SAMMANFATTNING Sjuksköterskan får efter avslutad sjuksköterskeutbildning och mottaget examensbevis sin legitimation av Socialstyrelsen vilket medför ett omfattande ansvar och är en förutsättning för att få arbeta inom hälso- och sjukvård. Sjuksköterskeutbildningen idag fokuserar till större delen på teori och mindre del på praktisk utbildning jämfört med förr. Det ställs allt högre krav på sjuksköterskans teoretiska såväl som praktiska yrkeskunnande och samtidigt försvinner landets traineeutbildningar och bredvidgången för nyutbildade och nyanställda kortas ned. Syftet med studien var att undersöka och beskriva om det föreligger en osäkerhet i yrkesrollen hos nyutbildade sjuksköterskor. En kvantitativ ansats med enkät som datainsamlingsmetod användes för att undersöka om en större grupp nyutbildade sjuksköterskor kände osäkerhet i sin yrkesroll. Resultatet visade att sjuksköterskorna över lag varit nöjda med den bredvidgång de fått och att kvaliteten är viktigare än den tid de gått bredvid. Sjuksköterskorna ansåg att mentorer är viktiga och stöd från medarbetare betydelsefullt för upplevelsen av trygghet i den nya yrkesrollen. Informanterna hade höga krav på sig själva som nyutbildade och var rädda för att begå misstag samtidigt som ett högt arbetstempo bidrog till osäkerhet. Sjuksköterskorna efterlyste mer medicinska kunskaper från utbildningen och mer praktik i utbyte mot mindre vårdvetenskap och omvårdnad.

Informationsteknologins snabba framfart har fått en allt större betydelse inom hälso- och sjukvården, vilket har  bidragit till telemedicinens utveckling. Telemedicin kan beskrivas som en teknik där sjukvården utnyttjar elektronisk kommunikation för patientrådgivning, bedömning, övervakning och specialistkonsultationer på distans. Detta kan resultera i en ökad kunskapsspridning, höjd kvalitet samt minskade kostnader. Telemedicinska samarbeten förutsätter dock kontinuerliga organisationsförändringar mellan de ingående parterna i form utav införande av ny teknik, rutiner och arbetsätt. Studier har visat att organisationsförändringar medför en osäkerhet hos individer som påverkas av förändringen, vilket i vissa fall kan resultera i motstånd. Denna uppsats ämnar undersöka och identifiera var motstånd finns hos läkare i samband med ingående i telemedicinska samarbeten och kartlägga vilka bakomliggande osäkerhetstyper som skapar motståndet. Syftet med denna studie är att förenkla implementeringen av telemedicinska projekt i framtiden, genom att bidra med ökad kunskap om vilka hinder som finns så att strategier kan utvecklas för att överkomma dessa. Studien grundar sig på en kvalitativ undersökning bestående av 12 respondenter. Dessa är i huvudsak utförda via personliga intervjuer och omfattar olika parter med skilda funktioner inom telemedicinska samarbeten. Resultaten av intervjuerna analyseras med hjälp av en analysmodell som har utvecklats baserad på tidigare forskning inom främst organisationsteori och sociologi. Osäkerhet delas här in i två grupper, nämligen individosäkerhet och organisationsosäkerhet. Våra resultat visar att motstånd kan härledas från den osäkerhet som förekommer på både individ- och organisationsnivå. På individnivån finns motstånd främst på områden som handlar om tid, bekvämlighet och kunskap.  Det föreligger en osäkerhet bland användare för att ingående i ett telemedicinskt samarbete kommer medföra tidsbrist och ökad arbetsbörda samt att den nya tekniken är krävande att sätta sig in i. På organisationsnivån grundar sig motståndet framförallt i att användare inte förstår nyttan och syftet med specifika telemedicinska projekt. Enligt vår analys beror detta sannolikt på att användare saknar tillgång till erfarenhetsbaserad tyst kunskap i relation till ledning och initierare av projekten. Vi föreslår därför ett ökat fokus på att överkomma motstånd rörande dessa osäkerheter. Trots att det föreligger motstånd och osäkerheter vid ingående i telemedicinska projekt, bedömer vi dem dock vara av ringa art då samtliga intervjupersoner är mycket positiva för användningen och utvecklingen av telemedicin under den närmaste framtiden i Sverige.

