärder framkommer. Genom att nyttja bland annat utbildning, rådgivning, bedömning och fysisk aktivitet kan osteoporos förebyggas och motverkas. Det anses att mer forskning behövs kring sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för patienter med osteoporos.

Background: Young people are constantly exposed to risk factors that may affect mental health. But through knowledge and proper nursing, several risk factors can be eliminated which will improve mental health. Aim: The purpose of the study is to highlight risk factors and nursing measures for mental illness among young people. The aim was also to investigate the chosen articles' data analysis methodology. Method: This descriptive literature study was founded on 16 scientific articles. The literature was analyzed and reviewed to distinguish themes. In addition to this, the data analysis methodology was examined. Results: Several risk factors showed an increased risk of mental health among young people. Risk factors was most apparent amongst youth whose families had poor socioeconomic status, who witnessed or been subjected to violence and exclusion. Overall, a higher proportion of young female reported mental illness. In nursing care for young people who suffered from mental illness, there was a great need for support. The literature showed the importance of the nurse ability to spend enough time and built up a trustworthy relationship with the patient. Though motivation and education by the nurse, the awareness increased, and feeling of stigmatization decreased in the population of young people with mental illness. Conclusions: This literature study highlights several risk factors regarding mental illness among young people, the most significant were the impact of the family, socioeconomic conditions, postponed or witnessed violence, being a female and stress. The literature study also addresses nursing in mental health among young people, highlighting the importance of providing support, listening, being available, working to build a trustful relationship, interacting with parents and mental healthcare expertise. This knowledge enables nurses to identify mental illness among early-stage adolescents and to institute nursing measures on time. / Bakgrund: Ungdomar utsätts ständigt för riskfaktorer som kan påverka den psykiska ohälsan. Men genom kunskap och rätt omvårdnad kan flera riskfaktorer elimineras och det psykiska måendet förbättras. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa riskfaktorer och omvårdnadsåtgärder vid psykisk ohälsa bland ungdomar samt granska de valda artiklarnas dataanalysmetod. Metod: Denna beskrivande litteraturstudie grundades på 16 vetenskapliga artiklar som analyserats och granskats för att urskilja teman samt vilken dataanalysmetod som använts. Huvudresultat: Flera olika riskfaktorer visade ge ökad risk för psykisk ohälsa bland ungdomar. Det som stod ut mest var ungdomar vars familjer hade sämre socioekonomiska förhållanden, ungdomar som bevittnat eller blivit utsatt för våld samt utanförskap. Överlag led fler andel tjejer av psykisk ohälsa. I omvårdnaden kring ungdomar som drabbats av psykisk ohälsa sågs ett stort behov av stöd. Det var också viktigt att sjuksköterskan tog sig tid och byggde upp ett förtroendefullt förhållande gentemot ungdomen. Genom att sjuksköterskan motiverade och utbildade ungdomar med psykisk ohälsa ökade medvetenheten och stigmatiseringen minskade. Slutsatser: Denna litteraturstudie belyste flera riskfaktorer för psykisk ohälsa bland ungdomar, vanligaste var familjens inverkan, socioekonomiska förhållanden, att utsättas eller bevittna våld, att vara tjej och stress. Litteraturstudien lyfte även omvårdnadsåtgärder vid psykisk ohälsa bland ungdomar där de belyste vikten av att ge stöd, lyssna, vara tillgänglig, arbeta för att bygga en förtroendefull relation samt samverka med föräldrar och andra professioner. Denna kunskap möjliggör för sjuksköterskor att identifiera psykisk ohälsa bland ungdomar i tidigt stadie och sätta in omvårdnadsåtgärder i tid.

Bakgrund: Sömn är ett grundläggande behov som bidrar till fysisk och psykisk återhämtning. Miljömässiga och emotionella faktorer, som ofta återfinns i sjukhusmiljö, kan bidra till negativ inverkan på sömnen. Påverkad sömn kan leda till komplikationer vilket är ett problem då patienter är i större behov av sömn relaterat till ohälsa. Sjuksköterskan har en betydande roll i att främja sömnen för patienter. Syfte: Att beskriva omvårdnadsåtgärder vid sömnbesvär hos vuxna patienter på vårdavdelning i sjukhusmiljö. Metod: En litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: Tre huvudkategorier och tolv subkategorier av omvårdnadsåtgärder framkom. Huvudkategorierna var miljöanpassning, avslappning samt sömnfrämjande rutiner. Slutsats: Sömn är betydelsefullt, framförallt för patienter. Flertalet omvårdnadsåtgärder kan tillämpas för att främja sömn. / Background: Sleep is essential to humans regarding physical and psychological recovery. Environmental and emotional factors can disrupt sleep and these factors are common in hospital environment. Disrupted sleep can result in complications to the patient which is a problem because patients are in greater need of sleep due to their illness. Nurses have an important role to enhance the patients’ sleep. Aim: To describe nursing interventions on sleep disruption among adult inpatients. Method: A Literature review based on 15 science articles. Results: Three major categories and twelve subcategories of nursing interventions were identified. The major categories were; adjustment of the environment, relaxation and sleep promoting routines. Conclusion: Sleep is essential, especially to patients. Several nursing interventions could be applied to enhance sleep.

