Syftet med denna uppsats var att undersöka hur Karlstads kommuns chefer ser på chefsbrevet, ett månatligt nyhetsbrev som sänds ut till dem. Brevet innehåller information som ska underlätta för kommunens chefer att bedriva ett kommunikativt ledarskap med fokus på meningsskapande och delaktighet. Karlstads kommun är emellertid en stor och fragmenterad organisation och som chef är det en utmaning att ha ett helhetsperspektiv. Studiens frågeställningar baserar sig dels på om det finns en samsyn mellan cheferna på de olika delarna av kommunen gällande organisationens identitet och dels på hur de beskriver sitt ledarskap. Chefsbrevets relation till dessa båda fenomen ingår också i frågeställningarna. Utifrån studiens syfte och frågeställningar arbetades ett ramverk fram där kärnan bestod av teoribildningar kring meningsskapande, organisationsidentitet och kommunikativt ledarskap. Det gemensamma meningsskapandet utgör en central del i både studerandet av organisationsidentiteten och det kommunikativa ledarskapet. Metoden som valdes för att genomföra studien var kvalitativa intervjuer. Detta eftersom att frågeställningarna var av den art att de krävde djupare och mer utförliga svar. En intervjuguide arbetades fram med utgångspunkt i det teoretiska ramverket och personer att intervjua kontaktades. Totalt genomfördes nio stycken intervjuer med mottagare av chefsbrevet. Resultatet av intervjuerna sammanställdes och analyserades sedan utifrån de tidigare uppställda teorierna. Resultatet visade att intervjupersonerna i stor utsträckning hade en samsyn gällande de egenskaper som de såg som centrala och kännetecknande för Karlstads kommun. Värt att notera var också att dessa egenskaper låg väldigt nära kommunens varumärkeslöften. Ett av de kommunala bolagen visade sig dock ha en stark egen identitet som skiljde sig från den övriga kommunens. Resultatet pekade också på att intervjupersonerna på flera sätt arbetade enligt kriterierna för ett kommunikativt ledarskap. Utifrån resultatet så presenterades sedan slutsatserna där det gick att utläsa att de forum för gemensamt meningsskapande som finns inom kommunen lyfts fram som särskilt viktiga när det handlar om att skapa en enad organisationsidentitet och en sammanhållning. Chefsbrevets roll som identitetsskapare får ses som tämligen begränsad även om det har en funktion i att bidra så att kommunens samtliga chefer får samma information. Gällande det kommunikativa ledarskapet så bidrar det till viss del med hjälp att sortera ut vad som är viktigt men den kommunikativa utmaningen att rama in och kontextualisera budskapen ligger fortfarande på den enskilda chefen. / The purpose of this essay was to study how the managers of Karlstad municipality views the managerial letter, a monthly newsletter which is sent to them. The letter contains information that will facilitate for the municipal managers to engage in communicative leadership with a focus on sensemaking and participation. The questions of the study are based partly on whether there is a consensus between the managers of the various parts of the municipality regarding the organization's identity and partly on how they describe their leadership. The managerial letter related to these two phenomena are also worked into the questions. A framwork was brought together based on the study's purpose where the core consisted of theories of sensemaking, organizational identity and communicative leadership. Collective sensemaking is a central part of both the study of organizational identity and communicative leadership. The method selected for the study was qualitative interviews. Because of the fact that the questions required deeper and more detailed answers. An interview guide was developed based on the theoretical framework and the people to interview were contacted. A total of nine interviews were conducted with recipients of the managerial letter. The results of the interviews were compiled and then analyzed on the basis of the previously established theories. The results showed that the respondents shared a consensus regarding the characteristics they viewed as central and distinctive of the municipality of Karlstad. Worth noting was that the findings shared similar charachteristics to those of the municipality's brand promise. One of the municipal companies however proved to have a strong identity of its own, distinct from the rest of the municipality. The findings also indicated that the interviewees in several ways worked under the criteria of the communicative leadership. A conclusion was presented based on the results and it was possible to deduce that the forums for collective senemaking within the municipality were highlighted as particularly important in relation to create a unified organizational identity and cohesion. The role of the managerial letter however has to be seen as quite limited in that sense although it has some function in contributing to that the managers of the municipality all receive the same information. The managerial letter helps to some extent in regards to the communicative leadership with the task sort out important information, but the communicative challenge to frame and contextualize the messages is still up to the managers.

