Bakgrund: På grund av bristen på organdonatorer globalt idag tvingas flera patienter i behov av transplantation vänta länge på en operation. Väntan på livsavgörande besked av detta slag har visat sig innebära fysiskt och emotionellt lidande för patienterna och deras anhöriga.  Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att vänta på transplantation av vitala organ. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes utifrån 12 vetenskapliga originalartiklar, som analyserades med en induktiv kvalitativ ansats. Resultat: Patienternas erfarenheter sammanfattades och beskrevs i fem kategorier: Förändrad självbild, Att leva i väntan, Strategier för att uthärda, Källor till styrka samt Ljuset i slutet av tunneln. Resultatets huvudfynd ansågs vara att ovissheten utgjorde kärnan i väntan på organtransplantation, att anhöriga spelade en avgörande roll för patientens erfarenheter och att en känsla av mening och sammanhang krävdes för att patienterna skulle uthärda och känna hopp under väntan. Slutsats: Patienternas erfarenheter av väntan på organtransplantation visade sig innebära lidande i olika former. Genom att undersöka patienternas känsla av sammanhang, om de uthärdar eller lider emotionellt samt vilka strategier de använder för att underlätta väntan kan sjuksköterskan få tillgång till de redskap som krävs för att lindra detta lidande. Om sjuksköterskan antar ett familjefokuserat omvårdnadsperspektiv kan väntan underlättas för patienterna och deras anhöriga.

<p>I dagsläget väntar ett stort antal patienter på ett nytt organ. Transplantationen är en påfrestande process i vilken närstående har en betydande roll. Upplevelser av att vänta på en organ¬transplantation och hanterings¬strategier skiljer sig mellan individer. Syftet var att belysa närståendes upplevelser och hanteringsstrategier under pre¬transplantations¬tiden. Litteraturstudien genom¬fördes genom granskning av 13 vetenskapliga artiklar, varav sju var kvalitativa och sex kvantitativa. Resultatet visade närståendes upplevelser relaterade till vården, stöd från omgivningen och väntan. De närståendes hanterings¬strategier sågs relaterade till tro, kontroll och distans. Ur resultatet framkom att stöd från vård¬personal ibland var bristande och att närstående upplevde ökad belastning både ekonomiskt och arbetsmässigt. Närstående beskrev även en känsla av ovisshet som mycket påfrestande. Gudstron användes som en hanterings¬strategi och var viktig för att behålla hoppet. Planering tillämpades av närstående med goda resurser men upplevdes svårt när de kände att de bara kunde leva en dag i taget. En del närstående uttryckte ett kontroll¬behov av att vaka över den sjuke. Med mer utbildning om närstående för sjuksköterskan kan om¬händer¬tagandet av närstående i väntan på organtransplantation bli bättre. Ytterliggare forskning bör fokusera på männens roll som närstående, hela familjers upplevelser och interventioner för att underlätta för närstående.</p>

I dagsläget väntar ett stort antal patienter på ett nytt organ. Transplantationen är en påfrestande process i vilken närstående har en betydande roll. Upplevelser av att vänta på en organ¬transplantation och hanterings¬strategier skiljer sig mellan individer. Syftet var att belysa närståendes upplevelser och hanteringsstrategier under pre¬transplantations¬tiden. Litteraturstudien genom¬fördes genom granskning av 13 vetenskapliga artiklar, varav sju var kvalitativa och sex kvantitativa. Resultatet visade närståendes upplevelser relaterade till vården, stöd från omgivningen och väntan. De närståendes hanterings¬strategier sågs relaterade till tro, kontroll och distans. Ur resultatet framkom att stöd från vård¬personal ibland var bristande och att närstående upplevde ökad belastning både ekonomiskt och arbetsmässigt. Närstående beskrev även en känsla av ovisshet som mycket påfrestande. Gudstron användes som en hanterings¬strategi och var viktig för att behålla hoppet. Planering tillämpades av närstående med goda resurser men upplevdes svårt när de kände att de bara kunde leva en dag i taget. En del närstående uttryckte ett kontroll¬behov av att vaka över den sjuke. Med mer utbildning om närstående för sjuksköterskan kan om¬händer¬tagandet av närstående i väntan på organtransplantation bli bättre. Ytterliggare forskning bör fokusera på männens roll som närstående, hela familjers upplevelser och interventioner för att underlätta för närstående.

