No description available.

In the work on the example of Shanghai Cooperative Organization we try to discover what impact execute globalization and regional integration on the world policy, how such associations promote the economic environment of the involved countries and what benefits could be obtained through such cooperation in the view of safety. Region of Central Asia has its peculiarities because of the differences in culture, mentality and economic development that should be taken into consideration at planning of the joint activities. The potential of SCO is defined, first of all, by participation in it of such countries as Russia and China. Both of these states are interested in stable political and economic development of the Eurasian region, and ensuring its safety.

Die komplexen Aktivitätsmuster während der Futtersuche bei Ameisen sind kein Resultat einer einfachen Selbstorganisation mit starren Regeln sind, sondern diese Regeln werden vielmehr permanent durch den Informationsaustausch zwischen den Arbeiterinnen modifiziert. Die Furagierökologie hat vor allem einen Einfluss auf die Rekrutierungsstrategie der Tiere. Blattschneiderameisen furagieren an großen und stabilen Nahrungsressourcen auf diese sie nach dem Auffinden sofort stark rekrutieren. Camponotus rufipes besucht hingegen Futterquellen, die in ihrer Ergiebigkeit schlecht vorhersagbar sind. Daher steigern die Tiere ihre Rekrutierungsintensität erst nachdem sie sich durch mehrmaliges Aufsuchen der Futterquelle von deren Beständigkeit überzeugt haben. / The complex foraging activity patterns performed by ant colonies during foraging are not the result of numerous simple stimulus-response behaviours based on fixed decision rules. On the contrary, the decision rules are modified continuously by the information flow between workers. The foraging ecology has a strong impact on the recruitment strategies used by the ants. Leaf-cutting ants forage at long-term ad libitum food sources. Therefore, when food patches once found, the scouts show immediately intense recruiting behaviour. In contrast Camponotus rufipes visit small food patches, which are unpredictable in their profitability. Therefore the animals increase the recruitment activity not until the reliability of the site was tested by being able to perform several successful foraging bouts.

Current literature asserts that recipients of social services in South Africa are characterised by their history, race and ethnicity (Pharoah, 2007; Scheurmans and Visser, 2005). This study attempted to either confirm or challenge such assertions, based on the experiences and strategies implemented by Eleos, a unique non‐ profit organisation that is entrenched in communities that are diverse. The primary aim of this study was to explore the ethos of Eleos, in its interventions to address poverty in underprivileged communities. The study drew from two groups of participants. The first sample of eight participants was drawn from the two beneficiary communities of Eleos. One project is located in Booysens West and the other in Danville. The second group of participants were key informants who were drawn from the management committee as well as representatives of the individual projects. The research instruments took the form of two different semi‐structured interview schedules with open‐ended questions. One for key informants and another for beneficiaries. The research design that was used in the study was the case study design and was exploratory in nature. The collected data was transcribed and analysed using ‘thematic content analysis’ or ‘conceptual analysis’. Main findings indicated that donors seemed to impose a more radicalized view of the world, more so than the beneficiaries and organisation it self.

Syftet med vår studie är att få en fördjupad förståelse för vilka faktorer som kan påverka skolledares möjligheter att säkerställa alla elevers rätt till likvärdig utbildning, hur de sedan organiserar stödundervisningen i matematik och hur det påverkar den specialpedagogiska verksamheten på skolorna. För att uppfylla syftet genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med skolledare inom ramen för en kvalitativ ansats. Därefter transkriberades och analyserades intervjuerna och materialet sorterades in under de två frågeställningarna som utgjorde resultatets två teman. Skolledarna i studien har en gedigen utbildningsbakgrund och de matematikutbildade verkar i högre grad säkerställa adekvata stödinsatser för elever i matematiksvårigheter. Olika ekonomiska förutsättningar att organisera stödverksamheten ges då skolornas strukturbidrag skiljer sig åt och lågt strukturbidrag ger inte ekonomiskt utrymme att rekrytera speciallärare i matematik, vilket påverkar elevernas möjligheter att utveckla sina matematiska förmågor. Trots legitimerade matematik- och speciallärare undervisas elever med stora behov av icke pedagogiskt utbildad personal, men med handledning av lärare/speciallärare. Påverkansfaktorerna ger olika förutsättningar för skolledarna att organisera stödundervisningen i matematik och detta skapar i sin tur olika villkor och förutsättningar för den specialpedagogiska praktiken och speciallärarens yrkesroll där speciallärare antar en mer handledande eller undervisande roll. En viktig slutsats är att organisationen måste vara flexibel och snabbt omställningsbar för att kunna möta alla elever med kompetent och pedagogiskt/specialpedagogiskt utbildad personal.