Denna studie syftar till att ge en överblick och förståelse kring hur modeföretag arbetar med varumärkesbyggande via event. Studien syftar också till att undersöka och tillföra en djupare förståelse om varumärken och event som fenomen. Varumärken används ofta av människor för att visa en tillhörighet och ekonomisk status, inte minst inom modebranschen. Den påverkan event har på varumärken har tidigare studerats i förhållande till sportevent, medan forskningen kring modebranschen är begränsad. Detta trots att event ofta förekommer inom modebranschen. Därmed skrivs denna uppsats för att tillföra mer kunskap inom denna forskningslucka. En studie genomfördes baserat på intervjuer med flera modeföretag och varumärkesexperter i Sverige och USA. Svaren från intervjuerna analyserades sedan i förhållande till de valda teorierna som rör både event och varumärken. Teorierna som använts är eventmarknadsföring, varumärkesupplevelse, organisationsidentitet, konsumentbaserat varumärkesvärde och översättningsteori. De resultat som framkom av studien presenteras i en modell med de nyckelfaktorer som framkommit vara viktiga för ett lyckat event. För att besvara frågeställningen är slutsatsen som presenteras att event kan påverka varumärkesbyggande, men vilket sätt det förstärks på är svårt och resurskrävande att mäta. Vid slutet av denna uppsats kommer läsaren att ha en starkare kunskap och förståelse om varumärken och event, samt en övergripande bild kring hur dessa två fenomen är anslutna. / This study aims to give an overview and understanding of how the fashion companies are working with brand building through events. The study also aims to examine and provide a deeper understanding of brands and events as phenomenon. Brands are often used by people to show belonging and economic status, not least in the fashion industry. The impact event has on brands has previously been studied in relation to sporting events, while research in the fashion industry is limited. This despite the fact that the events often occur in the fashion industry. Thereby this paper is written to provide more knowledge in this research gap. A study was conducted based on interviews with several fashion companies and brand experts in Sweden and the USA. The responses from the interviews were later analysed in relation to the chosen theories concerning both the events and brands. The theories that have been used are event marketing, brand value, organizational identity, consumer based brand equity and translation theory. The findings from the study are presented in a model with the key factors emerged as important for a successful event. To answer this paper’s question, the conclusion is presented that events can affect brand building, but how it is strengthen is difficult and resource-demanding to measure. By the end of this paper, the reader will have a greater knowledge and understanding of brands and events, as well as an overview of how these two phenomena are connected.

No description available.

Organizations today face big challenges as a result of increased exposure. A distinct and recognizable identity is required to differentiate. Consistent and coherent communication about what the organization stands for and where it is going is crucial if you want to succeed. This is a case study of how organizational members from two real estate companies that have merged into one, perceive their merged organization. The method is depth interviews with management representatives and focus group interviews with members from different levels of the company. My study demonstrates organizational identity as an important factor in brand management. Building a strong brand identity will motivate, guide and enable organizational members to act in accordance to the brand promise and thus provide power and content to the brand. The results show a weak organizational identity, but a pride in being part of a successful business. The company thus has much to gain from developing an organizational identity inorder to strengthen their brand. The differences in experiences, thoughts, and feelings for the merged organization are small, independent of organizational origin or on what level the respondents work in the company. / Program: Magisterutbildning i strategisk information och kommunikation

