Bakgrund: Forskning tyder på att preoperativ ångest utgör ett vanligt förekommande problem hos patienter som skall genomgå kirurgi. Flera studier visade att den kan leda till olika postoperativa komplikationer. Det är sjuksköterskans ansvar att både identifiera och åtgärda ångest inför ett kirurgiskt ingrepp. Syfte: Att beskriva vilka icke-farmakologiska interventioner finns för att minska preoperativ ångest hos vuxna patienter. Metod: Studiens design var en litteraturöversikt som genomfördes enligt Fribergs metodbeskrivning. Litteraturöversikten bygger på tolv kvantitativa studier publicerade mellan 01/2007 och 09/2017. Sökningar utfördes i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Denna litteraturöversikt tyder på att det finns flera, olika interventioner som kan användas som komplement till farmakologisk behandling för att effektivt minska preoperativ ångest hos vuxna patienter. Ångest i den preoperativa fasen kan lindras om patienten får en utökad, individuell anpassad information. Ångest kan också minskas om patienten får ett känslomässigt stöd eller hjälp med att finna tröst i andlighet/religion. Litteraturöversiktens resultat tyder dessutom på att ångestnivå kan sänkas med hjälp av en lugn musik, naturljud eller vägledd dagdröm. Det framkom även att den preoperativa ångesten kan minskas genom avslappningsövningar, aromaterapi, akupunktur och zonterapi. Endast en fotografisk utställning har inte visats vara effektiv för att minska ångest i det preoperativa skedet. Diskussion: Resultatet av litteraturöversikten har diskuterats i relation till sjuksköterskans ansvarsområde. Resultatdiskussionen koncentreras kring praktiska frågor gällande implementering av de icke-farmakologiska metoderna i vården. Jean Watsons teori om mänsklig omsorg utgjorde översiktens teoretiska referensram som hjälpte författaren i resultatdiskussionen. / Background: Research indicates that preoperative anxiety is a widespread problem among patients undergoing surgery. It has been shown in several studies that preoperative anxiety may lead to different postoperative complications. It is the nurse's responsibility to identify and to reduce patients' anxiety. Aim: To describe which non-pharmacological interventions are available to reduce preoperative anxiety in adult patients. Method: The study was designed as a literature review performed according to the Fribergs method. This literature review is based on twelve quantitative articles published between 01/2007 and 09/2017. The search for the articles was conducted in CINAHL Complete database and PubMed database. Results: The result of this review indicates that there are several, different interventions that may be used in addition to pharmacological treatment in order to effectively reduce preoperative anxiety in adult patients. Anxiety in the preoperative phase can be alleviated by providing the patient with information tailored to the individual's needs. Anxiety can also be reduced by providing emotional support or by helping the patient to find comfort in spirituality/religion. The result of this review indicates moreover that the level of anxious can be minimized by listening to soothing music, nature sounds or guided imagery. Relaxation exercises, aromatherapy, acupuncture and reflexology were also found to reduce preoperative anxiety. Only the photographic display was not found to be effective in reducing anxiety in the preoperative phase. Discussion: The result of this review was discussed in relation to the nurse's responsibilities. The discussion of the results was focused on the practical issues about implementation of the non-pharmacological methods in the clinical practice. Jean Watson's Theory of Human Caring was used as a theoretical framework that helped the author in results analysis.

