This thesis, The Arab as Spectacle, is about representation. It is about the limits and the contradictions of representation. It is about the burden and the violence of representation. It is about the persistence of Orientalism and how the hierarchies of race and gender intersect with discourses on sexuality to inform and inflect the representation of Arabs in contemporary literary and media spheres of Australian popular culture. This thesis comprises two sections. Part One is a research dissertation that explores the strategies, devices and parameters of the representation of Arabic culture and identities through close readings of specific texts. This theoretical project inaugurates the second part of my study which takes up the question of the contradictions of representation through a collection of ficto-critical writings. Through these satirical narratives, I seek to expose and disrupt the hegemony of Orientalist representations that proliferate in English language literature and news media by bringing into focus the inherent paradox of representation, working within and against Orientalist representational traditions. In so doing, it is not my aim to 'correct' the Orientalist logic and imagery that I theorise in the first part of this thesis, but rather to undermine the spurious truth-value of Orientalist representations by deploying the literary weapons of satire, parody and irony. In this way, my fiction works to engage creatively and critically with the very tropes that I theorise in my research dissertation.

This thesis, The Arab as Spectacle, is about representation. It is about the limits and the contradictions of representation. It is about the burden and the violence of representation. It is about the persistence of Orientalism and how the hierarchies of race and gender intersect with discourses on sexuality to inform and inflect the representation of Arabs in contemporary literary and media spheres of Australian popular culture. This thesis comprises two sections. Part One is a research dissertation that explores the strategies, devices and parameters of the representation of Arabic culture and identities through close readings of specific texts. This theoretical project inaugurates the second part of my study which takes up the question of the contradictions of representation through a collection of ficto-critical writings. Through these satirical narratives, I seek to expose and disrupt the hegemony of Orientalist representations that proliferate in English language literature and news media by bringing into focus the inherent paradox of representation, working within and against Orientalist representational traditions. In so doing, it is not my aim to 'correct' the Orientalist logic and imagery that I theorise in the first part of this thesis, but rather to undermine the spurious truth-value of Orientalist representations by deploying the literary weapons of satire, parody and irony. In this way, my fiction works to engage creatively and critically with the very tropes that I theorise in my research dissertation.

<p>Med utgångspunkt i postkolonial teori är syftet med uppsatsen att undersöka huruvida bilden av islam i tre läroböcker för religionskunskap för grundskolans senare år ger uttryck för orientalism. Uppsatsen söker svar på frågorna: Hur uttrycks en föreställning om ’vi’ och ’dem’ i text och bild? Vilken islambild skapas utifrån detta? I vilken mån är läroböckernas islambild orientalistisk?</p><p>Med en kvalitativ innehållsanalytisk metod undersöks formuleringar och beskrivningar i texterna om islam i Religion och liv 9, SO Direkt Religion och Religion Punkt SO 3. Läroböckernas bilder undersöks på två sätt: i vilka länder som avbildade muslimer, islamiska platser och föremål befinner sig samt på vilket sätt de avbildas – med blicken riktad mot bildens betraktare; underifrån, ovanifrån eller i ögonhöjd med betraktaren samt på nära, medellångt eller på långt avstånd.</p><p>Uppsatsens slutsats är att det i de tre läroböckerna ges uttryck för en föreställning om ’vi’ och ’dem’ på ett sätt som framställer ’dem’ som annorlunda ’oss’, att ’de’ befinner sig på ett geografiskt och socialt avstånd från ’oss’ och att ’de’ är underlägsna ’oss’. Den islambild som utifrån detta skapas är orientalistisk. Islambilden är dock något olika i de olika läroböckerna. I Religion och liv 9 är islambilden starkt orientalistisk, i SO Direkt Religion är den orientalistisk och Religion Punkt SO 3 svagt orientalistisk.</p>

