Bakgrund och Problem: Aktiemarknaden påverkas både av inhemska och utländska faktorer. Därför är det av intresse att se vilka makroekonomiska variabler som påverkar den svenska aktiemarknaden. Anledningen till att Sverige har valts som den geografiska punkten är att det är av intresse att se hur ett litet land som Sverige, som har en öppen ekonomi påverkas av de utvalda makroekonomiska variablerna. Syfte: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av information samt analys, studera hur de olika makroekonomiska variablerna påverkar den inhemska aktiemarknaden. Olika faktorer som påverkar aktiemarknaden kommer att lyftas fram för att i sin tur även se till de olika branscherna. Metod: Då data enbart består av hämtning av tidigare information fokuseras det enbart på sekundärdata i form av historiska siffror samt historiska undersökningar. De statistiska tester som tillämpas är Granger Causality test, Johansens Cointegration test, Impulse Response Function test, ADF test, KPSS test, Mulitpel regression. Slutsats: Med de resultat som presenterades i denna studie, skulle vi nog inte kunna säga att vi har ett svar över vilka aktier en investerare ska införskaffa. Dock skulle vi kunna poängtera att den potentiella investeraren bör ha dessa variabler i beaktning vid beslut. Genom att studera dessa variabler kan man få en känsla om vilket håll variablerna kommer att röra sig och på så sätt säga att de kan påverka aktieindexen. Att bara kolla på de makroekonomiska variabler som denna studie belyser räcker inte för att förstå hur aktieindex kommer att se ut i framtiden, men det är en bit på vägen till att förstå aktiemarknadens rörelse.

Sedan år 2005 har det varit obligatoriskt för börsnoterade företag i EU att följa den internationella redovisningsstandarden IFRS 3 vid företagsförvärv. Vid ett företagsförvärv ska förvärvaren allokera kostnaden för förvärvet genom att först värdera de materiella tillgångarna till verkligt värde, sedan de immateriella tillgångarna och till sist allokera det som eventuellt blir över till goodwill. Att identifiera immateriella tillgångar och därmed skilja dem från goodwill anses vara en svår och komplex uppgift. Företagen har kritiserats för att generellt undervärdera immateriella tillgångar och övervärdera goodwill vid företagsförvärv, för att inte lämna tillräcklig information om hur de kommit fram till goodwillbeloppet och för att inte ta uppgiften att identifiera immateriella tillgångar på allvar. Om denna kritik är riktig, vilket mycket talar för, innebär det rimligen att företagsledningarna har ett intresse av att övervärdera goodwill. Detta intresse kan vara helt oegennyttigt, och enbart för företagets bästa, men det kan också vara egennyttigt. Två teorier som utgår från att företagsledningen agerar egennyttigt, och försöker maximera sin egennytta, är Principal/Agent-teorin och Positive Accounting Theory (PAT). Eftersom övervärdering av goodwill relativt immateriella tillgångar är ett sätt att driva upp resultatet, vilket anses gynna företagsledningen, är det intressant att undersöka om dessa båda teorier kan erbjuda förklaringar till övervärderingen av goodwill. Denna studie försöker bringa klarhet i vilken av dessa två teorier som bäst förklarar hur IFRS 3 tillämpas i praktiken, vad avser den relativa fördelningen mellan goodwill och immateriella tillgångar. Vi studerar hur alla förvärvande företag på Stockholmsbörsen år 2010 har gjort fördelningen, och gör regressionsanalyser för att bedöma om det finns något samband mellan den relativa fördelningen och företagens storlek och skuldsättningsgrad, två faktorer som är centrala för företagsledningens beteende enligt såväl PAT som Principal/Agent-teorin. Sammanfattningsvis går det inte att styrka något sådant samband, varken till stöd för PAT eller för Principal/Agent-teorin. Det är intressant, eftersom flera tycker sig se ett samband, men kanske inte förvånande, eftersom PAT och Principal/Agent-teorin motsäger varandra helt i frågan om sambanden är positiva eller negativa. Vi har dock svaga indikationer på att PAT kanske förklarar bättre hur IFRS 3 tillämpas på mycket stora företag, medan Principal/Agent-teorin kanske kan förklara bättre upp till en viss storleksgräns.

