Bakgrund: Yoga kan påverka kroppen och de inre organen på åtskilliga sätt. Den kan bevisligen minska stress, sänka blodtrycket och stabilisera det autonoma nervsystemet. Ett av användningsområdena för yoga inom vården är nedsatt psykisk hälsa. Region Skåne rapporterar att det har skett en ökning av sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa. Detta har bidragit till en prioritering av området och satsningar för en tidig identifiering och minskning av problematiken med hjälp av lämpliga vårdinsatser. Som omvårdnadsåtgärd har yoga till en viss del börjat användas, men det behövs mer vetenskapligt underlag för en bedömning av effekten.Syfte: Syftet var att belysa effekten av yoga som alternativ omvårdnadsåtgärd vid nedsatt psykisk hälsa hos vuxna.Metod: För att svara mot syftet gjordes en litteraturstudie där nio vetenskapliga artiklar med en kvantitativ forskningsansats analyserades i materiella teman. Resultat: Sammantaget visade yoga en signifikant sänkande effekt på stress, ångest och nedstämdhet i jämförelse med de olika kontrollgrupperna. En av studierna identifierade också en signifikant minskning av symtom på sömnproblem.Konklusion: Denna studie har visat på positiva effekter av yoga vid nedsatt psykisk hälsa. En slutsats av resultatet är att en dominoeffekt äger rum, där yogans unika påverkningsmekanismer samspelar med de effekter som fysisk aktivitet ger.Nyckelord: Nedsatt psykisk hälsa, omvårdnadsåtgärder, primärvård, sjuksköterskor, yoga. / Background: Yoga can affect the body and the internal organs in various ways. It has proven to reduce stress, lower the blood pressure and stabilize the autonomic nervous system. One of the implications for yoga in health care is impaired mental health. The province of Scania reports that there has been an increase in sick leave due to impaired mental health. This has contributed to a priority of the area and efforts for an early identification and decrease of problems through appropriate care. As a nursing intervention yoga has to some extent started to be used, but there is a need for more scientific evidence for an assessment of the effect.Aim: The aim was to examine the effect of yoga as an alternative nursing intervention for impaired mental health in adults.Method: A literature study where nine scientific papers with a quantitative research approach was analysed in substantive themes.Results: In summary, yoga showed a significant lowering effect on stress, anxiety and depression compared to the different control groups. One of the studies also identified a significant reduction in symptoms regarding insomnia.Conclusion: This study has shown positive effects of yoga in impaired mental health. One inference from the results is that a domino effect takes place, where yoga's unique mechanisms of impact interact with the effects that physical activity provides.Keywords: Impaired mental health, nurses, nursing intervention, primary health care, yoga.

Den globala incidensen av anemi beräknas till två miljarder människor. Det är ett tillstånd som medför vardagliga symtom som kan upplevas besvärande för den drabbade. Denna litteraturstudie syftar därför till att beskriva hur en individ med anemi påverkas av tillståndet i sitt dagliga liv. Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar som valdes ut utifrån Goodmans sjustegs modell. Carnevalis modell om dagligt liv- funktionellt hälsotillstånd användes som teoretisk referensram. Resultatet visade att det dagliga livet kunde delas in i fyra dimensioner; fysiskt, psykiskt, socialt och andligt. Den fysiska dimensionen påverkades av smärta, nedsatt fysisk funktion och försämrad lungkapacitet, den psykiska av depression, nedsatt kognitiv funktion och den attityd sjukvårdpersonal hade till tillståndet och den sociala av det sociala lidande tillståndet orsakade individen. Det framkom också att vardagen påverkades positivt i form av ökat existentiellt välbefinnande vilket sågs i den andliga dimensionen. Anemi berör således individens dagliga liv men graden av dess påverkan varierar beroende på tillståndets form. / The global incidence in anemia is estimated to two billion people. It is a condition that causes everyday symptoms which can be experienced as troublesome by the affected. The purpose of this literature review was therefore to describe how an individual with anemia is affected by the condition in their daily life. The study was based on ten scientific articles selected from Goodman's seven-step model. Carnival’s model of daily life-functional health was used as theoretical framework. The results showed that the daily life could be divided into four dimensions; physically, psychologically, socially and spiritually. The physical dimension was affected by pain, impaired physical function and reduced lung capacity, the psychological by depression, impaired cognitive function and the attitude nursing staff had to the condition and the social by the social suffering the condition caused the individual. It also emerged, in the spiritual dimension, that the everyday life was positively affected in terms of increased existential wellbeing. Thus, anemia affect the daily life of the individual, but the extent of its influence varies depending on the form of the condition.