Varje år dör personer i väntan på en organtransplantation. Transplantation är många gånger det sista alternativet för att bota allvarliga sjukdomstillstånd när en medicinsk behandling inte längre är tillräcklig. Sjuksköterskan kan möta dessa personer överallt. För att kunna bemöta behoven är det viktigt att sjuksköterskan kan förstå personernas upplevelse. Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelse av att vänta på en organtransplantation. För att besvara syftet analyserades nio kvalitativa artiklar enligt Bengtsson (2016). Det resulterade i fem huvudkategorier: att känna hopp och förväntningar inför framtiden, att ha livet på paus och alltid vara redo, att känna ovisshet och inte kunna påverka förloppet, att känna oro inför transplantationen och att tänka på döden och känna skuld för donatorn. I resultatet framkom det att personer kände hopp och förväntningar för framtiden efter organtransplantationen. Under väntan var livet på stand-by och personer var alltid redo för ett samtal om att transplantationen kan komma att ske. Personer uttryckte ovisshet över tiden innan transplantationen och känslor av att inte kunna påverka. Oroliga tankar inför, under och efter transplantationen beskrevs och under väntan tänkte personer mycket på döden och kände skuldkänslor för donatorn. Sjuksköterskan behöver arbeta personcentrerat för att kunna möta de behov som uppstår i väntan på en organtransplantation. Med hoppet i centrum är det viktigt att sjuksköterskan främjar hopp och identifierar vad som kan kännas hoppfullt för varje enskild individ. För att kunna stödja personer som väntar på en organtransplantation behövs ytterligare kunskap om hur sjuksköterskan på bästa sätt ska bemöta dessa personers och behov.

Bakgrund: Organsvikt är ett livshotande tillstånd som kan kräva en organtransplantation. Detta kan i sin tur förbättra livskvalitet och välbefinnande långsiktigt för patienten och deras närstående. Syfte: syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser i väntan på en organtransplantation. Metod: Studien baseras på 13 vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med inifrånperspektiv. Resultat: Analysen resulterade i fem slutkategorier: Att stöd och hjälp är viktigt, Att relationen till den sjuka anhöriga påverkas, Att rollen som vårdare kräver uppoffringar, Att närståendes psykiska hälsa och känslor påverkas, och slutligen, Att information och kunskap om transplantationsprocessen är viktig. I resultatet framkom det att närstående var i ett stort behov av stöd och information kring processen att vänta på ett nytt organ, men även den känslomässiga påfrestningen det innebär för den närstående enskilt och tillsammans med sin drabbade anhöriga. Denna litteraturstudie kan bidra till att sjuksköterskor får en större kunskap och insikt om hur närstående kan påverkas av att vänta på en organtransplantation, samt hur dessa kan uppleva och tänka under processen.

Bakgrund: Organtransplantation är en möjlig behandling för svårt sjuka människor där väntan på ett nytt organ handlar om begränsningar i vardagen, både för patient och anhöriga och ytterst om frågor som rör liv eller död. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters och anhörigas upplevelser av organtransplantation före, under och efter ingreppet. Design: Studien har en kvalitativ design. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats valdes. För att nå studiens syfte analyserades biografier, kortare berättelser och självbiografier av patienter och anhöriga som beskriver sina upplevelser av tiden före, under och efter organtransplantation. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier som beskrev upplevelsen av organtransplantation ur ett patientperspektiv: Att leva med en livshotande sjukdom; Att leva med blandade känslor och tankar kring transplantation; Att känna tacksamhet; Att finna vägen tillbaka till ett friskt liv efter transplantation. I analysen av anhörigas perspektiv identifierades tre kategorier: Att känna rädsla och oro för ens svårt sjuke familjemedlem; Att känna trygghet; Att känna glädje och tacksamhet efter transplantation. Slutsats: När en person drabbas av svår sjukdom och ett behov av organtransplantation påverkar det inte bara hen själv utan även hens anhöriga före, under och efter ingreppet. Patienter och anhöriga upplevde känslor av allt från rädsla och sorg till trygghet och tacksamhet under processen av organtransplantation där vikten av bland annat samtal och god information från vården framkom. Vidare forskning inom området behövs kanske främst för att bidra till en ökad kompetensutveckling hos sjuksköterskan för att hjälpa hen i bemötandet av dessa patienter och anhöriga.

