No description available.

No description available.

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Uppsatsens syfte är att övergripande göra en kartläggning över hur kommunikationen ser ut i ett gymnasieklassrum med döva elever. På så sätt önskar vi få en uppfattning om hur kommunikationen ter sig i ett sådant klassrum och vad som försvårar respektive underlättar kommunikationen.</p><p>Genom litteratur som vi funnit relevant för vi ett resonemang kring det komplexa begreppet kommunikation samt dess olika uttryckssätt. För att som läsare kunna följa tankegången med metodvalet i C-uppsatsen beskrivs etnografisk ansats och utifrån den även deltagande observation. Genom analys av fältstudien har följande teman utvecklats: Klassrummets miljö och lektionernas gång och Parallella kommunikationsprocesser. I vår analys försöker vi visa på de hinder samt möjligheter för kommunikation som studerats i klassrummet för att vidare knyta ihop påsen med en diskussion där de erhållna resultaten knyts an till den tidigare forskning som presenterats, i förhållande till det identifierade problemet.</p><p>I studien framkommer vid ett flertal tillfällen att parallella konversationer såsom videomobilsamtal förekommer och tillåts, att sen ankomst sker i stor utsträckning, att personer utestängs ur kommunikationer till följd av talspråksanvändande, att grupparbeten inte existerar, att kulturkompetens är betydelsefullt och att en visuellt orienterad praktik har unika kommunikationsmöjligheter. Resultatet av vår forskning visar således att en visuellt orienterad kommunikativ praktik såsom ett klassrum på Riksgymnasiet för Döva har unika kommunikationsmöjligheter som kanske inte alltid utnyttjas.</p><p>Nyckelord: Kommunikation, Kommunikativa praktiker, Visuellt orienterad, Samspel, Döv och Svenskt teckenspråk.</p>

I en skola som historiskt präglats av en differentierad arbetsorganisation och autonoma traditioner kan ett skolövergripande arbete med att verksamhetsintegrera informations­teknik antas ställa aktörerna inför en rad utmaningar som involverar både omskapande och nyskapande processer. Föreliggande studie utgör ett bidrag till att med en holistisk och verksamhetsteoretisk ansats utforska arbete med förändring, i detta fall ett arbete med att verksamhetsintegrera modern teknik, i skärningspunkten mellan en skolas arbete med att sprida och utveckla teknikbruk över skolan samt dess lärares arbete med pedagogisk praxisförändring. Studiens övergripande fråga löd: Hur kan arbete med skol­utveckling förstås och förklaras i det potentiella spänningsfältet mellan arbete med skolförändring och lärares arbete med eller motstånd mot pedagogisk praxisförändring? Syftet var att utforska den förändringsprocess som uppstod när en skola satte i sikte att utveckla ”digitala” kompetenser och IT-stödd undervisning inom dess verksamhets­område liksom att över tid följa lärare, IT-pedagoger och skolledare i detta arbete. Studien genomfördes över tre år mellan hösten 2008 och våren 2011 som en etnografiskt orien­terad fallstudie vid en 7–9 skola i en mellan­stor svensk stad. Data­produktionen skedde genom närvaro vid skolan och på nätet genom deltagande och ickedeltagande observationer, genom informella samtal, semistrukturerade intervjuer, dokument­insamling samt genom en enkät. Resultatet visar framför allt hur verksamhets­integreringen av IT, bland de lärare som utforskar informationstekniken, i hög utsträckning motiveras av undervisningsrelaterade och elevutvecklande behov, medan arbetet med att leda skolans arbete med verksam­hetsintegrering av IT i högre utsträckning motiveras av organisations­relaterade behov, samt att dessa skilda motiv framträder på olika och systemiskt inkonsekvent sätt inom skolan. Utifrån studiens resultat formuleras tre interrelaterade utmaningar för skolut­veckling. Dessa rör (a) praxis- och objektsförståelse, vilket uppfattas ha betydelse för möjligheter att åstad­komma gemensam riktning i ett kollektivt och flerstämmigt arbete, samt (b) förutsättningar för gränsöver­skridande lärprocesser inom skolan mellan lärare sinsemellan liksom mellan lärare och skolledning jämte (c) processledarskap och dess förutsättningar.