Introduktion: Hypotermi är ett tillstånd med en kroppstemperatur ≤ 36°C som uppstår hos ca 70% av alla som opereras och ger en ökad risk för flertalet komplikationer. Enligt rekommendationer skall monitorering ske vid alla operationer längre än 30 minuter, och kroppstemperaturen bör därför alltid monitoreras perioperativt i samverkan med förebyggande interventioner. Syfte: Syftet med studien var att studera perioperativ hypotermi med följande två frågeställningar; förekomsten av hypotermi hos patienter som genomgår ett operativt ingrepp kortare än tre timmar och sjuksköterskor specialiserade inom operation-, och anestesisjukvårds kliniska resonemang kring temperaturmätning och hypotermiförebyggande omvårdnadsåtgärder. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie, där datainsamlingen utfördes med hjälp av ett studieprotokoll och en webbkonstruerad enkät bestående av egenformulerade frågor. Svarsfrekvensen var 17,2% (n=12) respektive 70% (n=16). Data sammanställdes i programmet Microsoft Excel och analyserades deskriptivt, samt analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys. Resultat: Kroppstemperaturen hos samtliga deltagare sjönk någon gång under det perioperativa förloppet och hypotermi förekom hos 66,7%. Nära hälften av specialistsjuksköterskorna uppgav att de saknar kunskap om rekommendationerna och det framkom en skillnad gällande mätning beroende på operationens längd. De ansåg att den främsta orsaken till skillnaden gällande mätning av kroppstemperaturen var en ökad exponeringstid och en ökad medvetenhet om hypotermi vid längre operationer. Bristande förutsättningar ansågs även det vara en orsak till att rekommendationerna inte efterföljs. Slutsats: Hypotermi kan förekomma även vid kortare operativa ingrepp, och specialistsjuksköterskor upplever en skillnad gällande monitorering av kroppstemperaturen beroende på längden av det operativa ingreppet. Denna studie synliggör att det finns bristande kunskap om hypotermi och en bristande följsamhet till rekommendationer gällande monitorering av kroppstemperaturen perioperativt.

Psykisk ohälsa har ökat bland barn och unga i samhället. Huvudvärk kan vara ett psykosomatiskt symtom som indikerar psykisk ohälsa. Skolsköterskans hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete har en avgörande betydelse för att uppmärksamma de elever som söker för återkommande huvudvärk. Syftet med studien var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder skolsköterskan utför till elever som söker för återkommande huvudvärk. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Intervjuer genomfördes med åtta skolsköterskor från fyra olika kommuner. Resultatet presenterades med tre kategorier med tillhörande underkategorier: Övergripande hälsobedömning, Arbeta elev fokuserat, och Samarbete inom elevhälsan och med vårdnadshavare. I mötet med eleven gjorde skolsköterskorna en bedömning av elevens hälsosituation, såväl de fysiska, psykiska som de sociala aspekterna. Eleven var i fokus för skolsköterskorna. Samarbetet med vårdnadshavare och elevhälsa kunde hjälpa skolsköterskorna att få en helhetsbild av elevens situation. Olika behandlingsmetoder användes för att lindra huvudvärken. Omvårdnadsåtgärderna syftade till att öka elevens välbefinnande samt minska elevens skolfrånvaro för att på sikt få en friskare befolkning. Sambandet mellan huvudvärksproblematik och psykisk ohälsa är av stor vikt för skolsköterskan att ha kunskap om. Det är önskvärt med forskning kring en nationell handlingsplan över vilka omvårdnadsåtgärder som tidigt kan sättas in för elever med huvudvärksproblematik. / Mental illness has increased among children and adolescents in society. Headaches can be a psychosomatic symptom indicating mental illness. The school nurse's work on health promotion and disease prevention is crucial for giving attention to students with recurrent headaches. The aim of this study was to describe what nursing measures the school nurse performed for those students who sought care for recurrent headaches. The method used was a qualitative content analysis with an inductive approach. Interviews were made with eight school nurses from four different municipalities. The results were presented in four main themes with these following associated sub-themes: Overall Health Assessment, Student Focused Work and Collaboration within Student Health Care and with Parents or Legal Guardians. When meeting with the student, the school nurses assessed the student's health situation; both physical, mental and social aspects. The student was in focus for the school nurses. Collaboration with parents or legal guardians and student health care could help the school nurses get an overall picture of the student's situation. Different treatments were used to relieve headache. The nursing measures taken were aimed at increasing the well-being of the student and reducing the student’s absence from school to eventually gain a healthier population. The connection between problems with headaches and mental illness is of great importance for the school nurse to have knowledge of. Research on a national plan of action is desirable, stating which nursing measures to take on an early stage for students with headache problems.