Introduction: Interplay between all the different subsystems of the financial markets is currently considered as an important internal force in the market. In a financially liberalized economy exchange rate stability is a basis for a wellbeing stock market. If these interactions between all the different subsystems of the financial markets are not detected, this means that there is information inefficiency in the markets. Problem: Can we find any correlation between changes in currency, interest rate and bonds with the stock market index? If so, how do these changes affect the Stockholm Stock Exchange? Purpose: The purpose of this study is to examine if there is any linkage between the interest rate, currency and bonds with the stock market. The researchers wanted to find out how these variables affect the stock market index OMX S30 which consists of the 30 largest companies on the Stockholm Stock Exchange. Method: This research has been based on a quantitative approach. Three variables were selected to determine their possible linkage with the stock market index. We have collected the quantitative data from the CMC Markets and Swedish central bank in order to obtain the necessary statistical information. We have then examined the information in SPSS and Excel. Empirical and analytical: The result shows that the government bonds which are one of the independent variables are significant explanatory variable for OMX S30. Interest rate contributes significantly to the model and is a significant explanatory variable for stock market. However, the currency has a weak contribution to the model which means that the currency is not a significant explanatory variable for OMX S30.

Abstract   Background: The dividend ex-day effect is the tendency of the stock price drop on the ex-day to be less than the dividend per share. This inclination is contrary to established theory of rational investor behaviour and is, thus, considered an anomaly in capital markets. The phenomenon was first observed more than half a century ago and has puzzled researchers ever since, resulting a myriad of theories trying to explain its cause. Nevertheless, the dividend ex-day effect still stands without a conclusive explanation. In Sweden, few studies have been conducted and none succeeds in explaining the phenomenon. In a recent addition to the many explanatory theories, Efthymiou and Leledakis (2014) propose the disposition effect as the driving factor behind the dividend ex-day effect. Compelling evidence for this notion is provided in an empirical study of the US market, warranting the consideration of a similar investigation in the Swedish market.   Purpose: The purpose of this study is to examine the relationship between the dividend ex-day effect and the disposition effect in the Swedish stock market. Method: This study is conducted using a deductive approach and a quantitative research strategy. Secondary data of OMXS stocks during the 2013-2017 period is gathered from Thomson Reuters Datastream. To fulfil the purpose, one sample t-tests and regression analyses are performed. Conclusion: Statistically significant results confirm that there is a pervasive dividend ex-day effect on the OMXS market. From here, it is found that there is a substantial difference in the price drop between stocks based on their performance: winning stocks display a higher price drop on the ex-day compared to losing stocks. Regression analyses indicate a positive relationship between the dividend ex-day effect and the disposition effect. Some evidence, although not statistically significant, suggest that for a specific stock, the price drop will be greater in times when the stock has had positive returns compared to when it has had negative returns. A remarkable finding in this study is that all tests indicate that the positive relationship between the dividend ex-day effect and the disposition effect appears to be fading out as the holding period of stocks gets longer.

The efficient market hypothesis states that stock prices fully reflect availablei nformation and that stocks thereby always are priced correctly. Hence, it should be impossible to predict future prices in the stock market, and investors will gain no benefits from engaging themselves into historical analyzes. This is a quantitative study which aim to investigate if there is any difference in market efficiency in Nordic stock markets during and after the financial crisis of 2008. By applying various statistical methods, such as unitroot tests, autocorrelation tests and runs test on the returns from each country’s leading market index, the study tries to find evidence for or against the weak form of market efficiency. The study finds evidence both for and against weak form market efficiency but concludes that there is no distinct difference in market efficiency during and after the financial crisis.

Inom kontexten medelstora svenska icke-finansiella företag är syftet med denna uppsats att undersöka hur sambandet mellan företagens skuldsättningsgrad och företagens sannolikheter för konkurs ser ut genom att tillämpa Byströms Distance to Default (DD). Uppsatsen ämnar besvara följande frågeställningar: (1) Hur ser företagens skuldsättningsgrad och sannolikhet för konkurs ut kvantifierade med Byströms DD? (2) Kan företagen öka andelen främmande kapital utan att nämnvärt öka sannolikheten för konkurs kvantifierat med Byströms DD? En empirisk metod utvecklas för att beräkna företagens skuldsättningsgrad, företagens sannolikhet för konkurs och för att öka andelen främmande kapital utan att nämnvärt öka sannolikheten för konkurs. Indelning av företagen sker på sektornivå. Om uppsatsens frågeställningar kan följande slutsatser dras: (1) företagens skuldsättningsgrad är olika beroende på sektortillhörighet och förändringar i marknadsvärdet av företagens tillgångar och förändringar i volatiliteten av marknadsvärdet av företagens tillgångar har en tydlig påverkan på företagens sannolikhet för konkurs (2) två av sektorerna (i.e. Informationsteknik och Sjukvård) kan öka andelen främmande kapital utan att nämnvärt förändra sannolikheten för konkurs. Tre av sektorerna (i.e. Industrivaror och tjänster, Material och Sällanköpsvaror och tjänster) uppvisar högre skuldsättningsgrader och en tänkbar förklaring är att företagen kortsiktigt avviker från företagens långsiktiga skuldsättningsgrad. När företagens skuldsättningsgrad och sannolikhet för konkurs kvantifieras med Byströms DD uppvisar företag med hög skuldsättningsgrad en högre sannolikhet för konkurs – i enlighet med Trade-Off Theory.