Bakgrund: Under det perioperativa vårdförloppet föreligger många riskfaktorer för patienten att utveckla oavsiktlig hypotermi. Detta kan leda till flertalet operativa och postoperativa komplikationer vilket kan skapa obehag och lidande för patienten, förlänga vårdtider och generera ökade kostnader för samhället. Den perioperativa specialistsjuksköterskans omvårdnadsansvar innefattar ett flertal värmebevarande omvårdnadsåtgärder för att förebygga och behandla hypotermi hos patienten. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anestesi-, operations- och intensivvårdssjuksköterskors värmebevarande omvårdnadsåtgärder i det perioperativa vårdförloppet. Metod: En studie med deskriptiv analys utfördes. Data samlades in genom en strukturerad intervjuguide. Sammanlagt deltog 36 specialistsjuksköterskor i studien. Resultat: Specialistsjuksköterskornas värmebevarande omvårdnadsåtgärder bestod utav både passiva och aktiva åtgärder varav tre var utmärkande; att använda luftvärmetäcke, att ge varma infusions- och spolvätskor samt att undvika onödig exponering av patienten. Rutinmässig temperaturmätning av patienten saknades i det perioperativa vårdförloppet. Dokumentering av värmebevarande omvårdnadsåtgärder utfördes i hög grad inom det perioperativa specialistsjukskötersketeamet. Slutsats: Flertalet aktiva och passiva värmebevarande omvårdnadsåtgärder utfördes perioperativt trots avsaknad av skriftliga lokala arbetsrutiner och nationella riktlinjer. Förvärmning av patienten eller operationsbädden förekom däremot inte som aktiva förebyggande omvårdnadsåtgärder. Klinisk betydelse: Studien önskar lyfta fram ett viktigt omvårdnadsområde för specialistsjuksköterskor verksamma inom perioperativ vård. Studieresultatet skulle kunna ligga till grund för utbildningsinsatser och utformandet av lokala arbetsrutiner gällande värmebevarande omvårdnadsåtgärder. / Background: During perioperative care multiple risks exist for the patient to develop accidental hypothermia. This can cause increased morbidity, unnecessary patient suffering, prolonged recovery time and subsequently increased costs for the society. Perioperative nursing care involves several warmth preserving interventions to prevent inadvertent hypothermia. Objective: The aim of this study was to describe the perioperative specialist nurses warmth preserving nursing interventions in perioperative care. Method: A study with descriptive analyses has been performed. Data was collected through a structured interview guide. A total of 36 specialist nurses participated in the study. Result: The specialist nurses’ warmth preserving interventions consisted of both passive and active interventions where three were more distinctive; to use forced air warming blankets, to give warm intravenous and/or irrigation fluid and to avoid unnecessary exposure of the patient. Warmth preserving nursing interventions was well documented within the perioperative nursing team. Temperature monitoring was not routinely performed. Conclusion:. Several active and passive warmth preserving interventions were carried out, even though local and national guidelines regarding warmth preserving interentions were missing. Prewarming of patient or operating table was not implemented as active preventative measures. Clinical significance: This study wishes to aid in the ongoing work of improving perioperative care by giving focus to an important area within nursing. The study result will hopefully encourage to further education and to the development of local guidelines regarding warmth preserving interventions.

Bakgrund: Diabetes är en folksjukdom som drabbar ca fem procent av Sveriges befolkning. En av de allvarligaste diabeteskomplikationerna är fotsår och amputation. Därför är det viktigt att veta vilka omvårdnadsåtgärder som kan främja livskvaliteten hos äldre personer med diabetesrelaterade fotsår, så de får en god omvårdnad som skapar förbättrad livskvalitet och välbefinnande. Syfte: Syftet med studien var att studera sjuksköterskors beskrivning av åtgärder som kan vidtas för att främja livskvaliteten hos äldre personer med diabetesrelaterade fotsår i hemsjukvården. Metod: En empirisk kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier, Personcentrerat vård, Vård i teamsamarbete, Evidensbaserad omvårdnad och Säker vård. Slutsats: Slutsatsen är att sjuksköterskan har kunskap i omvårdnadsåtgärder som kan förbättra livskvaliteten hos personer med diabetesrelaterade fotsår. Den professionella kompetensen kombineras med den sociala kompetensen och ett gott samarbete mellan sjuksköterska och patient så att hen kan vara delaktig i sin egenvård.