Sammanfattning   Bakgrund: I Sverige lever idag 130 000 - 150 000 personer med demenssjukdom och varje år insjuknar ytterligare cirka 25 000 personer. Personer med demenssjukdom har en ökad risk att utveckla malnutrition. Genom olika nutritionsstödjande omvårdnadsåtgärder går detta att förebygga.  Syfte: Att beskriva omvårdnadspersonalens erfarenheter av nutritionsstödjande omvårdnadsåtgärder för personer med demenssjukdom.  Metod: Studien var en litteraturöversikt med en kvalitativ design där 13 artiklar inkluderades i resultatet. Dataanalysen genomfördes i enlighet med Fribergs femstegsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två teman; främja ett ökat födointag och organisatoriska aspekter. Resultatet visade att omvårdnadspersonalen hade erfarenheter av att en personcentrerad vård främjar ett födointag likaså en hemlik måltidsmiljö, konsistensanpassad kost, lugn och rogivande musik samt närvaro av omvårdnadspersonal i samband med måltiden. Resultatet visade även att organisatoriska aspekter hade betydelse för att kunna genomföra nutritionsstödjande omvårdnadsåtgärder.  Slutsats: Det finns både enkla och kostnadseffektiva nutritionsstödjande omvårdnadsåtgärder som kan öka födointaget hos personer med demenssjukdom. Dock behövs det ökad kunskap hos omvårdnadspersonalen för att dessa ska kunna användas samt ytterligare forskning inom området. / Summary   Background: As of today there are 130,000 – 150,000 people living with dementia in Sweden, with an additional 25,000 falling ill each year. People with dementia have an increased risk of developing malnutrition. This can be prevented through nutrition-supportive nursing interventions. Aim: To describe nursing staff´s experiences of nutrition-supported nursing interventions for people with dementia. Method: The study was a litterature review using a qualitative design where 13 articles were used for the result. The data analysis was carried out in accordance with Friberg’s five-step analysis. Results: The analysis identified two themes; promotion of increased food intake and organizational aspects. Results showed that the nursing staff experienced that a person-centered perspective, a homelike meal time environment, a consistency-adapted diet, calm, soothing music and presence of nursing staff during mealtime all promoted food intake. Organizational aspects were also important for being able to implement nutrition-supportive nursing interventions. Conclusion: There are simple and cost-effective nutrition-supporting nursing interventions which can increase food intake in people with dementia. However, increased knowledge is needed by nursing staff in order to be utilised as is further research.

Bakgrund: När barn besöker sjukhus är det vanligt att nålrelaterade procedurer genomförs. Barn kan uppleva procedurerna obehagliga och smärtsamma. Det finns olika metoder för att minskaobehaget och smärtan, exempelvis med hjälp av trygghetsfaktorer, distraktionsmetoder och lokalsmärtlindring. Syfte: Syftet med studien var att studera effekter av omvårdnadsåtgärder i samband mednålprocedurer för att lindra procedurrelaterad smärta hos barn. Metod: En litteraturstudie där åtta kvantitativa experimentella studier med kontrollgruppundersöktes. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. Effektmåttet beskrevs medCohen’s d. Resultat: Samtliga åtta studier visade god effekt gällande distraktionsmetoder. Såpbubblor,distraktionskort samt kyla kombinerat med vibration hade hög effekt medan lokalbedövandekräm och föräldrars närvaro hade medelhög effekt. Konklusion: Ett effektivt sätt att förebygga smärta var med lokalbedövande kräm, kyla kombineratmed vibration samt distraktionsmetoder. Föräldrars närvaro och sjuksköterskans information införproceduren underlättade situationen. / Background: Children visiting hospital are often undergoing various procedures including needles. Children may experience the procedures as painful and unpleasant. There are differenttypes of measures to relieve the pain and discomfort. With topical anesthesia, safety factors anddistraction methods the pain can be relief. Aim: The aim of the study was to investigate the effects of nursing measures in relation withneedle procedures to relieve procedural pain in children. Methods: A literature study in which eight quantitative experimental studies with a controlgroupwere examined. Searches were performed in Cinahl and Pubmed. The power measure wasdescribed with Cohen’s d. Results: All eight studies showed a good effect regarding distraction methods. Soap bubbles,distractioncards and cold combined with vibration had a high effect, while local anesthetic creamand parents' presence had a medium effect. Conclusion: An effective way to reduce procedural pain was to use local anesthetic cream, coldcombined with vibration and distraction methods. Parents’ presence and information from the nursebefore the procedure facilitated the situation.