<p>Dagens organisationer verkar i en allt mer komplex miljö. Samhället och media ställer nya krav där det inte längre räcker att tillfredsställa ägarna och kunder, utan hänsyn måste även tas till allt runt omkring verksamheten. Den här uppsatsen belyser utsuddningen av gränser mellan organisationer och dess omgivning. Genom att analysera identiteten hos Migrationsverket vill vi visa på relationen mellan kultur, identitet och image och hur den processen, integrerar och influeras av de interna och externa aktiviteterna för en organisation.</p><p>Empirin bygger på intervjuer med chefer inom verksamhetsområdet Besök och Bosättning hos Migrationsverket. Genom att använda en intervjumall med olika teman såg vi olika fenomen hos respondenterna. Dessa observationer delades sedan in i gemensamma kategorier som ligger till grund för tolkningen av empirin.</p><p>Migrationsverket upplever många förändringar både internt och externt, men kulturen är djupt rotad och har inte förändrats. Medarbetarna kan inte identifiera sig med omgivningens bild av verket. Organisationens ökade interaktion med omgivningen har inte fungerat på ett tillfredsställande sätt. Istället för att ta intryck av omgivningen och möta en negativ image så har Migrationsverket slutit sig för att skydda sin identitet. Organisationen klarar inte av att vara en både en myndighet och ett tjänsteföretag. Verket fångar inte upp tendenser och uppfattningar i omgivningen, utan har slutit sig för att skydda sin identitet. Att kunna påverka omgivningens uppfattning ses som svårt om inte omöjligt vilket har skapat en osjälvständig organisation som sätter ägarens krav i första hand, på bekostnad av sitt eget välbefinnande.</p> / <p>Today’s organizations are operating in a more complex environment. Society and media makes new demands, and it is no longer enough to satisfy owners and costumers. This paper illustrates the reduction of boarders between organizations and the external environment. By analyzing the identity of Migrationsverket we will illustrate how, the relationship between culture, identity and image, as a process, are integrated and influenced by the internal and external activities of an organization.</p><p>The empiric is found based on interviews with executives at Visiting and Settling, one of the spheres of activities, at Migrationsverket. By using an interview- mold with different themes, we could see different phenomena among the respondents. These observations were then divided into common categories, which built the grounds for the empiric.</p><p>Migrationsverket are going through many changes, both internal and external, but the culture is deeply-rooted and has not changed. Coworkers can not identify with the picture held by the external interested party. The organizations exceeded interaction with the external surrounding has not functioned in a satisfying way. Instead of taking impression of the surrounding and meet a negative image, Migrationsverket has closed itself to protect its identity. The organization can not handle being both an authority and a service organization. Migrationsverket can not capture tendencies and opinions within its surrounding; moreover it has closed itself to protect its identity. The ability to change the opinion of the external environment is seen as difficult, if not impossible, which has created a dependent organization that puts the owners’ demands primarily at the expense of its own well-being.</p>

Syfte Vårt syfte är att få ökad förståelse för den problematik som kan finnas för ett globalt konsultföretag att nå fram med sin identitet till en lokal marknad. Våra frågeställningar är: 1. Vilken identitet har Capgemini? 2. Vilken image av Capgemini har potentiella kunder på en lokal marknad? 3. Når Capgemini ut med sin identitet till sina lokala potentiella kunder? 4. Vilken eventuell problematik har Capgemini med att nå ut med sin identitet till sina potentiella kunder på den lokala marknaden? 5. Hur kan Capgemini åtgärda de eventuella problem som finns? Metod I vår uppsats har vi använt oss abduktiv metod, en kombination av induktiv och deduktiv metod. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie bestående av fyra intervjuer med anställda på konsultföretaget Capgemini, två av dem personligen och två via telefon. De som intervjuades över telefon hade vi träffat personligen vid ett tidigare skede. En mindre marknadsundersökning med kvalitativa intervjuer genomfördes på plats ute hos tio olika företag. Teori De teoretiska områden vi har använt oss av är företagsidentitet, organisationsidentitet, företagsimage och företagskommunikation. Vi har även teori inriktad mot B2B-marknaden. Empiri Empirin består till största delen av primärdata i form av kvalitativa intervjuer. Vi har utfört fyra intervjuer med Capgemini Sverige för att öka förståelsen för deras identitet, samt intervjuer med tio potentiella kunder till Capgemini för att få en förståelse av den image de har av Capgemini. Vi har även använt oss av sekundärdata i form av bland annat företagens webbsidor. Slutsatser Capgeminis potentiella kunder har en varierande image av företaget. Problematiken för företaget med att nå ut med sin identitet kan till stor del förklaras av bristande kommunikation. Det finns dock andra, externa variabler inblandade som har stor påverkan på hur Capgemini lyckas nå ut med sin identitet.