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan utföra i syfte att främja patientens sömn. Litteraturstudien baserades på elva kvantitativa vetenskapliga artiklar. Interventioner beträffande den fysiska miljön samt komplementärmedicinska och alternativa behandlingsmetoder undersöktes. Resultatet visade åtta olika interventioner som allmänsjuksköterskan kan utföra i syfte att främja patientens sömn. Dessa var varm dryck, ljudsänkning, patientorienterad vård, avslappning, massage, akupressur, ljusbehandling och patientundervisning. En del av interventionerna, t ex varm dryck, är enkla, billiga och går snabbt att utföra medan andra, t ex ljusbehandling, kräver mer resurser. Interventionerna kan implementeras i den kliniska verksamheten för att främja patientens sömn. / The aim of this literature review was to highlight the nursing care actions that can be used to promote the patient's sleep. The literature review was based on eleven quantitative scentific studies. Interventions concerning the physical environment including complementary and alternative therapeutics were examined. The result pointed out eight different interventions, which the general nurse can use to promote the patient's sleep. The interventions were warm drink, noise reduction, patient-oriented care, relaxation, massage, acupressure, bright light treatment and patient teaching. Some of these interventions, such as warm drink, are simple, inexpensive and quick to perform compared to e.g. bright light treatment, which demands more resources. These interventions can be implemented in the clinical practice to promote the patient's sleep.

Bakgrund Sömnkvalitet är betydande för livskvalitet. Sömnbrist leder till att kroppen inte fungerar optimalt. Äldre personer som bor på särskilt boende riskerar att utsättas för försämrad sömnkvalitet. Ofta behandlas sömnsvårigheter med sömnläkemedel, vilket kan skapa negativa biverkningar. Omvårdnadens centrala mål är hälsa, välbefinnande och livskvalitet. Sjuksköterskan ansvar för bedömning av omvårdnadsåtgärder. Att identifiera samt utveckla individuella och förebyggande icke- farmakologiska omvårdnadsåtgärder är viktigt för att skapa förutsättningar att förbättra sömnkvaliteten hos äldre. Syfte Syftet med litteraturöversikten är att beskriva omvårdnadsåtgärder som främjar sömnkvalitet hos äldre på särskilt boende. Metod Denna litteraturöversikt utfördes med inslag av den metodologi som används vid systematiska litteraturstudier baserat på 15 vetenskapliga originalartiklar från databaserna CINAHL och PubMed.  Resultat Litteraturöversiktens resultat visar att främjande omvårdnadsåtgärder som fysisk aktivitet, socialt samspel, minskade depressiva symtom samt sensorisk stimuli har positiva effekter på äldres sömnkvalitet. Sjuksköterskan är viktig när det gäller att ge handledning och stöd i det sömnfrämjande arbetet. Slutsats Omvårdnadsåtgärder som identifierades och som visade sig kunna förbättra sömnkvalitet är fysisk aktivitet, socialt samspel, sensorisk stimuli samt åtgärder för att minska depressiva symtom. Sjuksköterskan har ett ansvar att handleda i team samt ge stöd utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. / Background Quality of sleep is significant for quality of life. With lack of sleep, the body does not function optimally. Older people living in nursing homes are exposed to impaired sleepquality. Often, insomnia is treated with sleep medications, which can contribute to negative side effects. The central goals of nursing are health, well-being, and quality of life. The nurse is responsible for the assessment of nursing interventions. To identify and develop individual and preventive non pharmacological nursing interventions to create conditions to improve the quality of sleep in the elderly are important. Aim The aim of the literature review was to describe nursing interventions that promote sleepquality in elderly people living in nursing homes. Method This literature reviews were conducted with elements of the methodology used in systematic literature reviews based on 15 original scientific articles from the databases CINAHL and PubMed. Results The results of this literature review show that promoting nursing interventions such as physical activity, social interaction, reduced depressive symptoms and sensory stimuli have positive effects on the sleep quality of the elderly. The nurse is important when it comes to providing guidance and support in the sleep promotion work. Conclusions Nursing interventions that were identified and that were shown to improve sleep qualityare physical activity, social interaction, sensory stimuli as well as measures to reduce depressive symptoms. The nurse has a responsibility to supervise in teams and provide support based on a person-centered approach.