Theaim of this master-thesis is to study the impact of uncertainty in the local-and implied volatility surfaces when pricing certain structured products suchas capital protected notes and autocalls. Due to their long maturities, limitedavailability of data and liquidity issue, the uncertainty may have a crucialimpact on the choice of valuation model. The degree of sensitivity andreliability of two different valuation models are studied. The valuation models chosen for this thesis are the local volatility model of Dupire and the implied volatility model of Black&Scholes. The two models are stress tested with varying volatilities within an uncertainty interval chosen to be the volatilities obtained from Bid and Ask market prices. The volatility surface of the Mid market prices is set as the relative reference and then successively scaled up and down to measure the uncertainty.The results indicates that the uncertainty in the chosen interval for theDupire model is of higher order than in the Black&Scholes model, i.e. thelocal volatility model is more sensitive to volatility changes. Also, the pricederived in the Black&Scholes modelis closer to the market price of the issued CPN and the Dupire price is closer tothe issued Autocall. This might be an indication of uncertainty in thecalibration method, the size of the chosen uncertainty interval or the constantextrapolation assumption.A further notice is that the prices derived from the Black&Scholes model areoverall higher than the prices from the Dupire model. Another observation ofinterest is that the uncertainty between the models is significantly greaterthan within each model itself. / Syftet med dettaexamensarbete är att studera inverkan av osäkerhet, i prissättningen av struktureradeprodukter, som uppkommer på grund av förändringar i volatilitetsytan. I dennastudie värderas olika slags autocall- och kapitalskyddade struktureradeprodukter. Strukturerade produkter har typiskt långa löptider vilket medförosäkerhet i värderingen då mängden data är begränsad och man behöver ta tillextrapolations metoder för att komplettera. En annan faktor som avgörstorleksordningen på osäkerheten är illikviditeten, vilken mäts som spreadenmellan listade Bid och Ask priset. Dessa orsaker ligger bakom intresset attstudera osäkerheten för långa löptider över alla lösenpriser och dess inverkanpå två olika värderingsmodeller.Värderingsmodellerna som används i denna studie är Dupires lokala volatilitetsmodell samt Black&Scholes implicita volatilitets modell. Dessa ställs motvarandra i en jämförelse gällande stabilitet och förmåga att fånga uppvolatilitets ändringar. Man utgår från Mid volatilitetsytan som referens ochuppmäter prisändringar i intervallet från Bid upp till Ask volatilitetsytornagenom att skala Mid ytan. Resultaten indikerar på större prisskillnader inom Dupires modell i jämförelsemot Black&Scholes. Detta kan tolkas som att Dupires modell är mer känslig isammanhanget och har en starkare förmåga att fånga upp förändringar isvansarna. Vidare notering är att priserna beräknade i Dupire är relativtbilligare än motsvarande från Black&Scholes modellen. En ytterligareobservation är att osäkerheten mellan värderingsmodellerna är av högre ordningän inom var modell för sig. Ett annat resultat visar att CPN priset beräknat iBlack&Scholes modell ligger närmast marknadspriset medans marknadsprisetför Autocallen ligger närmare Dupires. Detta kan vara en indikation påosäkerheten i kalibreringsmetoden eventuellt det valda osäkerhetsintervalletoch konstanta extrapolations antagandet.

Free cash flow and capital structure is a widely covered topic, with several studies conducted in previous years and markets. We set out to examine the possible effects of free cash flow and capital structure on the Stockholm Nasdaq OMX between the years 2018 and 2022. Regarding this period, no previous studies had been conducted that consisted of a population encompassing an entire market. We decided to employ a deductive approach to perform our quantitative research. Using the ORBIS database, we gathered data regarding variables free cash flow, debt ratio, debt-equity ratio, asset turnover ratio, return on equity and return on assets. Return on equity and return on assets worked as our dependent variables, with free cash flow, debt ratio, debt-equity ratio and asset turnover ratio as independent variables. After testing the data for heteroskedasticity and autocorrelation, a fixed effects regression model was both constructed and examined along with a Pearson’s correlation test.  Our results indicated a significant negative relationship between free cash flow and return on equity, as well as a significant positive relationship between asset turnover ratio and return on equity. From these results, we gathered we had detected evidence to support the financial slack theory, which is a theory that highlights the importance of keeping an excess of resources to use when needed. The theory advocates using additional resources and not allowing an overflow of assets to gather dust in inventory.

