Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2010.

Studien har genomförts med stöd i en kvantitativ enkät om vad som påverkar inställningen till online-utbildning. Genom Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT) samt tidigare forskning har 5 faktorer valts att undersökas som möjliga faktorer till vad som påverkar inställningen till online-utbildning. Dessa är kön, ålder, attityden till teknologi, upplevd läs- och skrivförmåga samt upplevd autonomi. Av dessa faktorer påvisar framför allt upplevd läs- och skrivförmåga, upplevd autonomi och attityden till teknologi kunna påverka inställningen till online-utbildning. Även ålder tenderar att påverka inställningen till online-utbildning. Ovannämnda faktorer kan anses särskilt viktiga vid arbete med online-utbildningar. Slutsatser av studien är fortsättningsvis uppmärksammandet av en utmaning i att utveckla online-utbildning, som verktyg, till att kunna bidra med samma inlärningsmöjligheter som vid traditionell/klassisk utbildning samt att motivation är ett fält som borde vara väl utforskat vid utformningen av online-utbildning för att maximera lärresultatets möjligheter vid online-utbildning.

Syftet med studien är att mot bakgrund av ökade digitaliseringen i samhället, öka kunskapen om ett alternativt sätt att genomföra en undervisning vid högskole-/universitetsstudier med hjälp av Flipped Classroom. Studien är en totalstudie genomförd med forskningsstrategin explanatory sequential mixed method. Det innebär att studien i första hand använt kvantitativ metod för att komplettera med kvalitativ metod.  Av resultatet framgår att det förekommer både för- och nackdelar med Flipped Classroom, vilket påverkar studenternas inställning och upplevelse. Flipped Classroom ger studenterna flexibilitet. Det framgår att e-lärande ger flera individer möjligheten att studera vid högre utbildning. Oavsett kön, ålder eller tidigare erfarenhet påverkas upplevelsen till viss del.  Denna studie har genomförts på uppdrag av Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL) vid Linköpings universitet.  Studiens syfte och frågeställningar avgränsas därmed till det pedagogiska projektet Flipped Classroom som genomförs på tredjeårsstudenter i delkursen HRD: Learning, change and development in organizations vid personal- och arbetsvetenskapliga programmet.

Most Agile Software Development methodologies are aimed towards large companies and large-scale projects. The purpose of this report was to identify, and potentially modify, Agile Development methodologies and strategies suitable for small-scale projects. Initially a comprehensive study was conducted on a few selected agile methodologies in order to find the most suitable one to be used for a loosely defined small-scale project. The result of the study led to the methodology Kanban being used experimentally on that project. The report goes through how Kanban was utilized and modified to better suit the project as well as bring forward interesting details regarding the outcome of the actual project. The produced methodology, with Kanban at its core, can especially be of use for small IT companies looking for an agile methodology fitting their project(s). It could also be used to further develop alternative variants of the agile methodology Kanban with focus on small-scale projects. / De flesta agila utvecklingsmetodiker riktar sig mot storskaliga projekt och företag. Syftet med denna rapport var att identifiera lämpliga agila utvecklingsmetodiker och strategier för småskaliga projekt. Inledningsvis genomfördes en omfattande studie av ett fåtal agila metodiker med målet att hitta den mest lämpliga för ett löst definierat småskaligt projekt. Resultat av studien ledde till att metodiken Kanban experimenterades med och användes för projektet. Rapporten går igenom hur Kanban nyttjades och modifierades för att bättre passa projektet i fråga. Den framtagna metodiken, med Kanban som grund, kan vara speciellt användbar för mindre IT-företag som letar efter en agil metodik som passar deras projekt. Den skulle även kunna användas för att vidareutveckla alternativa agila Kanban-metodiker för småskaliga projekt.

As pricing is vital for an organization’s marketing strategy, it is a significant area to consider for companies offering new products where Artificial Intelligence as a service (AIaaS) is provided. The purpose of this study was to investigate possible pricing models for an AIaaS product. The study was delimited to the edtech industry. The main research question to be investigated was “What pricing model should an AI-company have for its B2B personalization product to correspond to the value delivered by it?”. Sub-research questions consisted of how perceived value can be related to price, what factors the organization should consider for the pricing model and the implications of implementation. The exploratory research was carried out through a literature review, a survey where Van Westendorp’s Price Sensitivity Meter was applied, as well as in-depth interviews to gather qualitative data. The quantitative results showed that the price sensitivity depends on the number of monthly active users a platform has, where there is a negative relationship between the number of monthly active users and the price willing to pay per learner. The qualitative results showed that the perceived value depends, amongst other factors, on which segment the buyer belongs to. The primary results were discussed with the findings from the literature review, which mainly consisted of pricing model for Software as a Service (SaaS) products, that resulted in a designed pricing model for AIaaS providers. The conclusion of the study is that pricing an entirely new product is complicated as the buyer does not know the value of the product. Also, there does not exist one single value which can be quantified and translated into price; the price must be adjusted according to the segment’s perceived value. The pricing model presented accounts for adjustable variables needed to be considered by an AIaaS provider before determining a price. Key-words: AI, AIaaS, edtech, education technology, personalization, price, pricing, pricing strategies, pricing models, pricing tools, pricing AIaaS, software pricing, pricing for new / Då prissättning är viktigt för en organisations marknadsstrategi, är det ett betydelsefullt område att ta hänsyn till för organisationer som erbjuder nya produkter baserade på Artificiell Intelligens as a Service (AIaaS). Syftet med denna studie var att undersöka möjliga prismodeller för AIaaS produkter. Studien var begränsad till edtech industrin. Den huvudsakliga forskningsfrågan var “Vilken prismodell borde ett AI-bolag ha för att dess B2B personifieringsprodukt ska motsvara det levererade värdet ?”. Delforskningsfrågor bestod av hur uppfattat värde kan relateras till pris, vilka faktorer en organisation bör ta hänsyn till för en prismodell samt implikationerna av att implementera den. Den utforskande studien genomfördes genom en litteraturstudie, en webbenkät där Van Westendorps priskänslighetsmätare applicerades, såväl som fördjupningsintervjuer för att samla kvalitativ data. De kvantitativa resultaten visade att priskänsligheten beror av antalet månatliga aktiva användare som plattformen har, vilket visar på ett negativt samband mellan antalet månatliga aktiva användare och priset en är villig att betala per elev. De kvalitativa resultaten visade att det uppfattade värdet beror av vilket segment köparen tillhör. De primära resultaten diskuterades mot resultaten från litteraturstudien, vilka främst bestod av prismodeller för SaaS produkter, och slutade i en framtagen prismodell för AIaaS leverantörer. Slutsatsen av studien är att prissättning av en ny produkt är komplicerat eftersom köparen inte vet värdet av produkten. Det finns heller inte ett enskilt värde som kan kvantifieras och översättas till ett pris; priset måste anpassas enligt segmentets uppfattade värde. Prismodellen som presenteras tar hänsyn till justerbara variabler som en AIaaS leverantör måste utvärdera innan ett pris bestäms.