Bakgrund: Antalet personer som har någon form av demenssjukdom bedöms till 130 000-150 000 i Sverige. Nio av tio personer med demenssjukdom drabbas av beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD). Symtomen vid BPSD kan till exempel vara agitation eller ångest. Motiv: Antalet personer med demenssjukdom ökar och därigenom även BPSD. Forskning visar att omvårdnadsåtgärder och personcentrerad vård vid BPSD har positiva effekter för både patient och vårdpersonal. Syfte: Att beskriva omvårdnadspersonalens erfarenheter av att arbeta personcentrerat med omvårdnadsåtgärder i vården av personer med BPSD. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod med individuella semistrukturerade intervjuer med åtta deltagare. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att omvårdnadspersonalen har en positiv inställning till omvårdnadsåtgärder vid BPSD och fokuserar på att ge personcentrerad vård, samtidigt som de erfar brist på resurser för att utföra detta. Två huvudkategorier identifierades; Se personen bakom sjukdomen och Balanserar omvårdnadsåtgärder utifrån engagemang och organisatoriska begränsningar. Till dessa identifierades fem subkategorier; Utgår från personens levnadsberättelse, Arbetar kreativt för att anpassa omvårdnadsåtgärder efter personen, Ser nyttan av individuellt anpassade omvårdnadsåtgärder vid BPSD, Brinner för omvårdnad och är stolt över sin kompetens i vårdteamet och Hanterar organisatoriska begränsningar. Konklusion: Omvårdnadspersonalen tillämpar personcentrerade omvårdnadsåtgärder i vården av BPSD. Brist på resurser är dock ett hinder i utförandet. Kunskap om omvårdnadspersonalens erfarenheter kan påverka utvecklingen av personcentrerad vård vid BPSD. Insatser som förbättrar välmående för personer med BPSD och stödjande insatser till omvårdnadspersonal behövs och bör implementeras för att gynna framtidens demensvård. / Background: The number of people who have some form of dementia is estimated at 130,000-150,000 in Sweden. Nine out of ten people with dementia will suffer from behavioral and psychological symptoms of dementia (BPSD). BPSD can be, for example, agitation or anxiety. Motive: The number of people with dementia is increasing and thus also BPSD. Research shows that nursing interventions and person-centered care of BPSD have positive effects for both patient and healthcare professionals. Aim: To describe the nursing staff's experiences of working person-centered with nursing interventions in the care of persons with BPSD. Methods: The study was conducted using a qualitative method with individual semi-structured interviews with eight participants. The data was analyzed with qualitative content analysis. Results: The result shows that the nursing staff have a positive attitude towards nursing interventions in the care of BPSD and focuses on providing person-centred care, while experiencing a lack of resources to do this. Two main categories were identified; Seeing the person behind the illness and Balance nursing interventions based on commitment and organizational limitations. Five subcategories were identified for these; The person's life story, Working creatively to adapt nursing interventions to the person, Sees the benefit of individually adapted nursing interventions in the care of BPSD, Passionate about nursing and takes pride in their competence in the care team and Manages organizational limitations. Conclusion: Nursing staff applies person-centered nursing interventions in the care of BPSD. However, a lack of resources is an obstacle in the execution. Knowledge of the nursing staff's experiences can influence the development of person-centred care of BPSD. Interventions that improve the well-being of people with BPSD and supportive interventions for nursing staff are needed and should be implemented to benefit the future of dementia care.