SAMMANFATTNING Uppsatsens syfte är att övergripande göra en kartläggning över hur kommunikationen ser ut i ett gymnasieklassrum med döva elever. På så sätt önskar vi få en uppfattning om hur kommunikationen ter sig i ett sådant klassrum och vad som försvårar respektive underlättar kommunikationen. Genom litteratur som vi funnit relevant för vi ett resonemang kring det komplexa begreppet kommunikation samt dess olika uttryckssätt. För att som läsare kunna följa tankegången med metodvalet i C-uppsatsen beskrivs etnografisk ansats och utifrån den även deltagande observation. Genom analys av fältstudien har följande teman utvecklats: Klassrummets miljö och lektionernas gång och Parallella kommunikationsprocesser. I vår analys försöker vi visa på de hinder samt möjligheter för kommunikation som studerats i klassrummet för att vidare knyta ihop påsen med en diskussion där de erhållna resultaten knyts an till den tidigare forskning som presenterats, i förhållande till det identifierade problemet. I studien framkommer vid ett flertal tillfällen att parallella konversationer såsom videomobilsamtal förekommer och tillåts, att sen ankomst sker i stor utsträckning, att personer utestängs ur kommunikationer till följd av talspråksanvändande, att grupparbeten inte existerar, att kulturkompetens är betydelsefullt och att en visuellt orienterad praktik har unika kommunikationsmöjligheter. Resultatet av vår forskning visar således att en visuellt orienterad kommunikativ praktik såsom ett klassrum på Riksgymnasiet för Döva har unika kommunikationsmöjligheter som kanske inte alltid utnyttjas. Nyckelord: Kommunikation, Kommunikativa praktiker, Visuellt orienterad, Samspel, Döv och Svenskt teckenspråk.

Syftet med denna konsumtionsuppsats var att genom en systematisk litteraturstudie, undersöka vad forskningen har att säga om problematik och lösningar med avseende på undervisning inom astronomi i skolan, med inriktning på årskurs 4–6. Vi använde oss av såväl databassökningar som manuella sökningar. Vi utgick från två frågeställningar:  1) Vilka problem kan uppstå när man undervisar inom astronomi?  2) Hur löser man dessa problem? Resultaten visade att ett stort hinder vid undervisningen inom astronomi beror på missuppfattningar och bristande kunskaper, både hos elever och lärare. Därför är det viktigt att kunna synliggöra och hantera missuppfattningar, genom olika metoder och strategier till exempel genom att gå från mindre delar till helhet. Detta är enligt forskningen något vi som lärare bör ha i åtanke när vi planerar vår undervisning i astronomi.

The purpose with the study was to investigate some of the factors thatmight contribute to the development of exercise dependence. This byinvestigating if self-esteem works as a mediator in the relationshipbetween perfectionism and exercise dependence. We conducted anonline survey among regular exercisers in Sweden (N = 177). Themediating analysis showed that self-esteem partially explained theassociation between perfectionism and exercise dependence. That is,self-esteem can help clarify the nature of the relationship. In conclusion,this study reveals that it is important to further investigate theunderlying psychological mechanisms to why some people are exercise dependent. / Syftet med denna studie var att undersöka några faktorer som kan bidratill utvecklandet av träningsberoende. Detta genom att undersöka omsjälvkänsla fungerar som en mediator i förhållandet mellanperfektionism och träningsberoende. Vi utförde en enkät online påmänniskor som tränar regelbundet i Sverige (N = 177). Den medierandeanalysen visade att självkänsla delvis förklarade associationen mellanperfektionism och träningsberoende. Alltså, självkänsla kan hjälpa attklargöra relationen mellan perfektionism och träningsberoende.Sammanfattningsvis har denna studie visat att det är viktigt att vidareundersöka de underliggande psykologiska mekanismerna till varför vissa människor är träningsberoende.

Flight mechanical simulators play an important role in the design steps during development of a new aircraft. To be able to simulate and evaluate flight mechanical characteristics during development it is important to minimize development time and cost while keeping flight safety high during early flights. The aim of the project presented in this thesis is to develop a method for validating a flight mechanical simulator against flight test data from dynamic maneuvering. An important part in this thesis is about how deviations in the result data can be found and analyzed, for example deviations between aircraft individuals or store configurations. The work presented here results in a good model for comparison of a big amount of data where it is easy to backtrace where the deviation occurs. / Flygmekaniska simulatorer är av stor betydelse under utvecklingen av ett nytt stridsflygplan. Möjligheten att simulera och utvärdera under tidens gång har stor betydelse både ur tid- och kostnadsbesparings perspektiv men även ur flygsäkerhetsperspektiv när det är dags för första flygning. Syftet med det här projektet är att utveckla en metod för jämförelse mellan simulering och flygprov för att validera hur bra den flygmekaniska simulatorn kan förutspå flygplansbeteende. En viktig del i projektet syftar till hur skillnader i resultaten kan hittas och analyseras, till exempel skillnader mellan olika flygplansindivider eller lastkonfigurationer. Arbetet presenterat här har resulterat i en modell som är bra för jämförelse av en stor mängd data där det är enkelt att spåra var skillnaderna har uppstått.

