Problemformulering och syfte: Syftet med detta arbete var att undersöka miljöorganisationers kommunikativa budskapsstrategier för att bilda opinion på sociala medier. Utgångspunkten för arbetet var vår problemformulering där vi ställde frågan huruvida ibland tvivelaktiga kommunikationsstrategier från stora internationella miljöorganisationer påverkar legitimiteten för gräsrotsrörelser inom mindre marknader och deras miljöarbete. Samt även att utveckla förståelsen kring vilka budskap som lämpar sig bäst för dagens digitala samhälle. För att besvara syftet utgick undersökningen från tre frågeställningar: I vilken utsträckning betonas sakfrågor respektive emotionella budskap? Hur förhåller miljöorganisationer sig till vilseledande och manipulerande budskap? Och, vilka strategiska skillnader och liknelser förekommer mellan en internationell och nationell miljöorganisation? Metod och material: För att genomföra undersökningen valde vi att utföra en kvantitativ innehållsanalys av Greenpeace International och Föreningen Skydda Skogens inlägg på sociala medier. Materialet bestod utav sammanlagt 120 inlägg från organisationernas Facebook, Instagram och Twitter konton. Studien avgränsades till att enbart analysera textbaserat innehåll och uteslöt all typ av visuellt material. Huvudresultat: Resultatet visade att båda organisationernas inlägg främst baseras på känslomässiga budskap. Resultatet pekade även på att organisationerna publicerar inlägg där det förekommer brist på information, en typ av vilseledande budskap. En gemensam nämnare för Greenpeace och Skydda Skogen är att skogsavverkning och industriförstörelse är två tydliga teman som de ofta presenterar i deras kommunikation. En central skillnad mellan organisationerna gällande gestaltningen av skogsfrågor är att Skydda Skogen presenterar budskap med koppling till olika politiska beslutsfattare i betydligt större utsträckning än vad en internationell organisation som Greenpeace gör.

Föreliggande studie ämnade att undersöka om den utopiska dokumentärserien Down to Earth with Zac Efron, vars syfte är att inspirera till engagemang för klimatkrisen, förmedlar motsägelsefulla budskap i form av ojämlika maktförhållanden mellan människa och natur samt mellan människor. Tidigare studier på i huvudsak dystopisk miljöinriktad Hollywoodfilm, samt till viss del dokumentärer, har visat att dominanta förhållanden ofta förekommer. Det, liksom den växande debatten om populärkulturens potential i att förmedla kunskap om klimatkrisen och dess bidrag till formandet av samhälleliga attityder, klimatforskares betoning på vikten av social hållbarhet för att lösa den samt trenden med hoppfull klimatkommunikation motiverade behovet av studien. För att identifiera maktförhållanden över natur och människor tog analysen stöd från ekokritisk teori och intersektionalitetsteori. Med hjälp av verktyg från multimodal kritisk diskursanalys och filmanalys undersöktes meningsskapandet mellan text och bild på detaljnivå. Efter utförd analys av dokumentärseriens avsnitt Iceland och Costa Rica har ojämlika maktförhållanden gentemot natur och människor identifierats, med störst betoning på avsaknaden av socialekologiska perspektiv. Slutsatsen grundar sig i den amerikanisering som präglar innehållet, exkluderingen av underrepresenterade grupper och att huvudkaraktären Zac Efron, och delvis kollegan Darin Olien, gestaltas som stereotypa vita män. Även om ekocentriska tankesätt delvis är närvarande, bekräftade bristen på inkludering av social hållbarhet dokumentärseriens misslyckande som en effektiv kunskapskälla till förståelsen av klimatkrisens samtliga delar. / The following study aimed to investigate whether the utopian documentary series Down to Earth with Zac Efron, with the goal to inspire for commitment to the climate crisis, conveys contradictory messages in the form of unequal power relations between humans and nature as well as between people. Previous studies on mainly dystopian environmentally oriented Hollywood films, and to some extent documentaries, have shown that dominant relationships often occur. Together with the growing debate about the potential of popular culture in conveying knowledge about the climate crisis and its contribution to formation of societal attitudes, climate scientists’ emphasis on the importance of social sustainability to solve it and the trend of hopeful climate communication, the need for the study was motivated. In order to identify power relations over nature and people, the analysis was supported by ecocriticism and intersectionality theory. Using a multimodal critical discourse analysis and film analysis, the creation of meaning between text and image was examined at a detailed level. After an analysis of the episodes Iceland and Costa Rica, unequal power relations towards nature and people have been identified with the greatest emphasis on the lack of social ecological perspectives. The conclusion is based on the Americanization that characterizes the content, the exclusion of underrepresented groups and the portrayal of the main character Zac Efron, and partly his colleague Darin Olien, as stereotypical white men. Although ecocentric mindsets are partly present, the lack of inclusion of social sustainability confirms the failure of the documentary series as an effective source of knowledge for understanding all elements of the climate crisis.