Bakgrund: Sömnens fysiologi, stadier och struktur förändras i och med åldrandet. Dålig sömn påverkar flera organsystem och hormonutsöndring negativt. Långvarig sömnbrist kan leda till flera sjukdomstillstånd. Den allvarligaste sömnbristen är insomnia och många äldre lever med dess konsekvenser. Beroendeframkallande sedativa läkemedel skrivs ut som lösning på problemet, men detta ger oönskade biverkningar och inskränkningar på vardagligt liv med försämrad livskvalitet, som följd.   Syfte: Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder som främjar god sömn hos äldre.   Metod: En icke systematisk litteraturöversikt, byggd på 17 vetenskapliga artiklar med kvantitativ design, valdes. Artiklarna söktes i CINAHL, PubMed samt via manuell sökning. Dessa granskades vad avser vetenskaplig kvalitet. Resultatet har sedan utarbetats genom en integrerad analys.    Resultat: Studien visar att det finns god evidens för att omvårdnadsåtgärder såsom; ljusterapi, massage, yoga, oljor, te, mindfulness, Tai Chi, kognitiv beteendeterapi, narrativ omvårdnadsåtgärd och musik, kan förbättra äldres sömn signifikant. Dessa åtgärder är många gånger mer kostnadseffektiva och ger mindre biverkningar än traditionell läkemedelsbehandling.   Slutsats: Icke farmakologiska åtgärder i främjandet av sömn hos äldre är att föredra då det ger mindre biverkningar samt minskar kostnader för individ och samhälle. Bästa effekt av denna behandling nås genom användandet av personcentrerad omvårdnad där individens önskningar och behov sätts i fokus. Sjuksköterskans uppgift är att genuint engagera sig, ta initiativ och att tillsammans med patienten våga prova alternativa metoder för att avhjälpa sömnproblem hos de äldre.

Bakgrund: Diabetesfotsår är en av många komplikationer relaterade till diabetes mellitus typ I och II. Diabetesfotsår bidrar till en lägre livskvalité och funktionsnivå för individen samt medför höga vårdkostnader för samhället. Sjuksköterskan i primärvården har en central roll vid omvårdnad av denna patientgrupp. Primärvården fungerar som en första instans där initiala omvårdnadsåtgärder genomförs, dels som prevention men också i syfte att behandla. Syftet: Var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder relaterat till diabetesfotsår i primärvården. Metod: Litteraturstudien utfördes utifrån niostegsmodellen med en tematisk analys. Studier med kvantitativ och kvalitativ ansats inkluderades. Resultat: Ett huvudtema kunde identifieras, patientutbildning och egenvård, samt tre subteman. Resultatet visade att patientutbildning är en effektiv metod för att förbättra patientens egenvård relaterat till diabetesfotsår. Fler än tre utbildningstillfällen för patienter visades ge bäst resultat på egenvård. Adekvat egenvård minskar risken för diabetesfotsår. Slutsats: Patientutbildning är den omvårdnadsåtgärd sjuksköterskan i primärvården kan erbjuda patienten. Patientutbildning har som syfte att förbättra egenvården. / Background: Diabetic foot ulcers is one of many complications related to diabetes mellitus type I and II. Diabetic foot ulcers cause lower quality of life and disability for the individual, the healthcare cost is also significant for the society. Nurses in primary health care have a central role in the nursing in this group of patients. Aim: Bring light to nursing care measures related to the diabetic foot ulcer in a primary care setting. Method: The literature review was made with the “Nine step model” with a thematic analysis. Studies with both a quantitative and qualitative approaches were included. Results: One main theme could be identified, patient education and self-care, as well as three sub themes. The result indicate that patient education is an effective method for improving self-care related to diabetic foot ulcers. More than three occasions of education for patientsgave the best results on self-care. Adequate self-care lowers the risk of diabetic foot ulcers. Conclusion: Patient education is the nursing care measure that nurses in primary care can offer patients. Patient education has the purpose of improving self-care.