Dagens organisationer verkar i en allt mer komplex miljö. Samhället och media ställer nya krav där det inte längre räcker att tillfredsställa ägarna och kunder, utan hänsyn måste även tas till allt runt omkring verksamheten. Den här uppsatsen belyser utsuddningen av gränser mellan organisationer och dess omgivning. Genom att analysera identiteten hos Migrationsverket vill vi visa på relationen mellan kultur, identitet och image och hur den processen, integrerar och influeras av de interna och externa aktiviteterna för en organisation. Empirin bygger på intervjuer med chefer inom verksamhetsområdet Besök och Bosättning hos Migrationsverket. Genom att använda en intervjumall med olika teman såg vi olika fenomen hos respondenterna. Dessa observationer delades sedan in i gemensamma kategorier som ligger till grund för tolkningen av empirin. Migrationsverket upplever många förändringar både internt och externt, men kulturen är djupt rotad och har inte förändrats. Medarbetarna kan inte identifiera sig med omgivningens bild av verket. Organisationens ökade interaktion med omgivningen har inte fungerat på ett tillfredsställande sätt. Istället för att ta intryck av omgivningen och möta en negativ image så har Migrationsverket slutit sig för att skydda sin identitet. Organisationen klarar inte av att vara en både en myndighet och ett tjänsteföretag. Verket fångar inte upp tendenser och uppfattningar i omgivningen, utan har slutit sig för att skydda sin identitet. Att kunna påverka omgivningens uppfattning ses som svårt om inte omöjligt vilket har skapat en osjälvständig organisation som sätter ägarens krav i första hand, på bekostnad av sitt eget välbefinnande. / Today’s organizations are operating in a more complex environment. Society and media makes new demands, and it is no longer enough to satisfy owners and costumers. This paper illustrates the reduction of boarders between organizations and the external environment. By analyzing the identity of Migrationsverket we will illustrate how, the relationship between culture, identity and image, as a process, are integrated and influenced by the internal and external activities of an organization. The empiric is found based on interviews with executives at Visiting and Settling, one of the spheres of activities, at Migrationsverket. By using an interview- mold with different themes, we could see different phenomena among the respondents. These observations were then divided into common categories, which built the grounds for the empiric. Migrationsverket are going through many changes, both internal and external, but the culture is deeply-rooted and has not changed. Coworkers can not identify with the picture held by the external interested party. The organizations exceeded interaction with the external surrounding has not functioned in a satisfying way. Instead of taking impression of the surrounding and meet a negative image, Migrationsverket has closed itself to protect its identity. The organization can not handle being both an authority and a service organization. Migrationsverket can not capture tendencies and opinions within its surrounding; moreover it has closed itself to protect its identity. The ability to change the opinion of the external environment is seen as difficult, if not impossible, which has created a dependent organization that puts the owners’ demands primarily at the expense of its own well-being.

I dagens samhälle väljer många företag inom klädbranschen att presentera en hållbarhetsredovisning, angående företagets arbete för hållbar utveckling. Hållbarhetsredovisningen kan beskrivas som en viktig del av den strategi som används i syfte att profilera organisationen som socialt ansvarstagande. Däremot blir informationen som redovisas mer och mer omfattande för varje år, samtidigt som en färsk granskningsrapport visar att klädbranschens hållbarhetsarbete inte motsvarar den önskvärda utvecklingen. Den senaste tidens omfattande redovisningen kan därför diskuteras, om det är en form av fasadbygge, eller om redovisningen ändå kan uppfattas som legitim och trovärdig? Syftet med denna studie är att undersöka den interna kommunikationens betydelse för hållbarhetsredovisningens trovärdighet. Tre klädkedjor som verkar på den svenska marknaden har därmed undersökts och studien grundar sig på ett socialkonstruktivistiskt förhållningssätt, där subjektiva tolkningar är tillåtna. Studiens resultat visar att den interna kommunikationen har betydelse för hur hållbarhetsarbetet förmedlas till företagens intressenter och därmed kan medarbetarnas egen uppfattning av identiteten inverka på redovisningens trovärdighet. Genom denna undersökning finner vi även att hållbarhetsredovisningen framförallt är ledningens sak, varför hållbarhetsarbetet kan behöva förmedlas genom fler kommunikationskanaler för att inte bara framstå som en fin fasad. Ett främjande av den interna kommunikationen bör därmed utvecklas så att medarbetarna kan ge tyngd åt informationen som presenteras i redovisningen. På så vis kan den interna kommunikationen skapa betydelse för hållbarhetsredovisningens trovärdighet.

