<p>The globalisation of economy, increase of employees’ mobility, the forthcoming shortage of people next 10 years and, hence, war for talented people are some of the most important problems of corporations today. This thesis has a purpose to show systematic picture of the organisation, which will be named as Talented Organisation, with appropriate conditions for having talented people within and developing their talents.</p><p>Some assumption of the research discussed in this paper are about the talented people themselves as special, difficult to work with, but interesting for any organisation. They can create some problems for leadership and co-workers and at the same time represent the most important source of ideas and to be essential resource.</p><p>It will be described the strategy for gaining the Talented Organisation which will facilitate the process of hiring talented people as well as will promote the utilisation of inner organisational potential: identifying, breeding, nurturing and retaining of talented people.</p>

Univ., Diss.--Zürich, 2005.

Mémoire de fin de cycle--Études diplomatiques supérieures--Paris--CEDS, 2007. / CEDS = Centre d'études diplomatiques et stratégiques. Bibliogr. p. 149-150. Webliogr. p. 151.

Studiens syfte är att se hur lärare i idrott och hälsa i grundskolan definierar begreppet dans, hur deras inställning och kunskap till dans ser ut och hur de organiserar dansundervisningen. Studien bygger på följande frågeställningar: ·         Hur definierar lärare i idrott och hälsa i grundskolan begreppet dans? ·         Vilka kunskaper och inställning har lärare i idrott och hälsa i grundskolan till dans? ·         Hur organiserar lärare i idrott och hälsa i grundskolan dansundervisningen? Jag har valt att använda mig av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Fyra olika lärare från tre olika grundskolor från mindre samhällen har deltagit i studien. Intervjuerna är sedan analyserade med hjälp ut av läroplansteorin och ramfaktorteorin.   Resultatet visar att lärarna använder begreppet rörelser till musik för att definiera begreppet dans. Flertalet anser att målet med dansundervisningen är att eleverna socialt ska kunna delta i dans. Samtliga lärare är nu positivt inställda till dans även om de anser att de har vissa brister inom främst moderna danser. Tidigare studier har visat att idrottslärarutbildningen har för lite fokus vad gäller de kunskapskrav som eleverna ska uppnå och detta har även min studie påvisat.

DEN KOMMUNALA F&#214;RVALTNINGEN SOM RATIONALISTISKT IDEAL - en fallstudie om styrning och handlingsutrymme inom skola, barnomsorg och milj&#246;- och h&#228;lsoskydd.(The municipal authority as a rationalist ideal - a case-study on steering and scope for initiative within child-care, education and environmental departments.)A municipal authority is a considerable producer of services in the local community and iscommonly perceived as an important sector of the Swedish welfare system. One aspect of awell-functioning municipal organisation is that its administrative organs function efficiently.This study examines how activities in municipal administration are steered. The focus is on how different methods are used within a vertical hierarchical perspective to influence the actions of the participants and how the latter try to create space for action. To analyse the problem an ideal-type steering model is used.The study consists of three sections. In the first the research problem and the aims of the study are introduced as well as the methodological and theoretical approach. The result of the study is presented in the second section and in the third conclusions are drawn and discussed.The study shows that the perceptions of the participants involved regarding the possibilities of steering the everyday activities with the support of the methods studied differ on a number of points depending on the sector studied. When control of the various steering methods is distributed in different organisational units in the municipality a number of steering mechanisms operate side-by-side, sometimes in harmony and sometimes independently or in pure conflict with their goals. Steering leads to clear restrictions but there is clearlyroom for initiative, a &#8216;free-zone&#8217; where the individual has room to act independently. Is it possible based on this study to state whether the ideal-type model functions in the way intended? On many accounts it would seem doubtful whether the effects of steering lead to beneficial effects for the activity. Rather it would seem that the effects of steeringsometimes function more or less randomly because the administration exists in a complexcontext in which the staff can be expected to have its own expectations and act in accordancewith them.