Bakgrund: Psykisk ohälsa och depression ökar bland den äldre befolkningen. Detta ökar risken för försämrad fysisk hälsa samt förtida död. Sjuksköterskans bemötande och omvårdnad är ofta avgörande för välbefinnandet hos äldre med depressiva symtom eller depression. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnadsåtgärder till äldre med depressiva symtom eller depression. Metod: En allmän litteraturstudie gjordes där tio vetenskapliga artiklar analyserades och sammanställdes i en innehållsanalys. Resultat: Presenteras under tre huvudkategorier; Sjuksköterskors kunskapsnivå: Sjuksköterskor anser att äldre patienter som lider av depressiva symtom eller depression utsätts för stort lidande på grund av sjuksköterskornas bristande utbildning; Omvårdnadsåtgärder: Sjuksköterkor anser att omvårdnadsåtgärder bör prioriteras högre än farmakologiska åtgärder, främst i de fall där patientens vardagliga behov inte uppfylls; Brister i omvårdnaden: Sjuksköterskor upplever brist på resurser såsom tid och personal. Konklusion/Implikation: Utbildning för sjuksköterskor, inom depression hos äldre bör utvecklas och erbjudas, både i grundutbildningen och inom praktisk vårdverksamhet där även tydligare riktlinjer behövs. / Background: Mental illness and depression are increasing among the elderly population. This increases the risk of deteriorating physical health and premature death. The nurse's treatment and care are often crucial for the well-being of the elderly with depressive symptoms or depression. Aim: To describe nurses' experiences of nursing care for the elderly with depressive symptoms or depression. Method: A general literature study was done where ten scientific articles were analyzed and compiled in a content analysis. Result: Presented under three main categories; Nurses 'level of knowledge: Nurses believe that elderly patients suffering from depressive symptoms or depression are exposed to great suffering due to the nurses' lack of education; Nursing interventions: Nurses believes that nursing interventions should be given higher priority than pharmacological interventions, especially in cases where the patient's everyday needs are not fulfilled; Deficiencies in nursing: Nurses experience a lack of resources such as time and personnel. Conclusion/Implication: Education for nurses, in depression among elderly should be developed and offered, both in basic education and in practical care activities where even clearer guidelines are needed.

Bakgrund: Flebit och tromboflebit har visat sig vara vanligt förekommande kärlkomplikationer av en perifer venkateter (PVK). Flebit beskrivs som en lokal inflammation av kärlväggen, som kan ha förekomst av trombosbildning och kallas då tromboflebit. Att etablera och upprätthålla en PVK är en vanlig arbetsuppgift för anestesisjuksköterskan och god kunskap om förebyggande omvårdnadsåtgärder för flebit/tromboflebit anses nödvändigt. Ett välfungerande kvalitetsarbete beskrivs som viktigt då flebit/tromboflebit leder till ökad kostnad för vården, förlängd vårdtid samt ett lidande för patienten. Syfte: Syftet var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som har visat sig minska risken för flebit/tromboflebit vid insättande samt användning av perifer venkateter, hos vuxna patienter som vårdas på sjukhus. Metod: Systematisk litteraturstudie baserat på en syntes av artiklar med kvantitativ ansats och experimentell design. Sökning av vetenskapliga artiklar gjordes i databasen MEDLINE. Totalt inkluderades 13 artiklar, publicerade år 2012–2020, för kvalitetsgranskning, vilket genomfördes utifrån Joanna Briggs “Checklist for Randomized Controlled Trials”. Huvudresultat: De två artiklarna som berörde omvårdnadsåtgärder vid insättande av PVK visade inte på någon effekt av interventionerna. Samtliga tretton artiklar berörde användning av PVK, varav sex artiklar visade statistisk signifikans i sina resultat gällande att injektionslås, filter för injektion/infusion och hudbehandlingar har positiva effekter för att förebygga flebit/tromboflebit. Slutsats: Injektionslås, filter för injektion/infusion samt hudbehandlingar visade sig minska risken för flebit/tromboflebit vid användning av PVK, men används inte inom svensk hälso- och sjukvård. Det ses en brist i kvantitativa studier med experimentell design och systematiska litteraturstudier med metaanalys som sammanställer preventiva omvårdnadsåtgärder specifikt för flebit/tromboflebit. Därför rekommenderas vidare forskning för att implementera ett bredare spektrum inom detta område med avseende att öka patientens komfort. / Background: Phlebitis and thrombophlebitis are common vascular complications of a peripheral venous catheter (PVC). Phlebitis is described as a local inflammation of the vascular