Den ökade livslängden hos befolkningen ökar även antalet personer med demens. Med en försämrad minnesfunktion och nedsatta kognitiva förmågor förändras livet kraftigt för den drabbade och personer i dess omgivning. För att öka personers välbefinnande och minska de beteendemässiga och psykiska symtomen vid demens (BPSD) rekommenderas det att icke-farmakologiska metoder används i första hand, exempelvis att arbeta mer personcentrerat. Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa kunskap om vilka omvårdnadsåtgärder som kan stärka relationen mellan vårdpersonal och personer med demens. Sjutton vetenskapliga studier från tre vetenskapliga databaser analyserades enligt metod för integrerad litteraturöversikt. Analysen resulterade i tre kategorier: Personcentrerad omvårdnad, Bemötande samt Organisation och ledarskap. Resultatet visar att omvårdnadsåtgärder som stärker relationen mellan personen med demens och vårdpersonal är att se hela personen, utgå från dennes individuella behov samt främja dennes delaktighet i sin vård och omsorg. I resultatet framkommer också att kommunikation är en viktig aspekt för att kunna skapa en god relation och slutligen vikten av att rutiner anpassas efter personen med demens. Vår slutsats är att det finns en rad olika omvårdnadsinterventioner som kan stärka relationen mellan vårdpersonal och person med demens, gemensamt är dock att dessa utgår ifrån att man som personal lär känna patienten för att kunna anpassa vården.

Background: Diabetes – one of the leading non-communicable diseases of our time is steadily increasing in prevalence with each year. The disease is linked to several complications that can have major consequences for both the individual and society at large. Diabetic foot ulcers are one of these complications. Aim: The aim of this study was to investigate preventive nursing measures that can be provided to patients at risk of diabetic foot ulcers. Method: This study was conducted as a literature review. The databases CINAHL and Medline were used to identify relevant articles. The database searches resulted in 11 articles that were included in the study and analyzed with the use of a thematic analysis approach. Results: Three overarching categories that nurses can work within to prevent diabetic foot ulcers were derived from the thematic analysis, namely: Care based on needs, Education and Importance of collaborations. Conclusion: Care based on needs, Education and Collaboration are areas in which the nurse can provide preventive care to patients with diabetes at risk of developing diabetic foot ulcers or to patients with already existing foot ulcers. Based on the studies key concepts, implications on the preventive areas relevance for nursing were drawn. Further studies are recommended to investigate how these nursing measures for preventing diabetic foot ulcers can be disseminated within the nursing profession. By spreading these nursing measures within the profession good conditions for minimizing the disease burden of diabetic foot ulcers can be established. / Bakgrund: Diabetes – en av vår tids främsta icke-smittsamma sjukdomar ökar stadigt i prevalens för varje år som går. Sjukdomen är kopplad till en rad komplikationer, bland annat diabetesfotsår, som kan innebära konsekvenser för individen och samhället i stort. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans preventiva omvårdnadsåtgärder kring fotsår hos patienter med diabetes. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Databaserna CINAHL och Medline användes för att identifiera relevanta artiklar. Sökningarna i databaserna resulterade i 11 artiklar som inkluderades och analyserades med en tematisk analysmetod. Resultat: Den tematiska analysen resulterade i tre övergripande kategorier inom vilka sjuksköterskor kan tillhandahålla preventiva omvårdnadsåtgärder till patienter med diabetes som har eller riskerar att utveckla diabetesfotsår. Slutsats: Vård utifrån behov, Utbildning och Vikten av samarbeten är områden inom vilka sjuksköterskan kan tillhandahålla preventiva omvårdnadsåtgärder till patienter med diabetes som riskerar eller har utvecklat diabetesfotsår. Sett ur de centrala begreppens perspektiv kan slutsatsen att de identifierade omvårdnadsåtgärderna är relevanta för omvårdnad dras. Studiens resultat är således relevanta för sjuksköterskeprofessionen och vidare studier rekommenderas undersöka hur omvårdnadsåtgärderna kan spridas inom professionen. Om omvårdnadsåtgärderna kan spridas inom professionen och tillhandahållas patientgruppen finns goda förutsättningar att förebygga samt lindra den sjukdomsbörda som diabetesfotsår kan leda till.