Att hantera konsekvenserna av klimatförändringarna är en av mänsklighetens störstautmaningar. Forskare, förespråkare och andra aktörer har länge försökt kommunicera tillallmänheten om klimatförändringar, men det tycks vara svårare än väntat. En paradox haruppstått som innebär att ju mer fakta som presenteras, desto mindre oro. Ett tydligt exempelpå var och hur det kan komma till uttryck är i medier. Ytterligare en global utmaning är denpågående covid-19-pandemin. I ett tidigt skede observerade vi att medierapporteringen påolika sätt började koppla samman covid-19-pandemin med klimatförändringarna. Syftet meddenna studie är att undersöka hur klimatkommunikationen tar sig uttryck under covid-19-pandemin via debattartiklar. Metoden för undersökningen var en latent innehållsanalys ochresultatet analyserades med hjälp av Per Espen Stoknes modell om de fem psykologiskabarriärerna samt teori om strategier inom klimatkommunikation. Resultatet visar attklimatkommunikationen uttrycktes på olika sätt genom både barriärer och strategier, men attkommunikationen till överhängande del uttrycktes genom strategier. Studien kan ökaförståelsen för hur klimatförändringar kan kommuniceras för att skapa klimatengagemangoch kan därmed fungera som en språngbräda för fortsatt forskning. / Dealing with the consequences of climate change is one of humanity's greatest challenges.Researchers, advocates and other actors have long tried to communicate to the public aboutclimate change, but it seems to be more difficult than expected. A paradox has arisen whichmeans that the more facts that are presented, the less concern. A clear example of where andhow it can be expressed is in the media. Another global challenge is the ongoing covid-19pandemic. At an early stage, we began to observe how different types of media started to linkthe covid-19 pandemic to climate change. Based on the background of climatecommunication and this observation, the purpose of this study is to investigate how climatecommunication is expressed during the covid-19 pandemic via debate articles. A latentcontent analysis was performed and the results was analyzed with Per Espen Stoknes modelon the five psychological barriers and theory on strategies in climate communication. Theresults show that climate communication was expressed in different ways through bothbarriers and strategies, but mainly through strategies. The study can further increase theunderstanding of how climate change can be communicated to create climate commitmentand can thus serve as a springboard for further research.

No description available.

Antropogena klimatförändringar, förkortat AK, är ett av nutidens stora miljöproblem. För att hantera AK är människors motivation och intention att agera klimatvänligt viktigt, eftersom avsaknad motivation och intention att adressera AK kan bringa negativa konsekvenser för samhället. Individers motivation och intention att agera klimatvänligt kan influeras av framing, vilket syftar till att betona specifika delar av verkligheten. Vilken framing som används kan vara avgörande ifall individer agerar klimatvänligt eller inte. Den konventionella framing som dominerar samhället grundas i att betona fakta och de negativa effekterna av AK. AK framställs som en inkräktande katastrof vilken bör hanteras via uppoffringar, förluster och kostnader. Konventionella klimatkommunikationen kan leda till passivitet hos individer och en önskan att undvika ämnet. Eftersom motivation och intention att agera klimatvänligt är betydande uppstår behovet att skapa en icke-konventionell framing som tar människors psykologiska barriärer i åtanke. Syftet med studien var att applicera Stoknes (2015) teori om de fem psykologiska barriärerna som hindrar en effektiv klimatkommunikation och hur dessa barriärer kan tas i åtanke för att uppnå en mer effektiv klimatkommunikation. Två olika framing alternativ i form av berättelser var fokus för studien. Frågeställningen var: Hur påverkar konventionell respektive icke-konventionell framing individers motivation och intention att agera klimatvänligt? För att testa berättelserna utfördes ett kontrollerat experiment och en sluten enkät utgjorde mätinstrument för att kvantifiera motivation och intention. Data från enkäten analyserades med Mann-Whitney U test och Cohen’s d test. En viss ökning av motivation och intention ägde rum, men det fanns inte en statistisk signifikant skillnad i motivation och intention att agera klimatvänligt efter deltagarna utsatts för en berättelse. Data antyder förändringar i motivation och intention skett för gruppen som tog del av icke-konventionella framing alternativet, och därmed bör fortsättningsstudier genomföras med normalfördelad population av betydligt större skala. Vidare kan potentiellt en annan vetenskapsteoretisk utgångspunkt nyttjas, specifikt flermetodsforskning. / Anthropogenic climate change, abbreviated ACC, is a major environmental problem. People’s motivation and intention to act climate-friendly is important in addressing ACC since lacking motivation and intention to address ACC can have dire consequences for society and the environment. Individuals’ motivation and intention to act climate-friendly can be influenced by framing, which refers to the practice of emphasizing certain aspects of reality. What type of framing is being utilized can be crucial regarding individuals acting climate-friendly. The conventional framing dominating society is based on emphasizing facts and negative consequences of ACC. ACC is portrayed as an encroaching disaster managed via sacrifices, losses, and costs. However, this can lead to passivity and a desire to avoid the topic. Since motivation and intention to act climate-friendly is important, the need for a non-conventional framing arises. The study's purpose was to create a framing that took psychological barriers into account based on Stoknes (2015) theories regarding climate communication and to investigate how it affected motivation and intention to act climate-friendly. The research question was: How do conventional framing and non-conventional framing affect individuals’ motivation and intention to act climate-friendly? Two framing alternatives made up of stories about ACC were tested during a controlled experiment, and motivation and intention were quantified utilizing a closed-ended questionnaire. Data were analyzed using the Mann-Whitney U test and Cohen’s d test. A slight increase in motivation and intention was measured, but no statistically significant difference existed in motivation and intention to act climate-friendly after the participants had been subjected to a framing alternative. Data suggests changes in motivation and intention to act climate-friendly occurred for the group subjected to the non-conventional framing, and thus further research should be conducted with a normally distributed population of a significantly larger scale. Furthermore, future studies could pursue mixed methods research.