No description available.

No description available.

What attribute affects salience on a political agenda? How come some reforms are implemented while others are not? These are essential and central questions for our society. Our society, our democracy and our everyday life are dependent of these factors; communication is the condition. In the 2011 budget from the Swedish conservative government, the question of lowering the VAT on restaurant- and catering services was the single most debated reform. This was occasioned from 2009 when the European Union allowed, for the first time since Swedish entry in 2005, a lower VAT on restaurant services. Since then Finland, Belgium and France had lowered their VAT on restaurant services and now Sweden had decided to follow suit. On January 2012 the Swedish government halved the VAT on restaurant services from 25 per cent to 12 per cent. This essay deals with the processes that lead up to the implementation earlier this year, from a media- and communications perspective. For this purpose, central players of the VAT reform have been interviewed as well as a comprehensive study of the relevant documents on this subject. Agenda setting theory derived from John W. Kingdon and Maxwell McCombs makes up the theoretical framework for this essay in its endeavour to seek out answers to who, why and what lead up to the lowering of the Swedish VAT on restaurant services in 2012. In the beginning of the 1990s the question of a lowered VAT on restaurant service was raised when the VAT on groceries was lowered which created an unfair competition between restaurants and supermarkets. The restaurant enterprises have since lobbied for a lowering of the restaurant VAT. With the new conservative government coming to power in 2006 a change of political agenda followed which resulted in a new approach towards the issue. With regards to Kingdons agenda setting theory this essay conclude that the single most important issue for the reduction of VAT on restaurant services was to tackle the high levels of unemployment. In particular for those with a weak position in the labour market, such as adolescents, immigrants and uneducated citizens. While among the most important actors in the issue where the conservative coalition government as well as the socialist opposition, the restaurant enterprise organization SHR and the restaurant union HRF.

Jag vill med denna uppsats ta reda på hur nyhetsjournalister och informatörer i en mellanstorstad interagerar med varandra. Min huvudsakliga problemformulering är: Hur ser förhållandet mellan nyhetsjournalister och informatörer ut sett utifrån vem som styr mest? Vad är det som gör att aktörerna hamnar i överläge respektive underläge? Jag har sammanlagt intervjuat nio yrkesverksamma. Sex av dem är journalister som arbetar på Sveriges Radio Kronoberg och Smålandsposten. Tre är informatörer som representerar offentliga myndigheter, nämligen Landstinget Kronoberg och Polisen Kronoberg. Mina resultat visar att relationen mellan journalister och informatörer är högst föränderlig. Deras olika förutsättningar att styra de diskussioner som vi medborgare för ute i samhället växlar.  I och med ekonomiska nedskärningar tvingas fler göra mer inom medieorganisationerna och detta skapar ett ökat beroende av informatörernas färdigförpackade nyheter. Men informatörerna representerar å andra sidan offentliga myndigheter och måste hålla informationen öppen och bibehålla en image av att vara trovärdig. De har mindre möjligheter att filtrera informationen som går till journalisterna. De måste istället finna en balansgång, där de å ena sidan bedriver en öppen informationsförmedling till medierna, och å andra sidan arbetar aktivt med att framställa den verksamhet de företräder på ett för medborgarna positivt sätt. Jag hävdar i min uppsats att vi medborgare tveklöst diskuterar mediernas agenda. Det är ju från dem vi får en stor del av den dagliga portionen av nyheter. Men däremot styr informatörerna indirekt mediernas agenda, genom att de på olika sätt arbetar för att kontrollera den egna synligheten.  Detta gör att det blir allt mer rimligt att tala om en sammanflätande yrkeskår, där journalister och informatörer tillsammans arbetar för att informera oss medborgare.