<p>Studien behandlar hur Dagens Nyheter presenterade protesterna mot de karikatyrer av Profeten Muhammed som publicerades i danska Jyllands-Posten 2005. Kritisk diskursanalys har använts som övergripande teori och metod där även tidigare forskning kring orientalism och postkolonialism relaterats till det analyserade materialet. Analysen omfattar texter rörande ämnet publicerade mellan 2006-01-31 och 2006-02-07 i Dagens Nyheter. Fokuseringen har främst legat vid vilka klassificeringar som förekommer samt hur muslimer presenteras i dessa texter, men även vilka konsekvenser denna mediala praktik kan medföra. De mest framträdande diskurserna i det analyserade materialet är förståelsen av en konflikt mellan yttrandefriheten och islam. Tidningens ståndpunkt ligger vid ett försvar av yttrandefriheten, och islam förklaras genom denna dikotomisering till stor del vara ”Vår” motpol. Bilden av en ”kamp” mellan Öst/islam/muslimer och Väst/kristna förekommer och dessa indelningar framställs till viss del som homogena, även om några texter nyanserar grupptillskrivningen. Uppmärksamheten kring dessa protester skulle kunna leda till ökad kunskap om islam och en debatt om muslimers livsvillkor, samtidigt skulle de till viss del förenklade bilder som framträder i Dagens Nyheter av muslimer som kollektiv kunna bidra till reproduktion av en orientalistisk tankestruktur.</p>

<p>I denna studie görs en kritisk diskursanalys av hur slöjan framställs och artikuleras i media. Bilden av slöjan är starkt påverkad av den muslimsk-islamistiska kultur som den är nära förknippad med och därför kan tidigare forskning kring postkolonialism och Orientalism relateras till materialet. Genom den postkoloniala diskursordningen återges en stereotyp skildring av den slöjade kvinnan som traditionell, kuvad och förtryckt. Men slöjan sätts även in i en annan kontext där den fungerar som en protestaktion i ett segregerat och uteslutande västerländskt samhälle.</p>

<p>This paper is an analysis of the novel Season of Migration to The North by Tayeb Salih. Season of Migration to The North was first published in 1967 and it is the most accomplished among several works in modern Arabic literature.</p><p>I shall focus on one of the two major characters, Mustafa Said, a young Sudanese student whose brilliant career at school in Sudan and Cairo eventually brings him to England; he has a successful academic career in England as a lecturer at the University of London.</p><p>One of the major themes of the novel is the confrontation between Mustafa Said and England, which in other terms is described as the confrontation between East and West. The conflict is rooted in colonialism. Mustafa Said’s native country, Sudan, was a British colony when the story takes place. It is a period marked by war, oppression and colonial violence. Hence Mustafa Said comes to England as a conqueror and invader. The confrontation is mainly depicted through Mustafa’s relationships with a number of English women. These relationships are nothing less than complex and they symbolize the clash of two cultures within a Western context.</p><p>My main purpose is to more closely examine the relationship between Mustafa Said and the English women. In these relationships an important part is played by the stereotypes; the women see Mustafa as an object of their “oriental desire”. This is something he is well aware of but chooses to use the stereotype of himself as the typical Arab-African male, (so as) to seduce and “conquer” the women. In this context the term “orient/oriental” references Edward Said’s theoretical definition as described in his book Orientalism. Questions that will be raised in this paper are: what (is the composition of) the relationships between Mustafa Said and the English women. How does Mustafa Said construct an “oriental identity”, what role does the female body play in the relationships? These questions will all be discussed through a postcolonial perspective. One of the central features of postcolonial theory is an examination of the impact and continuing legacy of the European conquest, colonization and domination of non-European lands, peoples and cultures. What is also central to this critical examination is an analysis of the ideas of European superiority over non-European peoples and cultures that such imperial colonization implies.</p><p>I will be referencing the postcolonial theories of Edward Said in Orientalism but my main focus will be on Black Skin, White Mask by Frantz Fanon, which is a psychological analysis of colonialism.</p>

<p>I uppsatsen har jag undersökt hur muslimer presenteras i tv-serien Andra Avenyn där strategin utgörs av en diskursanalys. Denna grundar sig på Edward Saids antaganden i verket Orientalism samt Magnus Bergs teori om hur orientalen framställs inom populärkulturen, vilket han presenterar i Hudud: en essä om populärorientalismens bruksvärde och världsbild. Jag diskuterar endast de aspekter av populärkulturen som berör film då mitt undersökningsmaterial är en tv-serie. Genom studien av Andra Avenyn presenteras ett förslag till en påbyggnad av Bergs teori om orientalen. I analysen diskuterar jag mig fram till hur Andra Avenyn liknar samt skiljer sig ifrån de populärorientalistiska filmer Berg analyserat.</p>