Sammanfattning Under de senaste decennierna har de politiska kampanjerna blivit alltmer professionella och de politiska partierna bör därför likt företagen förlita sig på etablerade marknadsföringsteorier. När politiska partier ska påverka sina väljare är sambandet mellan organisationsidentitet och image viktigt då identiteten ska återspeglas i den image som väljarna har av partiet. Centerpartiet tappade i väljarstöd i det senaste riksdagsvalet 2010 och är ett parti som haft anledning att analysera och reflektera över sin identitet och image. Tidigare var Centerpartiet ett utpräglat landsbygdsparti medan de numera, i en högre utsträckning än förut, vill identifiera sig med städerna och de väljare som finns där. Centerpartiet har även under den senaste mandatperioden kompromissat i politiska frågor som var och är viktiga för partiet, partiets medlemmar och väljarna. Mot bakgrund av detta var syftet med uppsatsen var att undersöka hur väl Centerpartiets identitet stämmer överens med deras image. Uppsatsförfattarna genomförde en kvalitativ och en kvantitativ undersökning för att få kunskap om Centerpartiets identitet och image. Uppsatsförfattarna fann att det genom-snittliga sambandet mellan partiets identitet och image överlag var något svagt och att det var få i undersökningen som hade starka associationer med Centerpartiet och centrala begrepp i partiets identitet. Det begrepp som överensstämde mest väl mellan Centerpartiets identitet och image var Företagande och entreprenörskap och Miljö och hållbarhet medan begreppet Värnandet av personlig integritet visade på svagast samband mellan identitet och image. Landsbygd var det begrepp som väljarna starkast associerade Centerpartiet med vilket dock inte är ett begrepp som Centerpartiet, i en sådan hög utsträckning, vill associeras med. Uppsatsförfattarna menar att för Centerpartiets identitet ska stämma överens med partiets image behöver Centerpartiet bli tydligare med vad de står för och bli skickligare och effektivare på att förmedla sin identitet.   Nyckelord: politiska organisationer, Centerpartiet, identitet, organisationsidentitet, image, organisationsimage, samband identitet – image, associationer, marknadsundersökning

Nordmaling is a small muncipality that has gotten a lot of critic in media over the last two years. In order to regain a good reputation and to communicate a strong message towards external groups, Nordmaling have decided to develop a branding platform that can represent the organization in both external and internal communications. In order to develop a brand the organization must understand its identity.The purpose of the study was to examine the employees’ thoughts of their organization in order to be able to define the organizational identity and give recommendations of core values that the organization can apply to their brand. To understand how the employees perceive their organization and what they think the organization stands for, the main focus was to study their view on values, standards, goals and vision of the organization through focus interviews and a survey. The study is grounded in the theoretical framework of organizational theory with focus on organizational identity, culture and image. The social identity theory was also used in order to understand the process of how people create an identity of themselves and the environmentThe study showed that the management of the organization doesn’t have any pronounced values and standards, according to the employees. The result also showed that a majority believe there is not enough support for how they should work to reach the goals and visions of the organization. These and other result of the study, show that there is a lack of common understanding of what the organization is and what it stands for. Therefor couldn’t the organizational identity be defined and described. The study showed that a majority of the employees have a negative perspective on the organization which goes hand in hand with the organization’s image. Despite the fact that the organizational identity couldn’t be defined the result showed that the employees are aware of the weaknesses of the organization, how they can improve the organization and that they want to improve the organization in order to gain a better reputation. The conclusion were therefor that there are some core values that can describe the organization despite the fact that the organization doesn’t have a common understanding for what they are and what they stand for.