<p>Jag vill med denna uppsats ta reda på hur nyhetsjournalister och informatörer i en mellanstorstad interagerar med varandra. Min huvudsakliga problemformulering är: Hur ser förhållandet mellan nyhetsjournalister och informatörer ut sett utifrån vem som styr mest? Vad är det som gör att aktörerna hamnar i överläge respektive underläge?</p><p>Jag har sammanlagt intervjuat nio yrkesverksamma. Sex av dem är journalister som arbetar på Sveriges Radio Kronoberg och Smålandsposten. Tre är informatörer som representerar offentliga myndigheter, nämligen Landstinget Kronoberg och Polisen Kronoberg.</p><p>Mina resultat visar att relationen mellan journalister och informatörer är högst föränderlig. Deras olika förutsättningar att styra de diskussioner som vi medborgare för ute i samhället växlar.  I och med ekonomiska nedskärningar tvingas fler göra mer inom medieorganisationerna och detta skapar ett ökat beroende av informatörernas färdigförpackade nyheter. Men informatörerna representerar å andra sidan offentliga myndigheter och måste hålla informationen öppen och bibehålla en image av att vara trovärdig. De har mindre möjligheter att filtrera informationen som går till journalisterna. De måste istället finna en balansgång, där de å ena sidan bedriver en öppen informationsförmedling till medierna, och å andra sidan arbetar aktivt med att framställa den verksamhet de företräder på ett för medborgarna positivt sätt.</p><p>Jag hävdar i min uppsats att vi medborgare tveklöst diskuterar mediernas agenda. Det är ju från dem vi får en stor del av den dagliga portionen av nyheter. Men däremot styr informatörerna indirekt mediernas agenda, genom att de på olika sätt arbetar för att kontrollera den egna synligheten.  Detta gör att det blir allt mer rimligt att tala om en sammanflätande yrkeskår, där journalister och informatörer tillsammans arbetar för att informera oss medborgare.</p>

Syftet med denna undersökningen är att med hjälp av kvalitativ textanalys, statistikredovisning, tidigare forskning och medie- och informationskunnighet som teoretisk analysram undersöka betydelsen medieundervisning har för skolans demokratiuppdrag. Detta genom att kartlägga hur unga orienterar sig i dagens medielandskap och vidare se hur läroplanens innehåll kan relateras till tidigare forskning samt hur den avser att hjälpa kommande generationer att orientera sig i informationssamhällets komplexa verklighet. Genom att vidare analysera läroplanens texter med hjälp av medie- och informationskunnighet som teoretisk analysram hjälper denna studie till att identifiera skolans behov av tydliga metoder som redskap för att kunna genomföra sitt demokratiska uppdrag. Redskap som den teoretiska analysramen kan stå för och vidare styrka den betydelse som medieundervisningen har för att skolan ska kunna förankra sitt demokratiska uppdrag ännu mer i samhället.

I januari 2017 kom den parlamentariska landsbygdskommittén med ett förslag om att flytta 10 000 statliga arbetstillfällen från Stockholmsregionen till glesbygd. Denna uppsats undersöker delar av upptakten till denna utredning. Den fokuserar särskilt på om Skatteverkets planerade nedläggningar 2015 kan ha varit ett startskott till att lokalisering av statliga jobb åter kom på dagordningen. Anledningen till nedläggningarna var från början att Skatteverket antagit en ny policy som syftade till att myndigheten skulle centraliseras till större orter där företag, tillväxt och rätt kompetens fanns. Ett av skattekontoren som berördes av den tänkta nedläggningen fanns i Lycksele och opinionen lät inte vänta på sig. Utifrån en övergripande teori om sociala skiljelinjer mellan stad och landsbygd samt teori kring hur en fråga kommer upp på dagordningen i vissa tider kommer uppsatsen att undersöka fallet i Lycksele.

The outcome of the Brexit referendum sparked a discussion in the media about ill-informed voters. There are few studies that investigate the information behaviour of voters, and even fewer of referendum voters. This thesis explores a small population of students at Scottish universities to gain insight in how they sought, received, and communicated information before the Brexit referendum. The aim is to investigate the students' information behaviour before they voted. Twenty-two students were interviewed, using a survey interviewing technique that also included open questions. The findings show that students were active, and interested, information seekers, but that they experienced a lack of quality information. Instead of trusting media sources, they turned to friends and family for information, although few changed their mind from their original conviction. The conclusions show that political awareness affected the information behaviour of the students, which is supported by Zaller’s Receive-Accept-Sample model, and that there was a high level of political awareness among the participants, in part because of the previous Scottish independence referendum. Wilson’s model of information behaviour was applied, and the analysis shows that intervening variables such as environment, role relations, and source characteristics affected information seeking, as well as other intervening variables like the lack of information and distrust of information sources.

