Studien behandlar hur Dagens Nyheter presenterade protesterna mot de karikatyrer av Profeten Muhammed som publicerades i danska Jyllands-Posten 2005. Kritisk diskursanalys har använts som övergripande teori och metod där även tidigare forskning kring orientalism och postkolonialism relaterats till det analyserade materialet. Analysen omfattar texter rörande ämnet publicerade mellan 2006-01-31 och 2006-02-07 i Dagens Nyheter. Fokuseringen har främst legat vid vilka klassificeringar som förekommer samt hur muslimer presenteras i dessa texter, men även vilka konsekvenser denna mediala praktik kan medföra. De mest framträdande diskurserna i det analyserade materialet är förståelsen av en konflikt mellan yttrandefriheten och islam. Tidningens ståndpunkt ligger vid ett försvar av yttrandefriheten, och islam förklaras genom denna dikotomisering till stor del vara ”Vår” motpol. Bilden av en ”kamp” mellan Öst/islam/muslimer och Väst/kristna förekommer och dessa indelningar framställs till viss del som homogena, även om några texter nyanserar grupptillskrivningen. Uppmärksamheten kring dessa protester skulle kunna leda till ökad kunskap om islam och en debatt om muslimers livsvillkor, samtidigt skulle de till viss del förenklade bilder som framträder i Dagens Nyheter av muslimer som kollektiv kunna bidra till reproduktion av en orientalistisk tankestruktur.

När Fadime Sahindal mördades av sin far i Uppsala startades en debatt om ”hedersmord” som i en nästan lavinartad form spred sig över hela landet. Debatten, som fördes i hela det mediala Sverige, fick snabbt uppdelning mellan två inriktningar vilka var en kulturbetonande samt en icke-kulturbetonande. Den kulturbetonande inriktningen menade att kulturella skillnader var det viktiga att fokusera på annars skulle invandrarkvinnors specifika problem osynliggöras, medan den icke-kulturbetonande inriktningen menade att ett universellt patriarkalt förtryck skulle vara i fokus, annars skulle vi spela främlingsfientliga krafter i händerna. Debatten låstes fast i denna polarisering mellan dessa två inriktningar. Syftet med denna uppsats är att, genom att studera debattens första fem månader, söka efter föreställningar som kan härledas till ett orientalistiskt ”vi” och ”dom” –tänkande för att finna inom ramen för vilken inriktning, kulturbetonad/icke-kulturbetonad, dessa föreställningar återfinns. Vidare har uppsatsen till syfte att se vilken relation dessa inriktningar har haft till varandra och vad i denna relation som föranlett en låsning i debatten. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i Saids Orientalism och de föreställningar som ryms inom ramen för denna. Samt diskursanalysens metodologiska tillvägagångssätt. Föreställningar som kan härledas till traditionella föreställningar inom Orientalism återfanns i båda kategorierna och är inte förbehållna den ena eller andra inriktningen, däremot återfanns majoriteten inom ramen för den kulturbetonande inriktningen. Relationen mellan de två inriktningarna präglades av en polemik där den ena inriktningens anhängare beskyller den andra inriktningens anhängare för att missgynna invandrare och vise versa. Inom denna relation har det uppstått en paradox där de båda inriktningarna lyckats trassla in sig och ej ta sig loss. Och det har varit detta som föranlett debattens låsning i dessa två inriktningar.

The photographic work of contemporary Moroccan artist, Lalla Essaydi, embodies a new artistic hybridity that reflects her nomadic, globalized background. With this work, the artist employs visual symbolism and uses multiple forms of artistic media as a means to analyze her multicultural background. Throughout her series, which spans 2004-present, Essaydi uses both literal and metaphorical representations of space and self as a means to examine the multifacetedness of her national identity and the many gazes that define that identity. She uses artistic production as a means of mediating the collective experiences of her identity in order to negotiate and construct a revised image of self.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse synen på Öst och Väst har för fyra svenska chefer och dess betydelse för hur de hanterar islamofobiska värderingar på sin arbetsplats. Med hjälp av ett postkolonialt teoretiskt ramverk tar jag upp följande frågor: Vad informanterna anser att väst representera: vad de anser att Öst representerar: hur de värderar islam samt hanterar islamofobiska värderingar på sin arbetsplats. Resultatet av denna studie visar att informanterna har en negativ syn på Öst och islam samt en positiv syn på Väst. Det visar också att informanterna förknippar islam med Öst trots att de uppger att de har en bristfällig kunskap om islam. Vidare visar resultatet att informanterna trots en negativ syn på islam ändå anser det vara viktigt med en nolltolerans mot islamofobiska värderingar på arbetsplatsen. Jag tar även upp hur man kan implementera denna studie i verkligheten: detta går kort ut på vikten av att arbeta för en ökad mångfald på svenska arbetsplatser och att öka svenska chefers kunskaper om islam genom utbildning.