Plusieurs facteurs, comme la pénurie de main-d’œuvre, le vieillissement de la population et le faible taux de natalité, contribuent à la nécessité pour plusieurs pays d’attirer massivement des immigrants. Le Québec compte également sur l’immigration pour soutenir la croissance de sa population et stimuler son économie. Si l’immigration est un facteur de développement nécessaire pour plusieurs sociétés, elle comporte également son lot de défis. En effet, il est démontré que les organisations semblent avoir de la difficulté à tirer parti de ce bassin de main-d’œuvre diversifié puisqu’il existe des barrières qui empêchent les minorités ethniques et visibles (MEMV) d’accéder à des postes à tous les échelons de l’organisation. Pour mieux comprendre ce phénomène, la présente étude s’attarde, à l’intérieur d’une organisation à l’avant-garde en matière de gestion de la diversité, aux perceptions qu’entretiennent les MEMV sur les barrières et facteurs facilitant leur avancement professionnel au sein de cette organisation. Un questionnaire de 30 énoncés a été développé, dans le but de mesurer la fréquence de perception des barrières et facteurs facilitants, ainsi que leur effet perçu sur l’avancement professionnel. Un échantillon de 112 employés, constitué de 56 employés issus des MEMV et de 56 provenant de la majorité permet aussi de comparer les perceptions de ces deux groupes. La première question de recherche vise à décrire la fréquence perçue des indicateurs affectant l’avancement professionnel d’un employé au sein de cette organisation. Les scores moyens obtenus aux 26 énoncés conservés après l’analyse factorielle révèlent que 21 des indicateurs sont perçus comme affectant parfois l’avancement professionnel d’un employé au sein de l’organisation pour les deux groupes, celui des majoritaires ou des MEMV et les cinq autres n’affectant jamais, rarement ou parfois l’avancement professionnel soit par un ou l’autre des deux groupes au sein de la même organisation. Aucun énoncé n’a été perçu comme affectant souvent ou toujours l’avancement professionnel. Quant au sens de l’effet perçu des indicateurs affectant l’avancement professionnel, les scores moyens obtenus aux 23 énoncés conservés après l’analyse factorielle révèlent que pour 20 énoncés, les effets sur l’avancement professionnel d’un employé au sein de l’organisation sont perçus comme ayant un effet neutre, que ce soit pour le groupe majoritaire ou les MEMV. Pour les trois autres énoncés mentionnés, ils sont perçus comme ayant un effet négatif ou neutre sur l’avancement professionnel par un ou l’autre des deux groupes au sein de la même organisation alors qu’aucun énoncé n’a été perçu comme ayant un effet positif ou très positif. En fonction des analyses factorielles effectuées, les énoncés se regroupent selon cinq facteurs, ou catégories d’éléments relatifs à l’avancement professionnel : la culture organisationnelle inclusive, le développement de carrière, les processus de dotation, le réseautage et l’homogénéité culturelle des ressources. Un portrait des barrières et facteurs facilitants ayant un impact sur l’avancement professionnel de ses membres permettra à l’organisation d’enrichir ou de modifier ses pratiques déjà en place en matière de gestion de la diversité notamment dans le domaine de la gestion des carrières des membres de son personnel appartenant à une MEMV.

Die Rede von einer sich verschärfenden "Krise der Parteien" gilt in öffentlichen wie wissenschaftlichen Diskursen als Common Sense. Ein Blick in die Geschichte zeigt jedoch, dass Krisenerzählungen keineswegs eine neuartige Erscheinung sind, sondern Parteien seit deren Entstehung begleiten. Dies ist dem Umstand geschuldet, dass Parteien stets an demokratischen Idealvorstellungen gemessen werden, an denen sie aufgrund ihrer Formierung als Organisationen zwangsläufig scheitern müssen. Umso notwendiger erscheint es, Parteien aus organisationstheoretischer Perspektive in den Blick zu nehmen und sie nach ihren eigenlogischen Verfahren, Programmen und Mitgliederrollen zu befragen. Vor diesem Hintergrund skizzieren wir aktuelle Praktiken der Inklusion in und Exklusion von deutschen Parteien und welche Personen(-gruppen) hierbei eine besondere Privilegierung oder Marginalisierung erfahren. Über ideologische Trennlinien hinweg fragen wir danach, wie Parteien zu "inklusiven Organisationen" werden können. Im Anschluss findet sich die Beschreibung der einzelnen Beiträge des Special Issue, die sich alle an der Empirie "ihre Finger schmutzig machen" und Parteien abseits von Krisendiagnosen erforschen. (authors' abstract)

Ce mémoire de maîtrise qui aborde la thématique de la mobilisation et de la participation des citoyens au développement de leur communauté, présente les résultats d'une recherche qualitative menée auprès de citoyens de la communauté de Saint-Camille, au Québec. Le contexte actuel mondial dans lequel nous vivons, avec en trame de fond la mondialisation et le déclin de l'État-providence, a des impacts importants sur nos sociétés. Les collectivités territoriales, qui sont victimes de la délocalisation économique et sociale, se retrouvent en marge du système économique mondial et ont peine à assurer une qualité de vie appréciable à leurs concitoyens. Dans ce contexte, le développement des communautés apparaît être une approche prometteuse qui mise sur l'implication des citoyens pour agir sur leur milieu. Or, cette implication citoyenne demande nécessairement des efforts et du temps, alors que le travail et la famille prennent déjà une place importante dans le quotidien de l'individu. La mobilisation et la participation des citoyens au développement de leur communauté restent donc difficiles à actualiser. Néanmoins, certaines communautés sont des exemples positifs de développement des communautés et les citoyens qui y habitent prennent en charge leur propre développement. C'est le cas du village de Saint-Camille, au Québec. Cette étude de cas a pour objectif principal de comprendre quels sont les éléments interférents auprès des individus et favorisant la mobilisation et la participation à court et à long terme, dans le cadre d'initiatives de développement au sein de la communauté de Saint-Camille. C'est par la réalisation de sept entrevues semi-dirigées auprès de citoyens et citoyennes et d'un groupe de discussion auprès de leaders de ce village, ainsi que 25 heures d'observation participante et une analyse documentaire que nous avons pu dégager une explication du phénomène de la mobilisation et de la participation. Cette explication qui s'articule autour de quatre axes, soit la communauté constituée, les éléments déclencheurs, les éléments interférents et les conditions de maintien de la mobilisation/participation, amène des pistes intéressantes pour tout ceux qui ont à mobiliser et faire participer des citoyens.