Introduktion: Vaccination av barn är vanligtvis förknippat med smärta och ångest på grund av nålstick och är en av orsakerna till varför vaccinationer inte alltid genomförs. Brist på smärtlindring i samband med vaccination utsätter barn för onödigt lidande, kan påverka framtida upplevelser av smärta, leda till stickrädsla och påverka framtida patienters vilja att söka nödvändig vård.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans smärtlindrande omvårdnadsåtgärder vid vaccination av barn från två års ålder.  Metod: En litteraturstudie där resultatet av 14 artiklar med både kvantitativ och kvalitativ design har granskats, analyserats och sammanställts utifrån innehållsanalys. Sökningar utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och Psycinfo.  Resultat: Fyra kategorier framkom ur resultatet: Smärtlindrande omvårdnadsåtgärder ur ett barn- och föräldraperspektiv, Föräldrainriktade omvårdnadsåtgärder, Avledande omvårdnadsåtgärder och Lindrande omvårdnadsåtgärder. Slutsats: En viktig del i distriktssköterskan arbete är att stötta och utbilda föräldrar i smärtlindrande omvårdnadsåtgärder så att de bättre kan stötta och hjälpa barnen hantera sin smärta vid vaccination. Flera olika distraktionstekniker har påvisats och vissa är mycket användbara, tillgängliga och kostnadseffektiva. / Introduction: Children vaccination is in many cases connected to pain and anxiety due to needlesticks. This is often a reason behind a non-vaccinated child. Lack of analgesic medicals when receiving a jab exposes the individual to unnecessary pain. This could provoke needlestick fear as well as a negative view of attending to health care in wide terms.  The purpose: The main purpose of the study was to describe district nurses nursing interventions during childvaccinating, from 2 years of age.  Method:  A systematic literature study in which 14 different academic articles have been analysed and reviewed. Both qualitative as well as quantitative articles are included. PubMed, CINAHL and Psycinfo are the databases used for retrieving the articles.   Result: While conducting the investigation four category have been raised, which are the following: Pain relief interventions from a child and parent perspective, Diversionary nursing interventions, Parent-related interventions, and Soothing interventions.  Conclusion: A fundamental part of the District Nurse´s duty is to support and educate parents in pain-relief interventions, this for them to apply it on their children in case of vaccination, in terms of preventing the child to feel less pain when receiving a jab. Several distraction techniques have been detected and some are truly useful, available, and cost-effective.

Bakgrund: Trycksår är en vanlig vårdskada som kan orsaka ett stort lidande förpatienter, det medför dessutom höga kostnader både på individ och samhällsnivå.Trycksår är även vanligt förekommande problem globalt och drabbar oftare blandäldre patienter som är multisjuka. Sjuksköterskor har ansvar att förebyggavårdskada och reducera patientens lidanden.Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans förebyggandeomvårdnadsåtgärder mot trycksår bland äldreMetod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt, där 15 vetenskapligaartiklar sammanställdes. Databaserna som användes i studien var CINAHL ochPubmed. De vetenskapliga artiklarna var publicerade mellan år 2011 och år 2021.Artiklarna analyserades i fyra steg.Resultat: Resultatet redovisades i fyra olika kategorier som besvarade studienssyfte. Kategorierna var lägesändring, tryckavlastande material, hudvård ochbedömning av nutritionsstatus. Varje kategori beskrev förebyggandeomvårdnadsåtgärd mot trycksår bland äldre patienter.Slutsats: Genom ökad kunskap inom olika förebyggande omvårdnadsåtgärder mottrycksår bland äldre patienter, kan risken av att en vårdskada uppstår minskas.Litteraturstudien ger möjligheter för sjuksköterskor att utöva beprövade ochförebyggande omvårdnadsåtgärder mot trycksår bland äldre patienter. / Background: pressure ulcers are a common healthcare injury and cause greatsuffering for patients, in addition to high costs for both individuals andsociety. Pressure ulcers are also a common problem globally and occur more oftenamong elderly patients who are multi sick. The nurses have responsibility forpreventing care injuries and reducing the patients sufferingAim: The aim of the study was to describe the nurses preventive care measuresagainst pressure ulcers among the elderlyMethod: The study was conducted as a literature review, where 15 scientificarticles were compiled. The databases used in the study were CINAHL andPubmed. The scientific articles were published between the years 2011 and 2021.The articles were analyzed in four steps.Results: The results were reported in four different categories that answered thepurpose of the study. The categories were change of position, pressure-relievingmaterial, skin care and assessment of nutritional status. Each category describedpreventive care measures against pressure ulcers among elderly patients.Conclusion: Through increased knowledge in various preventive care measuresagainst pressure ulcers among elderly patients, the risk of a care injury occurringcan be reduced. The literature study provides opportunities for nurses to practiceproven and preventive nursing measures against pressure ulcers among elderlypatients.