Problemformulering och syfte: Syftet med detta arbete var att undersöka miljöorganisationers kommunikativa budskapsstrategier för att bilda opinion på sociala medier. Utgångspunkten för arbetet var vår problemformulering där vi ställde frågan huruvida ibland tvivelaktiga kommunikationsstrategier från stora internationella miljöorganisationer påverkar legitimiteten för gräsrotsrörelser inom mindre marknader och deras miljöarbete. Samt även att utveckla förståelsen kring vilka budskap som lämpar sig bäst för dagens digitala samhälle. För att besvara syftet utgick undersökningen från tre frågeställningar: I vilken utsträckning betonas sakfrågor respektive emotionella budskap? Hur förhåller miljöorganisationer sig till vilseledande och manipulerande budskap? Och, vilka strategiska skillnader och liknelser förekommer mellan en internationell och nationell miljöorganisation? Metod och material: För att genomföra undersökningen valde vi att utföra en kvantitativ innehållsanalys av Greenpeace International och Föreningen Skydda Skogens inlägg på sociala medier. Materialet bestod utav sammanlagt 120 inlägg från organisationernas Facebook, Instagram och Twitter konton. Studien avgränsades till att enbart analysera textbaserat innehåll och uteslöt all typ av visuellt material. Huvudresultat: Resultatet visade att båda organisationernas inlägg främst baseras på känslomässiga budskap. Resultatet pekade även på att organisationerna publicerar inlägg där det förekommer brist på information, en typ av vilseledande budskap. En gemensam nämnare för Greenpeace och Skydda Skogen är att skogsavverkning och industriförstörelse är två tydliga teman som de ofta presenterar i deras kommunikation. En central skillnad mellan organisationerna gällande gestaltningen av skogsfrågor är att Skydda Skogen presenterar budskap med koppling till olika politiska beslutsfattare i betydligt större utsträckning än vad en internationell organisation som Greenpeace gör.

Syfte och frågeställningar: Uppsatsens syfte är att med utgångspunkt i hur en av dagens opinionsbildare kommer till uttryck i olika medieformat bidra till ökade kunskaper om hur unga vuxna uppfattar opinionsbildningsprocesser i dagens medielandskap. Utifrån syftet formulerades en huvudfråga och tre följande forskningsfrågor: “På vilka sätt beskriver unga vuxna att en av dagens opinionsbildares mediala uppmärksamhet haft för betydelse för synen på miljöfrågor i allmänhet och klimathotet i synnerhet?”, “På vilket sätt upplever unga vuxna nyhetspridningen och sociala mediers villkor?”, “På vilket sätt beskriver unga vuxna betydelsen av en av dagens opinionsbildare och dess roll?” samt “På vilka sätt beskriver unga vuxna betydelsen av opinionsbildning i sociala medier jämfört med opinionsbildning i traditionella medier?”. Metod och material: I uppsatsen har vi använt ett teoretiskt ramverk bestående av tidigare forskning om klimatfrågor, opinionsbildning samt internetanvändning. Ramverket utgörs av Agenda-setting Theory och tvåstegshypotesen. Uppsatsens metod baseras på kvalitativa fokusgruppsintervjuer, innefattande tre grupper med tre deltagare i vardera. Huvudresultat: Studiens resultat visar att de unga vuxna upplever att Greta Thunbergs uppmärksamhet i media kommit att få en större effekt på den yngre generationen likaväl som allmänheten, snarare än på dem själva samt politiken. Respondenter uttrycker att hennes engagemang och aktivism i medier bidrar till en ökad kunskap om miljöfrågor för befolkningen. Vidare upplever de unga vuxna att opinionsbildningen både snabbare, lättare och i större utbredning kommer till uttryck i sociala medier, jämfört med traditionella medier.