Dagens applikationer hanterar mer och mer data vilket resulterar i att de blir allt mer resurskrävande och kräver mer av hårdvaran. Vilket i förlängningen kan innebär att hårdvaran måste bytas ut med jämna mellanrum för att kunna köra mjukvaran på ett för användaren tillfredsställande sätt. Detta arbete undersöker om det genom att byta designteknik är möjligt att utveckla mindre resurskrävande applikationer. Arbetet presenterar en jämförelse mellan objektorienterad design (även kallad objektorienterad programmering, OOP) och data orienterad design (DOD). Detta genom att dels ta upp kända för- och nackdelar med respektive designteknik samt genom att utföra en mätning på respektive teknik. Det som anses vara de främsta fördelarna med OOP är återanvändning av kod, att koden är lätt att underhålla, säkerhet i form av inkapsling samt att objekten som används reflekterar den mänskliga verkligheten. Dessa fördelar är dock även något som bidrar till det som anses vara den främsta nackdelen med OOP, nämligen att den är prestandakrävande. När det gäller DOD så anses de främsta fördelarna vara att det medför en cachevänligare kod som leder till färre cachemissar. Det anses även vara lättare att parallellisera koden i jämförelse med OOP. Den nackdelen som tas upp med DOD är att de tar tid att lära sig och kräver en del övning. Dock är DOD väldigt okänt vilket resulterade i ett svagt underlag. Två simuleringar utvecklades i Unity varav den ena använder sig av den nya teknikstacken DOTS som är dataorienterad. Resultatet av mätningarna indikerar på att DOD använder mindre av hårdvaruresurserna vid prestandakrävande applikationer. Om applikationen ej är prestandakrävande märks dock ingen skillnad mellan de olika teknikerna vid fråga om processoranvändning. / Today, applications handle more and more data, which results in them becoming increasingly resource-intensive and requiring more of the hardware. Which in the long run may cause that the hardware must be replaced at regular intervals to be able to run the software in a way that is satisfactory for the user. This thesis investigates whether it is possible to get less resource-intensive applications by changing the design technology. The paper presents a comparison between object-oriented design (also known as object-oriented programming, OOP) and data-oriented design (DOD). This is performed by addressing the known advantages and disadvantages of each design technique and by measuring each technique in the matter of performance. What was considered to be the main advantages of OOP is the reuse of code, that the code is easy to maintain, security in the form of encapsulation and that the objects that are used reflect human reality. On the other hand, these advantages also contribute to what is considered to be the main disadvantage of OOP, namely that it is performance-intensive. When it comes to DOD, the main advantages are considered to be that it results in a more cache-friendly code that leads to fewer cache misses. DOD is also considered easier to parallelize the code compared to OOP. The disadvantage of DOD is that it is time consuming to learn and requires some practice. Though, DOD is very unknown which resulted in a narrow basis. Two simulations were developed in Unity, one of which uses the new technology stack DOTS, which is data-oriented. The results of the measurements indicate that DOD uses less of the hardware resources in performance-intensive applications. If the application is not performance-intensive, though, no difference is noticed between the different technologies when it comes to CPU-usage.

I föreliggande studie har en metod för utvärdering av vinkelmätningsosäkerheten hos en terrester laserskanner (TLS) tagits fram. Metoden för mätning och beräkning av vinkelmätningsosäkerheten är till stor del baserad på både ISO:s standard för test av en teodolit och en doktorsavhandling där vinkelmätningen hos en TLS undersöks. FARO Focus3D är en TLS som ägs och brukas av konsultföretaget Tyréns AB. Syftet med detta examensarbete är att utvärdera vinkelmätningsosäkerheten hos Tyréns TLS. Det finns inget skrivet i specifikationerna för FARO Focus3D om vinkelmätningsosäkerheten och eftersom vinkelmätningen har stor påverkan på resultatet så är det viktigt att utvärdera dess osäkerhet. TLS är det enda geodetiska mätinstrument som saknar ISO-standard för kontroll. Vinkelmätningsosäkerheten har analyserats i förhållande till medelvärde och referensvärde. Referensvärdena bestämdes med en totalstation. Två olika mätsituationer med TLS utfördes. I den första skannades fyra koordinatbestämda sfärer som låg på ungefär samma höjd som TLS och placerade jämt spridda runt instrumentet i horisontalled. I den andra situationen skannades fyra svartvita signaler placerade på en vägg med en vertikal spridning på ca 30°. Centrumpunkterna på sfärer och svartvita signaler bestämdes med programvaran Scene och dess koordinater bestämdes i TLS koordinatsystem. Både horisontella riktningar och vertikala vinklar beräknades från koordinaterna, och utifrån dem beräknades vinkelmätningsosäkerheten. Standardosäkerheten för de horisontella riktningarna beräknades till 0.002° och för de vertikala vinklarna 0.001°. I förhållande till referensvärde beräknades osäkerheten i de horisontella riktningarna till 0.015° och i de vertikala vinklarna beräknades osäkerheten till 0.026°. Vid beräkning av osäkerheten i förhållande till referensvärdena så visade det sig att det finns systematiska fel i skannern som antagligen beror på att kompensatorn inte fungerar korrekt. Den metod som använts i studien har visat sig fungera bra för utvärdering av vinkelmätningsosäkerheten hos en TLS, och den är dessutom relativt okomplicerad att utföra.