wall, which could have occurrence of thrombosis and is then called thrombophlebitis. Establishing and maintaining a PVC is a common work task for the nurse anesthetist and good knowledge of preventive care for phlebitis/thrombophlebitis is considered necessary. A well-functioning quality work was described as important due to that phlebitis/thrombophlebitis lead to an increased cost of care, extended care time and suffering for the patient. Aim: The aim was to describe which nursing interventions have been shown to reduce the risk of phlebitis/thrombophlebitis at insertion and use of peripheral venous catheter, in adult patients being hospitalized. Method: Systematic literature review based on a synthesis of articles with quantitative approach and experimental design. Search for scientific articles was made in the MEDLINE database. A total of 13 articles, published in 2012–2020, were included for quality review, which was based on Joanna Briggs” Checklist for Randomized Controlled Trials”. Main result: The two articles which concerned insertion of PVC showed no significant results. All thirteen articles concerned use of PVC, of which six articles showed statistical significance in their results that injection locks, filters for injection/infusion and skin treatments have positive effects on preventing phlebitis/thrombophlebitis. Conclusion: Injection locks, filters for injection/infusion and skin treatments have been found to reduce the risk for phlebitis/thrombophlebitis when using PVC, but it is not used in Swedish health care. There is a lack of quantitative studies with experimental design and systematic literature studies with meta-analysis that compile preventive nursing interventions specifically for phlebitis/thrombophlebitis. Therefore, further research is recommended to implement a broader spectrum in this area to increase patient comfort.

Bakgrund: Demenssjukdom påverkar de kognitiva funktionerna och varje år insjuknar ca 20000–25000 personer i en demenssjukdom. Sömnstörningar är vanliga och drabbar många vuxna men är speciellt påfrestande för personer med en demenssjukdom. Sömnlöshet eller sömnstörningar påverkar livskvaliteten och hälsan på ett negativt sätt. Problem: Sömnproblematik är ett problemområde hos personerna med en demenssjukdom som kan leda till störningar i det vardagliga livet genom att yttra sig som oro eller förvirring eller förvärra Behavirol and Psycological Symtoms of Dementia (BPSD-symtom). En farmakologisk behandling av sömnstörningarna ger mer utmaningar då det kan medför sedering och fall. Syfte: Syftet är att skapa en översikt av omvårdnadsåtgärder för att främja sömnen hos personer med en demenssjukdom. Metod: En allmän litteraturöversikt bestående av åtta kvantitativa studier, en kvalitativ studie och en mixad studie, utgör resultatet i detta examensarbete. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier för att främja sömnen hos personer med en demenssjukdom. Dessa var att främja sömnen via beröring, olika aktiviteter och olika aspekter i miljön hos personerna. Slutsats: Omvårdnadsåtgärder kan användas för att främja sömnen och ett personcentrerat arbetssätt bör användas för att omvårdnadsåtgärderna ska gynna den enskilda individen. Författarna anser även att ytterligare forskning behövs inom området för att främja sömnen hos personer med en demenssjukdom. / Background: Dementia affects cognitive functions and every year, about 20,000-25,000 people fall ill with dementia. Sleep disorders are common and affect many adults but are especially stressful for people with dementia. Insomnia or sleep disorders affect the quality of life and health in a negative way. Problems: Sleep problems are a problem area in people with a dementia disease that can lead to disturbances in daily life by manifesting as anxiety or confusion or worsening Behavioral and Psycological Symtoms of Dementia (BPSD-symptoms). A pharmacological treatment of the sleep disorders presents more challenges as it can lead to sedation and falls. Aim: The aim is to create an overview of nursing actions to promote sleep in people with dementia. Method: A general literature review consisting of eight quantitative studies, a qualitative study and one mixed study constitutes the result of this work. Results: The results revealed three categories for promoting sleep in people with dementia. These were to promote sleep through touch, various activities and various aspects of the environment in the people. Conclusion: Nursing measures can be used to promote sleep and a person-centered approach should be used to ensure that the nursing measures benefit the individual. The authors also consider that further research is needed in the field to improve the sleep of people with dementia.