A critical comparison of the CCTV and NBC broadcasts of the Opening Ceremony of the 2008 Beijing Olympics demonstrates how two sets of narratives that on the surface glorify China and the long Chinese cultural and historic tradition offer very different ideological projections about China's rise as a power and engagement with the wider capitalist world. For CCTV, China has finally righted a longstanding historical injustice and established itself as a co-equal nation among nations. For NBC, ambivalence about China is the watchword, and further reforms that by implication will help clear China of its non-democratic, totalitarian, and economically mercantilist sheen are needed if the country is to be fully embraced. The ideological construction is more hidden in the NBC broadcast, but both depend on massive erasures of history and blurring of contemporary issues, causing both sets of narratives to fail tests of narrative coherence. Discursive struggles over the authorship of the Opening Ceremony underlie both media texts and expose their ideological positioning.

Syftet med undersökningen har varit att få en bild av hur kristendomen som religion samt hur kristna identiteter framställs i svensk press. Undersökningen är en textanalys av ett antal artiklar där jag har undersökt vilka olika, eller lika, bilder som dags- och kvällstidningar ger av kristendomen och kristna i Sverige idag. Utifrån teorier om ”den andre” har jag undersökt om artiklarna framställer någon form av ”vi”- och ”de”- perspektiv mellan kristna och “icke-kristna”. Syftet har också varit att försöka utskilja vilka retoriska grepp som används i framställningen av kristendomen och kristna. Undersökningens frågeställningar är: Hur framställs kristendomen i artiklarna? Hur konstrueras kristna identiteter i artiklarna? Hur ser relationen ut mellan skribent och läsare? Vilka retoriska grepp används i framställningen av kristendom och kristna?

According to Edward Said the Orient is a European construction that has arisen out of a need to describe the Western civilisation as culturally superior. This occurrence Said gives the label "Orientalism". Art historian Linda Nochlin takes Said’s theories further in The Imaginary Orient where she conveys the thesis that the pictorial Orientalism is an expression of an imperialistic ideology. John M. Mackenzie, on the other hand is of the opinion that the pictorial Orientalism rather is an expression of the Romantic movement. To understand the Orientalist art we have to consider the social and historical context in which the work was created. By trying to justify the Orientalists choice of motive Mackenzie takes the view of those who consider art history as a positive discipline. Nochlin on the other hand means that we instead of fortifying the art historical canon we ought to politicize it, which only is possible if we contemplate art history as a critical rather than a positive discipline.

Syftet med denna kandidatuppsats har varit att undersöka hur den svenska sportrapporteringen sett ut under världsmästerskapet i fotboll 2010 när det skrivits om afrikanska fotbollslandslag söder om Sahara. Hur skildras dessa afrikanska lag i de svenska reportrarnas rapportering? Utifrån 52 artiklar i Dagens Nyheter och Expressen under perioden 10 juni 2010 till 12 juli 2010 har en kvalitativ textanalys med ett diskursanalytiskt perspektiv utförts. Med en postkolonial teori utifrån Edward W. Saids orientalismbegrepp har materialet sedan analyserats. Analysen har visat hur dikotomin Vi och Dem har reproducerats, där de afrikanska fotbollslandslagen och deras spelare fått representera Dem i motsats till västvärldens Vi. Denna andrafiering har skett genom en reproducering av koloniala diskurser.

The purpose of this paper is to examine and to analyze the arguments about a possible Swedish law against the veil. I have therefore highlighted how notions about the veil creates and reproduces power-structures and meaning-systems. I structured the arguments in a pro et contra schedule and then analyzed them by using a theoretical framework consisting post-colonial feminism, orientalism, multi-culture and intersectionality together with research produced by Joan Wallach Scott (2010), Pia Karlsson Minganti (2007) and Anne Sofie Roald (2003). The results of the study shows that the people who either argue for or against a veil-law agree that the veil is an oppression of women and that it must be resisted. To be objective in the discussion of the veil seems to be impossible and the women it affects deprived voice. A piece of cloth has never been as controversial as the veil and the question is whether it is possible to reach consensus on its symbolism, the arguments that I analyzed contradicts it.

This essay discusses the problem of literary history in the Swedish school system. The aim of the essay is to discuss whether the textbook, Den Levande litteraturen, in literary history for Swedish high school students measures up to the demands of the curriculum in terms of obtaining knowledge about international literature and the historical and cultural framework that surrounds it. The essay establishes a theoretical framework that is used to distinguish the discourse that permeates the textbook and how it affects the means of sustaining the curriculum and the problems it may create.The textbook is broken down chronologically and analyzed showing quotes that points towards national and orientalistic discourses which in turn are discussed put in relation to the curriculum and the effects that these discourses might have on education in Swedish and literary history.This is in turn problematized with the current theories regarding comparative literary history.