This paper is an analysis of the novel Season of Migration to The North by Tayeb Salih. Season of Migration to The North was first published in 1967 and it is the most accomplished among several works in modern Arabic literature. I shall focus on one of the two major characters, Mustafa Said, a young Sudanese student whose brilliant career at school in Sudan and Cairo eventually brings him to England; he has a successful academic career in England as a lecturer at the University of London. One of the major themes of the novel is the confrontation between Mustafa Said and England, which in other terms is described as the confrontation between East and West. The conflict is rooted in colonialism. Mustafa Said’s native country, Sudan, was a British colony when the story takes place. It is a period marked by war, oppression and colonial violence. Hence Mustafa Said comes to England as a conqueror and invader. The confrontation is mainly depicted through Mustafa’s relationships with a number of English women. These relationships are nothing less than complex and they symbolize the clash of two cultures within a Western context. My main purpose is to more closely examine the relationship between Mustafa Said and the English women. In these relationships an important part is played by the stereotypes; the women see Mustafa as an object of their “oriental desire”. This is something he is well aware of but chooses to use the stereotype of himself as the typical Arab-African male, (so as) to seduce and “conquer” the women. In this context the term “orient/oriental” references Edward Said’s theoretical definition as described in his book Orientalism. Questions that will be raised in this paper are: what (is the composition of) the relationships between Mustafa Said and the English women. How does Mustafa Said construct an “oriental identity”, what role does the female body play in the relationships? These questions will all be discussed through a postcolonial perspective. One of the central features of postcolonial theory is an examination of the impact and continuing legacy of the European conquest, colonization and domination of non-European lands, peoples and cultures. What is also central to this critical examination is an analysis of the ideas of European superiority over non-European peoples and cultures that such imperial colonization implies. I will be referencing the postcolonial theories of Edward Said in Orientalism but my main focus will be on Black Skin, White Mask by Frantz Fanon, which is a psychological analysis of colonialism.

I uppsatsen har jag undersökt hur muslimer presenteras i tv-serien Andra Avenyn där strategin utgörs av en diskursanalys. Denna grundar sig på Edward Saids antaganden i verket Orientalism samt Magnus Bergs teori om hur orientalen framställs inom populärkulturen, vilket han presenterar i Hudud: en essä om populärorientalismens bruksvärde och världsbild. Jag diskuterar endast de aspekter av populärkulturen som berör film då mitt undersökningsmaterial är en tv-serie. Genom studien av Andra Avenyn presenteras ett förslag till en påbyggnad av Bergs teori om orientalen. I analysen diskuterar jag mig fram till hur Andra Avenyn liknar samt skiljer sig ifrån de populärorientalistiska filmer Berg analyserat.

Med utgångspunkt i postkolonial teori är syftet med uppsatsen att undersöka huruvida bilden av islam i tre läroböcker för religionskunskap för grundskolans senare år ger uttryck för orientalism. Uppsatsen söker svar på frågorna: Hur uttrycks en föreställning om ’vi’ och ’dem’ i text och bild? Vilken islambild skapas utifrån detta? I vilken mån är läroböckernas islambild orientalistisk? Med en kvalitativ innehållsanalytisk metod undersöks formuleringar och beskrivningar i texterna om islam i Religion och liv 9, SO Direkt Religion och Religion Punkt SO 3. Läroböckernas bilder undersöks på två sätt: i vilka länder som avbildade muslimer, islamiska platser och föremål befinner sig samt på vilket sätt de avbildas – med blicken riktad mot bildens betraktare; underifrån, ovanifrån eller i ögonhöjd med betraktaren samt på nära, medellångt eller på långt avstånd. Uppsatsens slutsats är att det i de tre läroböckerna ges uttryck för en föreställning om ’vi’ och ’dem’ på ett sätt som framställer ’dem’ som annorlunda ’oss’, att ’de’ befinner sig på ett geografiskt och socialt avstånd från ’oss’ och att ’de’ är underlägsna ’oss’. Den islambild som utifrån detta skapas är orientalistisk. Islambilden är dock något olika i de olika läroböckerna. I Religion och liv 9 är islambilden starkt orientalistisk, i SO Direkt Religion är den orientalistisk och Religion Punkt SO 3 svagt orientalistisk.