This is a study on the effect of management and CEO stock ownership on company performance. A regression analysis is performed on panel data consisting of a sample of 30 companies listed on OMX Stockholm Mid Cap. A total of 210 and 2520 observations is considered on a yearly and monthly basis, respectively, for seven years (2010-2016). The Hausman test is applied for determining between the fixed effects and random effects regression models. Results show that management relative stock ownership has a significant positive effect on company net income growth and return on assets. The effect is not significant for CEO stock ownership, which is contrary to what commonly has been shown for large companies in previous research. Moreover, alternative methodology is discussed for the benefit of the future researcher. The authors illustrate how the selection of dummy variables can be vital for final model outcomes, and it is thus an important aspect to consider when performing panel data analysis. / I den här studien undersöks hur aktieinnehav hos ledning och den verkställande direktören i ett företag påverkar företagsutvecklingen. Studien genomförs med regressionsanalys på paneldata som består av 30 företag, samtliga noterade på OMX Stockholm Mid Cap. Totalt samlas 210 och 2520 observationer på årsbasis respektive månadsbasis över sju år (2010-2016). Hausman-testet används för att bestämma vilken av fixed effects-modellen och random effects-modellen som ska användas i regressionen. Resultaten visar att relativt aktieinnehav hos ledningen har en positiv signifikant påverkan på ett företags nettoinkomstutveckling och avkastning på tillgångar. Den verkställande direktörens aktieinnehav visas inte vara signifikant, vilket är motsatt till det som generellt har visats för stora företag i tidigare forskning. Regressionerna genomförs även med alternativa metoder, vilka det resoneras kring i en diskussion som bör vara till gagn för vidare forskning. Författarna illustrerar hur val av dummy-variabler kan ha en avgörande betydelse för regressionsanalysen, och att det således är en viktig aspekt att ta hänsyn till när regressioner genomförs på paneldata.

The implementation of the IFRS framework in 2005 had a significant impact on the listed companies, as they became obligated to adhere to the new standard in preparing their consolidated financial statements. The new framework replaced annual amortization with regular impairment tests for goodwill. This shift provided management with the opportunity to influence the reporting to their advantage. The aim of this study is to examine the underlying factors that influence companies' decisions regarding goodwill impairments. Among the various factors that can affect goodwill impairments, four specific factors have been chosen for closer investigation in this study: CEO turnover, economic conditions, company size, and low profitability. In the present study, a quantitative method has been used to examine and analyze the research questions. Additionally, a deductive approach has been applied in the study. The data collected is based on annual reports from publicly traded companies listed on the OMX 30, OMXC25, OMXH25, and OSEBX 25 Oslo indexes between the years 2020-2022. The results of the study indicated that factors such as CEO turnover, economic downturn, or low profits did not have a significant impact on firms' decisions to write down goodwill. However, the results were more varied when it came to the factor of firm size. Two out of three statistical tests showed no significant relationship between firm size and goodwill impairments. However, the regression analysis suggested a possible significant relationship between the variables. / Införande av IFRS regelverk år 2005 hade en betydande påverkan på de börsnoterade företagen eftersom från denna tidpunkt blev de skyldiga att följa den nya standarden vid upprättandet av sin koncernredovisning. Det nya regelverket ersatte årliga avskrivningar med regelbundna tester för nedskrivning av goodwill. Detta innebar att företagsledningen fick möjlighet att påverka rapporteringen för sin egen fördel. Syfte med denna studie är att undersöka de bakomliggande faktorerna som påverkar företagens val av goodwillnedskrivningar. Av de olika faktorer som kan påverka goodwillnedskrivningar har fyra faktorer valts för att undersökas närmare i detta arbete. De faktorerna som ska undersökas är: VD-byte, konjunkturläge, företagets storlek samt lågt resultat.  I föreliggande studie har en kvantitativ metod använts för att undersöka och analysera forskningsfrågorna. Dessutom har en deduktiv ansats tillämpats i studien. Data som har samlats in baseras på årsredovisningar från börsnoterade företag på listor OMX 30, OMXC25, OMXH25 samt OSEBX 25 Oslo mellan åren 2020–2022. Resultaten från studier indikerade att faktorer som VD-byte, lågkonjunktur eller lågaresultat inte hade någon signifikant påverkan på förtegens beslut att skriva ned goodwill. Däremot var resultaten mer varierade när det gällde faktorn företagets storlek. Två av tre statistiska tester visat inget signifikant samband mellan företagens storlek och goodwillnedskrivningar. Dock visade regressionsanalysen på ett möjligt signifikant samband mellan variablerna