Bakgrund: Anhöriga har ofta en central roll när personer med Parkinson vårdas i hemmet. När anhöriga blir informella vårdgivare kan de uppleva en börda som kallas caregiver burden, vilket kan visa sig i form av ångest eller depression. Anhörigas psykiska och emotionella hälsa kan påverkas negativt när en närstående drabbas av Parkinsons sjukdom. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan kan främja hälsa hos anhöriga till personer med Parkinsons sjukdom. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats, där tio artiklar inkluderades och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenterades i fyra olika övergripande kategorier: inta en stödjande roll, stärka kontakten med vården, främja egenvård samt bidra till kunskap. Varje övergripande kategori presenterades sedan med respektive underkategorier. Resultatet visade på olika omvårdnadsåtgärder som är viktiga för att främja anhörigas hälsa. Konklusion: Sjuksköterskan har en central roll att främja anhörigas hälsa genom olika omvårdnadsåtgärder. Eftersom anhöriga ofta upplever en ständig oro och stress på grund av deras begränsade kunskap behöver de stöd i form av exempelvis emotionellt och professionellt stöd. Genom att sjuksköterskan främjar anhörigas hälsa bidrar det till att personen med Parkinson erhåller en god livskvalitet. / Background: Relatives often have a central role when people with Parkinson's are cared for at home. When relatives become informal caregivers, they may experience a burden called caregiver burden, which can manifest itself in the form of anxiety or depression. The mental and emotional health of relatives can be negatively affected when a close relative suffers from Parkinson's disease. Aim: To describe how the nurse can promote the health of relatives of people with Parkinson's disease. Method: Literature overview with an inductive approach, where ten result articles were included. Results: The results were presented in four different overall categories: take on a supportive role, strengthen contact with care, promote self-care and contribute to knowledge. Each overall category was then presented with the respective subcategories. The results showed various nursing measures that are important for promoting the health of relatives. Conclusion: The nurse has a central role in promoting the health of relatives through various nursing measures. Because relatives often experience constant anxiety and stress due to their lack of knowledge, they need support in the form of, for example, emotional and professional support. By promoting the health of relatives, the nurse contributes to the person with Parkinson's obtaining a good quality of life.

Bakgrund: Sjuksköterskan har ett ansvar att förebygga ohälsa och förhindra vårdskador. Trycksår är den vanligaste vårdskadan och tidig identifiering krävs för att förhindra livshotande komplikationer. Trycksår förekommer mer frekvent hos patienter med svart hud på grund av svårigheten att identifiera trycksår i ett tidigt skede. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans särskilda omvårdnadsåtgärder för att identifiera trycksår i ett tidigt stadie hos patienter med svart hud. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sökningar i omvårdnadsinriktade databaser resulterade i åtta artiklar som analyserades genom latent innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier identifierades: 1) Bedömning av hudfärg, 2) Bedömning av blanchering och hyperpigmentation, 3) Bedömning av hudtemperatur. Användning av Munsell Color Chart tillät en objektiv bedömning av patientens hudfärg. Bristen på kliniska bedömningsverktyg ledde till ett ökat behov av tydliga rutiner gällande hudbedömning. Alternativ ljuskälla och infraröd termometer samt palpering möjliggjorde trycksårsidentifiering innan visuella tecken uppstod. Slutsats: Litteraturstudien visade att sjuksköterskan behöver ökad kunskap och medvetenhet gällande trycksårsidentifiering på patienter med svart hud. Fortsatt forskning behövs för att utveckla specifika bedömningsverktyg anpassade för svart hud och möjliggöra tidig identifiering. / Background: Nurses have a responsibility to prevent illness and avoid care injuries. Pressure injuries are the most common care injury and early identification is needed to prevent complications. Pressure injuries occur in higher frequency in patients with black skin due to the difficulties in identification in an early stage. Aim: The aim was to describe specific nursing measures to help identify pressure injuries in an early stage in patients with black skin. Method: The study was conducted as a literature review. Searching in nurse-oriented databases resulted in eight articles that were analyzed through latent content analysis. Results: Three categories were identified: 1) Evaluation of skin color, 2) Evaluation of blanching and hyperpigmentation, 3) Evaluation of skin temperature. The use of the Munsell Color Chart allowed an objective assessment of the patient’s skin color. The lack of clinical assessment tools lead to an increased need for clear procedures regarding skin assessment. An alternative light source, infrared thermography and palpation allowed pressure injury identification before visual signs appeared. Conclusion: The literature review showed that nurses need increased knowledge and awareness regarding pressure injury identification in patients with black skin. Further research is needed to develop specific assessment tools adapted for black skin and enable early identification.