För patienter med organsvikt är organtransplantation den enda möjliga behandlingen när den medicinska behandlingen inte längre räcker till. Transplantationsprocessen kan vara en långdragen tid för patienterna med många tankar och känslor. Väntetiden kan medföra förändringar och begränsningar i patienternas vardag och påverkar livskvalitén. Sjuksköterskor har som ansvar att stödja patienter i och tillgodose deras behov av vård och stöd i alla vårdmiljöer och för att kunna erbjuda rätt stöd för patienter i väntan på ett organ är det viktigt att ha förståelse för patienters upplevelser under väntetiden. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av att vänta på ett nytt organ. Som metod valdes en litteraturöversikt. Litteraturöversikten inkluderar 12 artiklar genomförda med kvalitativ metod. Resultatet presenteras i två huvudteman; I väntan på organtransplantation och i kontakt med hälso-och sjukvården, med fem medföljande subteman. Litteraturöversiktens resultat visade att patienterna upplevde många begränsningar i sin vardag som medförde fysiska, psykiska och sociala svårigheter samt påvisade att patienterna i väntan på transplantation var i behov av stöd och information från sjuksköterskan. I diskussionen förs resonemang kring väntetidens inverkan på livet, den vårdande relationens betydelse och att främja hälsa och hållbarhet under väntetiden samt kring litteraturöversiktens valda metod.

Bakgrund: Organtransplantation är ett livräddande ingrepp som genomförs när inga andra behandlingsalternativ finns. Patienten står inför en livslång behandling med immunsänkande läkemedel för att minska risken för avstötning. Det är en emotionellt krävande upplevelse för patienterna och deras familjer som gör att de är i behov av stöd av sjuksköterskan. Syfte: Syftet var att beskriva patienters emotionella upplevelser före och efter organtransplantation. Metod: En litteraturstudie som baseras på kvalitativa omvårdnadsvetenskapliga artiklar. Resultat: Fyra kategorier identifierades, Tacksamhet och skuld på samma gång, Upplevelse av stöd, Känslomässig berg- och dalbana och Oro med tillhörande underkategorier. Slutsats: Organtransplantation var överlag en omtumlande upplevelse som var unik för varje patient. Sjuksköterskan behöver mer kunskap för att bidra till god vård då patienters upplevelser före och efter organtransplantation är relativt outforskat. Nyckelord: Livserfarenhet, mottagare, organtransplantation, patient, upplevelse. / Background: Organ transplantation is a life-saving intervention that is carried out when no other treatment options exist. The patient is facing a lifelong treatment with immunosuppressive drugs to reduce the risk of rejection. It is an emotionally demanding experience for the patients and their families are in need of support from the nurse. Aim: The purpose was to describe patients' emotional experiences before and after organ transplantation. Method: A literature study based on qualitative nursing science articles. Result: Four categories were identified, Gratitude and guilt at the same time, Experience of support, Emotional roller coaster and Concern with associated subcategories. Conclusion: Organ transplantation was generally a tumultuous experience unique to each patient. The nurse needs more knowledge to contribute to good care since patients' experiences before and after organ transplantation are relatively unexplored. Keywords: Life experience, recipient, organ transplantation, patient, experience.

Bakgrund: I Sverige genomförs ca 700 organtransplantationer årligen. Organ kan doneras från levande och avliden donator. Antalet möjliga donatorer har ökat men är inte tillräckligt för att tillgodose behovet. Att vänta på ett organ innebär stor ovisshet och leder till att relationer förändras. Personerna känner hopp och är förväntansfulla inför livet efter transplantationen. Personer som är levande donatorer ångrar inte sitt beslut att donera efteråt. Sjuksköterskor som arbetar med patienter som väntar på en organtransplantation skapar en nära relation till patienten, arbetet kan vara mycket psykiskt påfrestande men också givande.  Syfte: Att beskriva personers upplevelser efter en organtransplantation.  Metod: Beskrivande litteraturstudie baserat på 10 kvalitativa artiklar.  Resultat: Första tiden efter en organtransplantation upplever personerna isolering och begränsningar. Oro för avstötning och för framtiden förekommer och personerna anpassar sig på olika sätt. Personerna upplever brist på förståelse, svårigheter att leva upp till förväntningar och beskriver behov av stöd. Relationen till familj och vänner förändras. Känslor av tacksamhet och skuld har betydelse.  Slutsats: Tiden efter en organtransplantation upplevs isolerande och kantas av känslor som oro, tacksamhet och skuld. Personerna behöver göra anpassningar genom en förändrad livsstil och upplever en ny vardag. Det är svårt att leva upp till andras förväntningar, relationer förändras och personer upplever brist på förståelse och ett behov av stöd. Att hjälpa personerna se mening i sina upplevelser, och att styra de hälsofrämjande insatserna till att stödja personernas egna förmågor och resurser är en viktig del av sjuksköterskans arbete. / Background: Approximately 700 organ transplantations are undertaken in Sweden every year. Organs can be donated from both living and deceased donors. The number of possible donors has increased but is not enough to accommodate the need. Waiting for an organ means living with great uncertainty. It also changes relationships with family and friends. People waiting for an organ are hopeful for the future and are anticipating normalcy after the transplantation. Living donors do not regret their decision to donate. Nurses caring for people waiting for an organ establish close relations to the patient, their work can be mentally demanding but also rewarding.  Aim: To describe people´s experiences after an organ transplantation.  Method: Descriptive literature review based on 10 qualitative articles.  Result: Time after an organ transplantation is experienced as isolating and restrictive. There are experiences of anxiety of organ rejection and worry about the future and people adapt in different ways. People feel a lack of understanding from others and find it hard to meet expectations. There is a need for support and relations alter. Feelings of gratitude and guilt are of significance.  Conclusion: Time after an organ transplantation is isolating and there are feelings of anxiety, gratitude and guilt. People adapt by making lifestyle changes and experiences a new living. Meeting others expectations is difficult and relationships alter. People experiences lack of understanding and need for support. Helping people find meaning in their experiences and guiding them to use their abilities and resources is an important aspect of nursing.