Efterfrågan på organ att transplantera är större än tillgången och väntelistan för nya organ är lång världen över. En transplantation innebär både fysiska och psykiska påfrestningar för mottagaren. Sjuksköterskan kan hjälpa den organtransplanterade patienten med omvårdnadsåtgärder, stöd och råd om livet efter transplantationen. Syftet var att genom en litteraturstudie beskriva organtransplanterade patienters upplevelser efter mottagandet av ett nytt inre organ. Systematisk sökning av vetenskapliga artiklar inom området utfördes för en sammanställning av det nuvarande kunskapsläget inom området. Urval gjordes stegvis och elva artiklar inkluderades till studien som bearbetades och sammanställdes till studiens resultat med inspiration av innehållsanalys. Resultatet visade att personer som mottagit ett nytt organ upplever många känslor, både positiva och negativa. De tre huvudfynden som presenterades i kategorier var upplevelserna av en andra chans, priset att betala samt behov av stöd. Vanliga upplevelser var beskrivna som tacksamhet, livskvalitet, rädsla och oro, skuld, leva med biverkningar och att bli sedd annorlunda. Relationer till andra människor hade betydelse för upplevelsen. Med kunskap om organtransplanterade patienters upplevelser kan sjuksköterskan tillämpa den i klinisk verksamhet och öka förståelsen för patienternas upplevelser i omvårdnadsarbetet. För att få en bättre förståelse för upplevelsen av att ta emot ett specifikt sorts organ krävs ytterligare forskning. Nyckelord: Organtransplantation, patient, upplevelser

No description available.

Introduktion: Det är många patienter som är i behov av organtransplantation och väntelistan är lång och kan inte tillgodoses. Patienter som står på väntelistan är i en situation där deras egna organ är så skadade att transplantation är deras sista alternativ för att överleva. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av att vänta på ett nytt organ. Metod: Litteraturstudien baserades på Polit och Becks niostegsmodell. Databassökning gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PsykINFO, totalt 12 artiklar inkluderades varav 10 kvalitativa och 2 kvantitativa. Dessa kvalitetsgranskades utifrån Polit och Becks granskningsmodeller. Huvudresultat: I studien framkom fem kategorier, Gå miste om livet, Förlorad kontroll, Utsatthet och sårbarhet, Framtidstro samt Att inte vilja vara till besvär. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visade att patienter som väntade på ett nytt organ upplevde väntetiden på olika sätt. Många upplevde att de förlorade kontrollen över sin livssituation och hade önskat att få mer information angående hur väntelistesystemet fungerade och bli bemötta med ett holistiskt förhållningssätt.

Väntan är oviss för de patienter som behöver ett nytt organ. Då det är brist på organ så kan väntan även bli lång. Syftet med uppsatsen är att belysa patienternas upplevelser av att vänta på ett organ. En litteraturstudie har gjorts och tio vetenskapliga studier har analyserats. Fyra teman utgör navet i resultatet, subteman strukturerar upp dessa teman. Patienterna går igenom många kroppsliga symtom samt sociala, existentiella och emotionella svårigheter samt att deras syn på tid förändras. Dessa patienter är i stort behov av stöd från både vårdpersonal och närstående även om de samtidigt upplever att de måste lägga sitt liv i andras händer. Att möta andra i liknande situationer ger stöttning och inger hopp. Vårdpersonal bör vara lyhörd för de individuella upplevelserna och de erfarenheter som hjälper var och en att klara av sin väntan. Information upplevs olika av patienter och det är viktigt att individanpassa den. Patientens förutsättningar förändras under transplantationsprocessens olika faser och alla måste ses som unika individer. De ser sig som människor på en lista där de pendlar mellan hopp och förtvivlan och planerar både inför framtiden men också döden.