Denna studie undersöker arbetsmotivation hos IT-konsulter då det på arbetsmarknaden finns en brist på personal med rätt kompetens enligt Arbetsförmedlingens framtidsrapporter. Motivation har undersökts sedan början av 1900-talet och är väl utforskat. Kända forskare som har bidragit med teorier är Taylor, Maslow och Herzberg vilka fortfarande är aktuella. Tidigare behandlade forskningen endast hur effektivt industrierna kunde bli men på senare tid innefattar forskningen behov, värderingar, mål och känslor. Det har även visat sig ha stora fördelar att veta vad anställda motiveras av då det påverkar företagets prestationsförmåga positivt. Syftet med denna studie är att undersöka hur arbetsmotivation skapas och genom det bilda en uppfattning kring ämnet med hjälp av IT-konsulternas åsikter. Frågeställningen som besvaras i studien lyder; Hur skapas arbetsmotivation hos IT-konsulter? För att besvara syftet och frågeställningen genomfördes 11 intervjuer med systemutvecklare på tre olika företag, Kentor, Accenture och Capgemini, där de intervjuade IT-konsulterna har fått beskriva vad arbetsmotivation är för just dem. Sedan har denna empiri analyserats mot den tidigare forskningen inom området arbetsmotivation utifrån den teoretiska referensram som skapats. Det resultat och slutsatser som framkom genom den insamlade empirin från de intervjuade IT-konsulterna var att det fanns likheter i deras svar om arbetsmotivation. Det som skapar motiverade IT-konsulter på arbetet var att få ta ansvar, bra kollegor, målfokusering, återkoppling på arbetet som utförts, det ska finnas utvecklingsmöjligheter, belöningar och att arbetet utförs av en anledning. Dock kunde det urskiljas också att de fanns många individuella skillnader i åsikterna, preferenserna och tankegångarna kring hur dessa begrepp påverkar individen. Det finns alltså ingen ensam allmängiltig slutsats som gäller för alla respondenter. Det som nämnts motiverar, men varje individ har sin syn på hur det som motiverar skall fungera bäst för just dem och vad det skall mynna ut i.

Bakgrund och problemdiskussion: Fullständig tilltro utan misstankar existerar inte i vårt samhälle och i många situationer blir det nödvändigt med utvärdering och kontroll. Utvärdering behöver däremot inte endast syfta till kontroll, utan med tiden har utvärdering fått både en lärande och styrande roll. Däremot är utvärderingsstyrning genom lärande problematiskt. Dessutom är en utvärderingsprocess samtidigt vanligtvis väldigt kostsam och arbetsintensiv speciellt då användningen av utvärderingsresultatet inte är självklar, och är därför ett intressant forskningsområde.   Syfte: Studien har ett tvåfaldigt syfte. Det första syftet är teoretiskt och ämnar undersöka på vilket sätt lärande utvärderingsstyrning bör utformas genom att skapa en normativ modell. Det andra syftet är praktiskt och avser att utvärdera ICA:s logistikavdelnings nuvarande utvärderingsprocess samt identifiera dess styreffekt.   Metod: Studien är strukturerad kring en kvalitativ metod i form av en utvärderande fallstudie. Insamlingen av empiriskt material har genomförts genom dokumentstudier och semi-strukturerade intervjuer. En konceptuell modell för lärande utvärderingsstyrning skapades baserat på litteraturgenomgången. Modellen användes sedan för att analysera det empiriska materialet.   Resultat och slutsats: För att uppnå lärande utvärderingsstyrning bör företag lägga grunden utifrån styrformen byråkrati med inriktning mot regelstyrning och utveckla interorganisatorisk systemisk utvärderingsstyrning. Vidare möjliggörs lärande utvärderingsstyrning genom bland annat att utvärderare blir mer aktiva och skapar ett öppet klimat med fokus på engagemang och diskussion. För att tillämpa lärande utvärdering bör resultatet redovisas och spridas genom exempelvis lärseminarier och workshops men fokus på en instrumentell användning.