Det finns lite forskning kring förskollärares upplevelse av trivsel och arbetstillfredsställelse och därför syftade den här studien till att undersöka det hos förskollärare från två nybildade arbetslag. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats med en tematisk analysmetod genom halvstrukturerade intervjuer och öppna observationer. Resultatet visade att aspekter som påverkade positivt var känsla av upprymdhet i att gå till arbetet, glädje i att vara med barnen och trygghet i arbetslagen. Aspekter som påverkade negativt var stress, tidsbrist och frustration över saker de inte kunde kontrollera. Deras arbetsmiljö skulle förbättras om de negativa aspekterna reducerades och om de fick göra de förändringar de önskade. Exempel på förändringar var att de ville ha mer tid till planering, mindre barngrupper och större budget.

Syftet med uppsatsen är att skapa djupare förståelse för vilka skillnader som finns mellan finsk och svensk organisationskultur. Den avser att belysa utmaningar för en gemensam organisationskultur. Ytterligare ett syfte är att ge en teoretisk grund för vår magisteruppsats. Den kommer att utgöra en studie av organisationskulturen på ett finsk-svenskt företag med utgångspunkt i de nationella skillnaderna.    För att undersöka finsk och svensk kultur har vi utgått från tvärkulturellisten Geert Hofstedes (1980) modell om hur det med hjälp av fem dimensioner går att skilja nationella kulturer åt. Vi har likaså använt generella teorier om organisationskultur, samt litteratur om Finlands respektive Sveriges kultur. Den nationella litteraturen som inte innefattas under någon av Hofstedes dimensioner, men som ändå ansetts relevant har en övergripande dimension utvecklats för, som behandlar kommunikation. Resultatet har kopplats till Bangs (1994) åtta områden för kulturuttryck för att urskilja utmaningarna för en gemensam organisationskultur.   Undersökningen är en litteraturstudie där materialet är hämtat från företagsekonomi, språkvetenskap samt etnologi och sorterat efter de ovan nämnda teorierna för att upptäcka samband såväl som återkommande faktorer.   Litteraturstudien visade fyra områden där det finns utmaningar för en gemensam finsk-svensk organisationskultur. Dessa är 1: språk, jargong och humor, 2: handlingar och

Denna uppsats behandlar introduktion av nyanställda vid Gekås Ullared AB. Syftet med studien har varit att få en ökad förståelse för introduktionens betydelse för nyanställd personal. Undersökningen ger en bild av hur företaget arbetar med introduktion av nyanställda, samt ger en förståelse av hur de nyanställda uppfattat den introduktion de fått. Studien använde nyckelbegreppen introduktion, socialisation, organisationskultur och Gekås Ullared AB. Det empiriska materialet utgörs av semistrukturerade intervjuer med en introduktionsansvarig, två arbetsledare och fyra anställda. Frågeställningarna för studien har varit: Hur arbetar företaget med introduktion av nyanställda? Hur upplever de nyanställda att introduktionen har hjälpt dem in i sitt nya arbete? Hur arbetar företaget med att socialisera in de nyanställda på arbetsplatsen? Vilken betydelse har introduktionen för den nyanställdes socialisation in i organisationskulturen? Introduktionen av nyanställda är uppdelad i två större delar, en allmän gruppintroduktion och en avdelningsintroduktion. Den sistnämnda kan vara individuell eller i mindre grupp beroende på vilken avdelning det rör. I samband med den allmänna introduktionen får den nyanställde en helhetsbild över företaget och dess arbete. På avdelningen får denne istället en introduktion som berör det egna arbetet och den närmaste arbetsgruppen. Genom dessa introduktioner startar den nyanställdes socialisationsprocess, och blir därmed en del av företagets organisationskultur.

Denna studie syftar till att försöka förstå och förklara vilka komponenter IKEAs organisationskultur består av och hur denna kultur i sin tur reproduceras. Vi definierar reproduktion av kultur som en strävan att bevara en organisations grundläggande värderingar och idéer. Till vår hjälp har vi använt Edgar H. Scheins teori om kulturnivåer och John Van Maanens sju strategier för socialisation. Våra data har samlats in genom intervjuer, observationer , tryckta texter och IKEAs svenska hemsida. De olika datakällorna har i stort sätt varit överensstämmande. Sammanfattningsvis kan IKEAs kultur beskrivas som att det finns flera tydliga artefakter. När det gäller värderingar så urskiljer vi tre stora teman: ursprunget, visioner och värdeskapande arbete. Genom att studera de data vi fått fram genom våra intervjuer och sen analysera den med hjälp av Van Maanens socialiseringsstrategier så framträder en bild av hur kulturen inom IKEA lever vidare. Vi ser att IKEA väljer strategier som gör det lättare för organisationen att bevara och reproducera kulturen.

Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för hur organisationskulturen ser ut och hur rollerna fördelas på en typisk enkönad och mansdominerad arbetsplats, i detta fall en brandstation. Vi använder oss utav åtta kvalitativa intervjuer och en mindre observation för att få en klarare bild av organisationen som sådan. Insamlad empiri analyserar vi utifrån tre för ämnet centrala teoretiska teman. Denna teoretiska referensram behandlar maskulinitet, organisationsteori samt Goffmans dramaturgiska modell. För att uppnå avsatt syfte uppstår ett flertal frågeställningar. Relaterat till manlighet är det relevant att undersöka hur samspelet ser ut på en mansdominerad arbetsplats, hur det kommer sig att brandmannayrket är så dominerat av män och om brandmännen själva vill ha en förändring. På vilka sätt påverkas organisationskulturen av att brandmännen och arbetsgruppen bara består av män? Vi vill undersöka om den mansdominerade könsfördelningen inom Räddningstjänsten beror på krav som ställs på yrkesrollen i sig eller om det kan finnas någon annan bakomliggande orsak? Vi vill även titta på teamens betydelse och om det kan uppstå krockar mellan den äldre och yngre generationen brandmän. För att undersöka rollintagandet ser vi på hur brandmännens beteende förändras när de åker ut på larm och hur förhållandet mellan yrkesroll och mans- eller könsroll yttrar sig. Resultatet visar att brandmännens organisation bygger på en stark moralkänsla där arbetsuppgifternas utförande helt bygger på brandmännens tillit gentemot varandra. För att uppnå en sådan organisationskultur arbetar brandmännen i tajt sammansatta team. Något som visar sig hota denna sammanhållning är generationskrockar mellan olika åldersgrupper inom brandkåren. Det finns en signifikant skillnad på hur brandmännen ser på sitt yrke beroende på vilken generation de tillhör. Synen på manlighet skiljer sig åt mellan de informanter vi intervjuar och få av dem ser arbetsplatsen som manlig eller att just manlighet skulle uttrycka sig på något särskilt sätt. Resultatet visar att brandmännen utåt sett intar en manligt stereotyp roll när de befinner sig i offentlighetens ljus. Men bakom kulisserna i stationshuset visar brandmännen upp en mer familjär och tillbakalutad roll som skiljer sig från den stereotypa bilden av en brandman.

Organisationer skapar egna kulturer innanför sina väggar, i likhet med varje land som har en egen kultur innanför landets gränser. Det finns ett intresse att ta sig innanför dessa väggar i ett försök att få en inblick i organisationskulturens prägel. Det var detta intresse som väckte idén till denna jämförande studie vars syfte är: att lyfta fram skillnader samt likheter mellan de två studerade organisationernas organisationskulturer. Organisationerna som har studerats är ett företag tillhörande den privata sektorn och en kommun tillhörande den offentliga sektorn. Studiens konkreta frågeställning lyder: Vilka likheter respektive skillnader finns mellan organisationskulturen i den studerade organisationen som är verksam i den privata sektorn och organisationskulturen i den studerade organisationen som är verksam i den offentliga sektorn? Den valda metoden är en kvantitativ studie i form av en webbaserad enkätundersökning där full anonymitet erbjudits de båda organisationerna och samtliga respondenter i hopp om att svaren på det viset ska vara sanningsenliga och öppna. Studiens slutsats är att det finns både kulturella skillnader och kulturella likheter mellan de två undersökta organisationerna. Organisationskulturerna i båda organisationerna har drag som är karaktäristiska för just dem men likheterna är stora i till exempel attityden till arbetet och arbetsuppgifterna samt uppfattningen om organisationens atmosfär. En stor skillnad, kanske den främsta, återfinns i organisationernas värderingar som är en viktig del av organisationskulturen.

Karlsson, S., Wallin, O. (2012) Balansens betydelse mellan struktur och frihet för organisationer. En kvalitativ studie beträffande tre ledares uppfattningar om fenomenet. C-uppsats i pedagogik. Högskolan i Gävle, akademin för utbildning och ekonomi.    I takt med samhällets utveckling bör även ledarskapet förändras, detta anses nödvändigt för organisationers konkurrenskraft på den nationella och globala marknaden. Utvecklingen går mot ett mer självständigt inflytande vilket samtidigt ställer högre krav på individen även i organisationer. Syftet var att undersöka tre ledares syn på de faktorer i ledarskapet som kan skapa balans mellan struktur och frihet hos gruppen. Studien hade som utgångspunkt en induktiv metod och en narrativ analys där kvalitativa intervjuer inhämtar vår empiri. Resultatet visar bland annat att balansen mellan struktur och frihet ses som en motsträvig metod vad gäller att främja kreativitet i framför allt akademiska arbetsgrupper. Vår slutsats är att strukturen och friheten har en dynamisk relation snarare än balanserad, då balansen inte gynnar rörligheten i strukturen som krävs för utvecklingen.

No description available.

Thesis (doctoral)--Hochschule St. Gallen für Wirtschafts-, Rechts- und Sozialwissenschaften, 1994.

Purpose: The aim of this thesis is to create a greater understanding of organizational identification and the factors influencing this process. The understanding will be obtained by identifying what individuals identify them selves with and why this identification occurs. Method: The thesis is a case study with an abductive research approach with a focus on organizational identification. Data has been collected with a qualitative focus in interviews and images. Conclusion: The employees at Plain Capital primarily identify themselves with their profession, the company and their co-workers. The reasons why they identify are mostly because of the feeling of pride and participation. We have discovered a link between a strong group identity and a high organizational identification. We have also drawn attention to that high identification with the profession contributes to a lower identification with the organization.