Väntan på transplantation kan vara en komplex situation för patient och anhörig. Studiens syfte var att belysa vad patienter och deras anhöriga upplever när de står i kö för en organtransplantation. Metoden som användes var en kvalitativ ansats där fyra självbiografier lästes och analyserades. I resultatet framkom att upplevelserna startade med beskedet om att transplantation var nödvändig för den fortsatta överlevnaden, tills beskedet om transplantation kom och patienterna lades in för operation. Analysen av den insamlade datan resulterade i fem kategorier: Insikten om sjukdomens allvar, Mellan hopp och förtvivlan, Tankar kring döden, Samvetskval och Ett efterlängtat besked. Resultatet kan användas till att öka förståelsen hos vårdpersonal för vad patienterna och deras anhöriga genomgår känslomässigt under deras väntan på organtransplantation. / The waiting period for organ transplantation can be a complex situation for patients and their relatives. The purpose of the study was to enlighten the experiences of patients and their relatives when they stand in queue for organ transplantation. With a qualitative attempt four autobiographies were read and analyzed. The result showed that the experiences started with the information that transplantation was essential for the patients’ continuance of life, to when they were hospitalized for the operation. The analysis of the data resulted in five categories: The insight about the gravity of the disease, Between hope and despair, Thoughts surrounding death, Qualms of conscience and A call much longed for. The result can be used to increase the understanding for what patients and their relatives go through emotionally during their wait for organ transplantation among the nursing staff.

Each year, 800 people wait for an organ transplant in Sweden. The development of drugs for organ rejection has evolved over the past 60 years, which has increased the survival of patients who have undergone organ transplantation. The most common organ transplanted is the kidney, liver, lung and heart. There are more studies done on quality of life after an organ transplant, but very few studies on quality of life before organ transplantation. The aim of the study was to describe the experiences of quality of life among patients waiting for an organ transplant. A literature overview of eight articles was analyzed in both similarities and differences. The articles were published between 2002 and 2012. The result is presented in four themes, hope of life, living in uncertainty, the body fails and need for support. In some of the themes subthemes were found. Most themes affected quality of life in a negative way. Stress and anxiety were two factors that many patients described as a cause of low quality of life. Many patients described the waiting time as living in uncertainty. Various disease symptoms showed differently depending on the underlying disease. Results showed that patients waiting for an organ transplant have a low quality of life but only a few studies showed that these patients, despite their disease, could feel joy.

Die Wiederaufnahme einer produktiven Beschäftigung ist ein wesentliches Ziel der Rehabilitation nach Organtransplantation. In Deutschland ist jedoch die Mehrheit der organtransplantierten Patienten im erwerbsfähigen Alter frühberentet. Die vorliegende Arbeit hat zum Ziel, die Beschäftigungssituation Organtransplantierter und mögliche Einflussfaktoren am Universitätsklinikum Leipzig zu untersuchen. Dabei interessiert insbesondere der Einfluss der psychischen Komorbidität auf die berufliche Reintegration. Im Rahmen einer katamnestischen Querschnittsstudie wurden insgesamt 82 Patienten ein bis acht Jahre nach Leber-, Nieren- oder Pankreastransplantation befragt. Neben der Beschäftigungssituation und der psychischen Komorbidität (SKID-I, HADS), wurden soziodemografische, medizinische und arbeitsbezogene Merkmale sowie die gesundheitsbezogene Lebensqualität (EORTC QLQ-C30) als potenzielle Einflussfaktoren auf die Arbeitswiederaufnahme und die psychische Komorbidität erhoben. Die Auswertung der Daten zeigt, dass berufstätige Organtransplantierte eine signifikant bessere gesundheitsbezogene Lebensqualität haben und signifikant seltener unter psychischer Komorbidität leiden als frühberentete Organtransplantierte. Dieser Zusammenhang sollte Beachtung finden bei der Rehabilitation und Nachsorge transplantierter Patienten. Ziel muss es sein, die berufliche Reintegration zu fördern und gleichzeitig psychische Komorbidität auch im Langzeitverlauf nach Transplantation frühzeitig zu erkennen und adäquat zu behandeln, um das Risiko für Frühberentung zu senken und eine verbesserte Lebensqualität und damit auch den Gesamterfolg der Transplantation langfristig zu sichern.

Univ., Diss.--Mannheim, 2005. / Literaturverz. S. 229 - 255.