Bakgrund: Depression betraktas som den mest förekommande psykiska sjukdomen globalt och påverkar både mental och fysisk hälsa negativt. Äldre individer löper högre risk av att drabbas av depression, och övergången till pension kan ha negativ inverkan på den psykiska hälsan. Individer som lider av depression i äldre ålder är ofta i behov av kommunal vård i form av äldreboende eller stöd med medicinutdelning. Det är avgörande med tillräckligt kvalificerad omvårdnadspersonal för att säkerställa de äldres trygghet och främja högsta möjliga fysiska och mentala välmående. Syfte: Syftet var att kartlägga och utvärdera effekter av omvårdnadsåtgärder vid depression hos äldre på äldreboende. Metod: En litteraturöversikt med 12 vetenskapliga artiklar med kvantitativ design. Artikelsökningar genomfördes i databaserna Cinahl, Pubmed samt genom manuell sökning. Kvalitetsgranskning genomfördes med hjälp av Jönköping Universitys granskningsprotokoll för kvantitativa artiklar. Data analyserades med stöd av Fribergs (2017b) trestegsanalys. Resultat: Resultaten visar att olika omvårdnadsåtgärder har en positiv inverkan för att minska depressiva symtom hos äldre. Förbättring av Sömn: Ljusterapibehandling och sjuksköterskeledda sömnprogram. Terapeutisk Underhållning: Humorprogram, hundbesök, gruppmusikprogram, skrattterapi och individuellt valda aktiviteter. Välbefinnande i Vardagen: Fysisk aktivitet, muskelcensoriska stimuleringsmetoder, grönt te, akupunktur och reminiscens. Slutsats: Implementering av olika omvårdnadsåtgärder spelar en betydelsefull roll i att hantera och minska depressiva symtom hos äldre. Inkludering av sömnfrämjande strategier, terapeutisk underhållning som skrattterapi, och omvårdnadsåtgärder för välbefinnande visade positiva effekter. Resultaten understryker behovet av att skräddarsy vården för att inkludera aktiviteter som främjar positiva upplevelser och välbefinnande. Dessa insikter bör integreras i klinisk praxis för att optimera äldres psykiska och fysiska hälsa. / Background: Depression is considered the most prevalent mental illness globally, adversely affecting both mental and physical health. Older individuals are at a higher risk of experiencing depression, and the transition to retirement can have a negative impact on mental health. Those suffering from depression in later years often require community care in the form of elderly housing or assistance with medication distribution. It is crucial to have adequately qualified nursing staff to ensure the safety of the elderly and promote their highest possible physical and mental well-being. Aim: This study aimed to describe and evaluate the effects of nursing interventions for depression in older individuals in nursing homes. Method: A literature review with 12 scientific articles with a quantitative design. Article searches were conducted in Cinahl and Pubmed, as well as through manual searches. Quality assessment was carried out using the Jönköping University of Healthreview protocol for quantitative articles. Data were analyzed with the support of Friberg´s (2017b) three-step analysis. Results: The results show that various nursing interventions have a positive impact on reducing depressive symptoms in the elderly. Improvement of Sleep: Light therapy and nurse-led sleep programs. Therapeutic Entertainment: Humor programs, dog visits, group music programs, laughter therapy, and individually chosen activities. Well-being in Daily Life: Physical activity, sensory-motor stimulation methods, green tea, acupuncture, and reminiscence. Conclusion: The implementation of various nursing interventions plays a significant role in managing and reducing depressive symptoms in the elderly. Inclusion of sleep-promoting strategies, therapeutic entertainment such as laughter therapy, and well-being nursing measures demonstrated positive effects. The results emphasize the need to tailor care to include activities that promote positive experiences and well-being. These insights should be integrated into clinical practice to optimize the mental and physical health of the elderly.