One of the most important outstanding questions in biology involves the precise spatial and temporal regulation of gene activity, which enables different cell types to express the specific set of genes required for their function and is therefore a cornerstone for complex biological life. Cis-regulatory elements, such as gene promoters and enhancers, play a key role in controlling gene activity. These elements physically interact with the genes they regulate within structural chromatin domains. The organisation of chromosomes into these domains is critical for specific regulation of gene expression and disruption of these structures underlies common human disease. However, it is not understood how chromatin domains form, how interactions between the cis-regulatory elements contained within them are established, or how such interactions influence gene expression. The major hurdles in addressing these questions are to determine chromatin structures with high resolution and sensitivity and to examine their dynamic nature within single cells. To overcome these, I have developed Tri-C, a new chromosome conformation capture assay that can analyse concurrent chromatin interactions at single alleles at high resolution. By combining Tri-C with conventional chromosome conformation capture techniques, I have analysed the three-dimensional regulatory landscapes of the well-characterised murine globin loci at unprecedented depth. Additionally, to examine the roles of cis-regulatory elements in establishing chromatin architecture, I have analysed how engineered deletions in enhancers and CTCF-binding elements in the murine alpha-globin locus disrupt its chromatin landscape. These analyses reveal that the chromatin domains containing the globin genes represent compartmentalised structures, which are delimited by CTCF boundaries. The heterogeneity of interactions in these domains between individual cells is indicative for a dynamic process of loop extrusion underlying their formation. Within chromatin domains, preferential structures are formed in which multiple enhancers and promoters interact simultaneously. These complexes provide a structural basis for understanding how multiple cis-regulatory elements cooperate to establish robust regulation of gene expression. Importantly, these complex, tissue-specific structures, cannot be explained by loop extrusion alone and indicate other, independent mechanisms contributing to chromosome architecture, likely involving interactions mediated by multi-protein complexes. Together, these analyses show that the current view of genome organisation, in which chromosomes are organised by stable loops and domains that self-assemble into hierarchical structures, is not correct. Rather, chromatin architecture reflects a complex interplay between distinct molecular mechanisms contributing to the formation of regulatory landscapes that facilitate precise, robust control of gene expression.

The aim of this study is to explore the emotion of disappointment in organisations and to develop a new line of theorising inspired by psychodynamic theory. The current literature casts disappointment as a negative emotion undermining morale, depressing expectations and justifying inaction and inertia. This only captures part of the complexity of disappointment and leaves unexplored both its impact on the organisation and its potential creativity. The study presents a theoretical framework derived from research that depicts disappointment as unfolding in three positions; I am disappointing, I am disappointed and I disappoint. It asserts the importance of disappointment as an integrative emotion. The study identifies a contradiction: that at the same time as being seen as ‘of little concern’ to individuals, there is fear within organisations that disappointment will undermine stability and destroy positive feelings. The study shows how disappointment is connected to, and may help to transform, the dynamics of blame in organisations. Such transformation can be based on an ability to integrate failure and on a development of the relationship between disappointment and learning. Disappointment represents the loss of the fantasy of stability. When reconceptualised in this way, disappointment results in a reimagining of possibility. Fantasy and reality are brought into conscious awareness and tolerated rather than extruded. The imaginary ideal organisation can be seen for what it is: a fantasy that can never be realised. The imaginary ideal is mourned and replaced by a more realistic entity. Organisation members’ previous efforts to organise disappointment through blame, shame and extrusion is now recognised as a disappointing strategy. Understood thus, disappointment is at the very heart of organising as it invites consideration of the relationship between fantasy and reality. This differentiates it from other types of social defences which, by their nature defend against thinking and learning.

Denna studie undersöker var traditionen att tala illa om chefer har kommit ifrån, varför den är så starkt rotad i vår företagskultur samt om den fortfarande är relevant i dagsläget men kanske framförallt också ifrågasätta varför den har en sådan legitimitet än idag. Bakgrunden till detta undersökningsområde är att vi tidigare gjort en fallstudie där vi undersökte hur detta fenomen yttrar sig i dagsläget och vilka konsekvenser det innebär.Dessa frågeställningar faller inom begreppet organisationsbeteende vilket kortfattat innebär alla handlingar som individer gör inom organisationer eller företag.Studien baseras på två intervjuer i kombination med en litteraturstudie som främst fokuseras på hur problematiken uppstod under ett tidigare skede av den industriella utvecklingen i Sverige. Studien är av kvalitativ karaktär med en abduktiv ansats.Vi har fokuserat på tolkning snarare än analys då vi ansåg att detta lämpade sig bäst för studien och har använt Barbara Czarniawskas teori om kritisk läsning samt Richard Rortys tankar om ironi för att göra denna tolkning av det insamlade materialet.Vår tolkning av materialet visar att problematiken i sin moderna form uppstår i samband med uppkomsten av den moderna industrin där arbetare jobbar reglerat i fabriker under ledning av chefer och förmän. De hårda vilkoren och dåliga tryggheten under denna period ger upphov till att fackföreningar bildas som med tiden kommer att spela en central roll i den svenska arbetarrörelsen. Denna rörelse verkar bidra till att traditionen förs vidare och får fäste i den svenska företagskulturen.Vi tolkar det som att beteendet att tala illa om chefer fortfarande är lika relevant idag som när det uppstod. Det faktum att arbetare än idag använder sig av ursäkter för att rättfärdiga beteendet att tala illa om sina chefer antyder att någonstans finns ett behov av att kunna uttrycka missnöje.Vi vill med denna text ifrågasätta antagandet att detta fenomen alltid kommer existera. Enligt vår mening är detta baserat på antagandet att företag alltid kommer ha en hierarkisk struktur. Vi anser att det inte finns något som säger att det måste se ut just så här.Vår förhoppning är att denna uppsats kan få folk att tänka om och börja ifrågasätta sina förutfattade meningar om hur företag bör drivas.