Patienter som är i behov av ett nytt organ befinner sig i en situation där deras egna organ är skadat i den grad att ett nytt organ är det enda alternativet för att överleva. Behovet av organtransplantation är större än vad det finns tillgängliga organ, vilket resulterar i att väntetiden blir allt längre. Väntan på ett nytt organ är oviss, då ingen vet när eller om transplantationen kommer bli av. På grund av den långa väntetiden förekommer det att patienter hinner avlida innan en transplantation är möjlig att genomföra. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser i väntan på organtransplantation. En litteraturöversikt enligt Friberg (2017, ss.141-152) valdes som metod, där nio kvalitativa artiklar analyserats och sammanställts. Tre kategorier utgör navet i resultatet: Att hantera väntan, Att leva i osäkerhet och Att pendla mellan olika känslor. Ur dessa kategorier bildades fem underkategorier som speglar hur patienters upplevelser i väntan på ett nytt organ kan yttra sig. Resultatet visade att livet begränsats i många avseenden, patienterna går igenom flera olika känslor under väntetiden och en oro för framtiden var framträdande. Resultatet visade även att patienterna hade olika strategier för att hantera väntan, stöd och information samt att bevara hoppet var av central betydelse. I diskussionen förs ett vidare resonemang kring strategier i väntan samt väntan som begränsning. Sjuksköterskan bör skapa en förståelse för vad patienter upplever i väntan på ett nytt organ. Detta för att kunna stödja patienten i väntan och utforma omvårdnaden efter patientens unika behov.

Bakgrund: Organtransplantation är den enda möjligheten till överlevnad när en persons organ inte längre fungerar tillfredsställande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelse av livskvalité efter organtransplantation. Design: Studien har en kvalitativ design. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier som beskrev hur personer upplevde livskvalité efter organtransplantation; att känna tacksamhet; att uppleva hälsa och att livet kom tillbaka, att leva med mörka känslor och tankar trots hälsa, att lära sig leva med omgivningens förväntningar, att acceptera den nya livssituationen. Slutsats: Personer som genomgått organtransplantation upplevde ökad livskvalité, hälsa, hopp och välbefinnande. Trots det fanns det blandade känslor av ångest, oro,tankar om döden, förväntningar från omgivningen och rädsla för avstötning. Personerna genomgår en förändringsprocess där de går från sjuk till ett liv med bättre hälsa, där harsjuksköterskan en viktigt roll.

Bakgrund: Den första transplantationen av ett livsviktigt organ som ägde rum år 1954 gav en avgörande attityd kring organtransplantation. Den svenska befolkningen ses ha en positiv inställning till organdonation efter döden. Trots detta har organbristen varit påtaglig i flera år. Att vänta på ett nytt organ kan ta lång tid och påverkar patienten på flera olika sätt. Syfte: Syftet var att belysa vuxna patienters upplevelser i väntan på en organtransplantation. Metod: Litteraturöversikten baserades på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ design. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Inkluderande artiklar kvalitetsgranskades utifrån Fribergs granskningsfrågor, analyserades enligt Graneheim &amp; Lundman samt Fribergs granskningsmall och sammanställdes till ett eget resultat. Resultat: Resultatet presenteras utifrån fem kategorier och tio underkategorier. Huvudresultatet av litteraturöversikten var: Framtiden, Sväva mellan hopp och förtvivlan, Behovet av stöd och information, Kämpa med livshotande sjukdom samt Skuld och tacksamhet gentemot donatorn och dennes familj. Resultatet visade att flera olika faktorer påverkade patienterna som väntar på en organtransplantation. Det fanns ett stort behov av information och stöd hos patienter på väntelistan. Diskussion: Att vänta på en organtransplantation medför livsförändringar och varierande känslor. Personcentrerad vård och god information underlättar tiden i väntan på transplantationen. Patienternas upplevelser kopplas till Katie Erikssons teori om den lidande människan. Slutsats: Väntetiden inför organtransplantationen medförde blandade känslor hos patienterna, bland annat hopp, stress och frustration. För att underlätta väntetiden för patienterna var stöd avgörande. Sjuksköterskan ska arbeta utifrån personcentrerad vård där information och stöttning bör vara en central del i omvårdnaden av dessa patienter. / <p>2024-03-22</p>