Bakgrund: Demenssjukdom är ett samlingsnamn för neurologiska sjukdomar som ger kognitiv svikt och påverkar framförallt minnet. Äldre personer och kvinnor löper störst risk att drabbas av demenssjukdom. Demenssjukdomarna kan i dagsläget inte botas utan endast symtomlindras. Bästa icke farmakologiska omvårdnadsåtgärden för att lindra symtom är användandet av musik som också är biverkning- och komplikationsfri. Därför var syftet med litteraturöversikten att beskriva omvårdnadspersonalens erfarenheter av att använda musik som omvårdnadsåtgärd för personer med demenssjukdom på särskilt boende. Metod: Litteraturöversikten är baserad på 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och Medline. Analysen är genomförd utifrån Fribergs femsteganalys. Artiklarna är kvalitetsgranskade utifrån kvalitetgranskningsprotokoll för kvalitativa artiklar framtaget av Avdelningen för omvårdnad på Hälsohögskolan i Jönköping. Resultat: Analysprocessen resulterade i två huvudkategorier; musikens inverkan på individen och musikens inverkan på mänsklig interaktion inom omvårdnadssammanhang. Resultatet visade att omvårdnadspersonal bekräftar att personer med demenssjukdom visar medvetenhet och ökat engagemang när musik används som omvårdnadsåtgärd. Enligt omvårdnadspersonal har musik visat sig påverka både personen med demens och omvårdnadspersonal. Musiken har en stor inverkan på kommunikationsförmåga hos personen med demens och skapar en positiv vårdmiljö vilket underlättar omvårdnadsarbetet. Slutsats: Omvårdnadspersonalens erfarenheter visar att musik som omvårdnadsåtgärd har förmåga att väcka känslor, minne och positivt inverka på mellanmänsklig kommunikation. / Background: Dementia is an umbrella term for neurological diseases that cause cognitive impairment and primarily affect memory. Older people and women are most at risk of developing dementia. There is currently no cure for dementia, only relief of symptoms. One alternative non-pharmacological nursing measure to relieve symptoms is the use of music. This does not result in any severe medical side effects or complications. Therefore, the aim of the literature review was to describe the nursing staff's experiences of using music as a nursing intervention for people with dementia in nursing homes. Method: The literature review is based on 11 qualitative scientific articles from the databases CINAHL and Medline. The analysis is based on Friberg's five-step analysis. The articles are quality reviewed based on the quality review protocol for qualitative articles developed by the Department of Nursing at the School of Health and Welfare, Jönköping University. Results: The analysis process resulted in two main categories; the impact of music on the individual and the impact of music on human interaction in nursing contexts. The results showed that people with dementia show awareness and increased engagement when music is used as a nursing intervention. Music has been shown to influence the emotions of both the person with dementia and the caregiver. Music has a great impact on the communication skills of the person with dementia and creates a positive care environment which facilitates nursing work. Conclusion: The nursing staff´s experiences show that music as a nursing intervention has the ability to awaken emotions, memory and positively influence interpersonal communication.

Syftet med denna litteraturstudie var att hitta olika omvårdnadsåtgärder som kan ersätta eller reducera läkemedelsbehandling hos dementa patienter. Den medicinska behandlingen syftade på neuroleptika, lugnande och antidepressiva läkemedel. Studien baserades på tio artiklar från tre olika databaser. I resultatet framkom att många omvårdnadsåtgärder minskar agitation/aggressionsbeteenden men också graden av depression. Interaktionen mellan patient och vårdgivare förbättrades genom ökad kommunikation, vilket gav ett förbättrat stämningsläge. Studien visade att patient och anhörig tidigt behöver stöd och rådgivning. Det framkom även ett ökat behov av mer utbildning för vårdpersonal i sättet att arbeta med dementa patienter. Slutsatsen blev att många av de funna omvårdnads- åtgärderna gav ökat välbefinnande, minskad oro och agitation. Detta skulle kunna leda till minskat behov av mediciner. Det har också framkommit att det finns ett fortsatt behov av fler studier inom ämnet. / The purpose of this literary study was to find different care measures that can replace or reduce drug treatment for patients with dementia. The medical drugs referred to neuroleptica, sedatives and antidepressants. The study was based on ten articles from three different databases. In the result it was found that many care measures decrease agitation and aggressive behaviour as well as the degree of depression. The interaction between patient and caregiver improved through increased communication, which resulted in better mood levels. The study showed that patients and their families need support and guidance at an early stage. It was also shown that working with patients with dementia requires more training for the caregiver. The conclusion was, that many of the nurse and care treatments found, increased well-being, reduced anxiety and agitation. This may lead to less medication. It was also noted that there is a need of further studies on the subject.