I dagens föränderliga värld sker omstruktureringar av företag relativt ofta, många gånger strävarföretagsledningen efter att nivån på effektivisering ska öka. Det är mycket vanligt att olikamoderna koncept införs beroende på vad som ligger i tiden. Varje ledare har sitt egna recept påvad de tror är lösningen på organisationens problem, och går då in och ”sopar” lite för att snyggatill företagets ”siffror”. Företaget som har studerats befinner sig i läkemedelsbranschen och därmarknadens och omgivningens krav ständigt ökar. Det är en av anledningarna till att företagetsträvar efter att försöka effektivisera för att kunna tillgodose marknadens ökande krav. Menkreativiteten minskar i takt med att krav på effektivitet och kostnadsjakt ökar.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur omstruktureringar och effektiviseringar har genomförtspå det valda företaget och om resultatet på tidigare omstruktureringar har blivit det önskvärda.I alla organisationer finns det hierarkier av olika slag, men i större organisationer är hierarkintydligare. Anledningen är att ledningen måste kunna kontrollera och övervaka företagets allaenheter. I en stor organisation är även själva beslutsgången väldigt standardiserad och ledningenfattar beslut som avdelningarna ska genomföra vare sig de vill eller inte. Att belöna personalenkan både vara ett gissel och en morot. Bonus är en form av belöning som antingen kan skapaosämja eller som kan motivera de anställda.I den här uppsatsen kommer en tolkning att göras av hur personalen har uppfattat deomstruktureringar som har genomförts för att öka effektiviseringen på målföretaget, därför har etthermeneutiskt synsätt antagits. Vidare har en induktiv ansats valts på grund av attundersökningen kommer att utgå från enskilda företeelser.Det tydligaste som har framkommit under empirin är att kommunikationen är organisationensstörsta brist. Ledningen anser att de har informerat medan de anställda är av en annanuppfattning. Eftersom det uppenbarligen endast har skett en envägskommunikation och inte entvåvägskommunikation, är det svårt att få personalen att sträva åt samma håll.Den slutsats som kan dras utifrån undersökningen är att de anställda på den valda enheten inte harnågon kunskap om de strategier som ledningen satt upp. Det här skapar en osäkerhet hos denpersonal som känner sig osäker på sin roll hos företaget. Det har dessutom inte genomförts någonutvärdering av den tidigare omstruktureringen, vilket gör att det inte går att uttala sig om den varbra eller inte. Att använda sig av anställda som inte har någon kunskap om hur enomstrukturering ska genomföras praktiskt är inte att rekommendera. Det vore enligt egenuppfattning mer lönsamt och effektivt att använda sig av en utomstående konsult och i stället låtaden personal som nu lägger ner tid på själva omstruktureringsarbetet, att utföra sina egentligaarbetsuppgifter. / Uppsatsnivå: D

Inledning:Det är väl få människor som har kunnat undgå att på något sätt bli indragen i en konflikt. Framförallt gäller nog detta människor som dagligen arbetar i organiserat på arbetsplatser, Där ska många viljor mötas och förenas till en helhet för att nå de aktuella organisationernas uppsatta mål. Under vår utbildning så har det inte getts så stort utrymmer för att reflektera över detta fenomen som just konflikter är. Detta väckte vårt intresse gällande konsultverksamhet inom ämnet.Syfte:Syftet med denna undersökning är att studera hur några inhyrda konsulter beskriver sitt arbete med konflikthantering i organisationer.Metod:Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer med åtta stycken män och kvinnor som alla jobbar med någon form av konsultverksamhet beträffande konflikthantering. Det vi har grundat vår studie på är fenomenologi. Utefter fenomenologin analyserade vi våra intervjusvar för att få en förståelse för hur konsulterna beskriver sitt arbete.Resultat:Undersökningen kom att visa att faktorer som kommunikation och tydlighet är av största vikt för att kunna arbeta med konflikter och hanteringen av dessa. Detta gällde både för ledningsgrupper, chefer och konsulter. Vidare visade undersökningen att samtliga konsulter blev vanligtvis kontaktade av chefer eller ledningsgrupper som i sin tur fått rekommendationer från konsulternas tidigare uppdragsgivare gällande tidigare utförda konsultuppdrag. Beträffande de strategier som konsulter använde vid konflikthantering så skilde de sig åt konsulterna emellan. Konsulter som hade en mångårig enskild erfarenhet med arbete med konflikter uppgav att de hade skapat sig ett lämpligt sätt att arbeta på. Det som var gemensamt i deras sätt att arbeta var dock kommunikation och att analysera det de skulle komma att arbeta med, innan de startade själva arbetet med konflikthanteringen.