<p>I detta examensarbete har 31 enkäter delats ut till privatpersoner. Syftet med detta arbete är att belysa några faktorer vilka kan tänkas påverka en person att känna osäkerhet vid hantering av transaktioner via Internet som vid e-handel och bankärenden. De faktorer som tagits upp är kön, ålder, utbildning och yrkesområde.</p><p>De slutsatser som framkommit är endast baserade på respondenternas egna erfarenheter och åsikter och de respondenter som besvarat enkäterna anses inte som representanter för exempelvis alla personer inom ett yrkesområde. Enligt de slutsatser som framkommit känner personer en osäkerhet i att handla varor och tjänster via Internet när ingen fysisk person finns närvarande.</p>

<p>This thesis for a licentiate degree is a Caring Science lifeworld study the purpose of which is to describe women’s experiences of illness, health and care following a myocardial infarction. It consists of two studies (Papers I and II) which form the first part of a doctoral dissertation.</p><p>Cardio-vascular disorders are a major public health problem today. Besides the impact these disorders have on public finances, a disease such as myocardial infarction entails suffering for the afflicted person. Current research indicates that women measure their health as lower than men following a myocardial infarction. There is still a lack of knowledge on how to understand women’s health process following a myocardial infarction, and how to provide them with the support needed to promote good health and well-being. Paper I explores women’s experiences of their lifeworld and body following a myocardial infarction. Paper II explores women’s experiences of the care and health process following a myocardial infarction, with a particular focus on their experience of participation. The method of reflective lifeworld research, based on phenomenological epistemology, is used to explore the meaning that is experienced in the lived world of the patient.</p><p>This research finds that women describe that their lives come to a stand-still following a myocardial infarction. They perceive their bodies as having failed them, which entails existential uncertainty, meaning that the women no longer feel secure about their bodies or life, itself. Their suffering is difficult to understand, both for themselves and for those around them, and the women suffer in silence. Health-care professionals have the potential to promote health by supporting the women towards greater participation and independence in the health process. Participation, however, is not limited to concrete participation in care, but in offering health care based on women’s perspective of how their life situations changed following the illness. This will provide the women with the support they need to discover their own health promoting resources, and to become friends with their bodies and the life that follows a myocardial infarction.</p>

Den här kandidatuppsatsen behandlar Internetdejtingföretagens överlevnad på en mogen marknad med många osäkra element. Uppsatsen har som syfte att bidra till en djupare förståelse för branschen, dess omgivande faktorer och den uppfattning kunder har om den. Den är således av explorativ karaktär med syfte att utvärdera och analysera det handlingsätt som bäst kan gynna Internetdejtingföretagens fortsatta överlevnad.

Prestationsutvärderingssystem är tänkta att främja uppfyllandet av ett företags strategi. För att uppnå avsedd styreffekt bör prestationsutvärderingssystemen enligt teorin ej vara beroende av sådant som ligger utanför den anställdes kontroll. I företag som agerar i en osäker omgivning, såsom väderberoende företag, kan det vara svårt att välja ut relevanta mått som inte i onödan belastas av vädereffekter som de anställda inte kan kontrollera. Om valda mått ändå belastas av vädereffekter uppstår frågan om och hur den anställdes belöning ska skyddas från vädereffekter. Vårt syfte är att fördjupa förståelsen för hur väderberoende hanteras i prestationsutvärderingssystem. För att uppnå detta syfte har vi genomfört en serie intervjuer med personer som på olika sätt är ansvariga för skapandet av prestationsutvärderingssystem på företag inom energibranschen som är väderberoende i hög utsträckning. Det vi kommit fram till är att vid val av mått beaktas väderberoendet på så sätt att mått som i allt för stor utsträckning är utsatta för vädereffekter väljs bort samtidigt som väderberoende mått tillåts om de speglar för företaget kritiska framgångsfaktorer. De prestationsmål som sedan kopplas till bonus är inte flexibla och är i allmänhet tufft satta men då bonus kan utgå även om mål inte uppfylls fullt ut ges möjlighet att påverka sin egen situation även om vädret har negativ inverkan. Belöningssystemen är konstruerade med en hög grad av formalisering som grund, vilket innebär att det finns en formelbaserad koppling mellan måluppfyllelse och utbetald belöning samtidigt innebär de valda måtten att en viss grad av subjektivitet är nödvändig.

Problematiken för vår undersökning grundar sig i den nya skollagen som trädde i kraft i juli 2011. Där står det reglerat att kommunen är ansvarig för alla elever i en kommun. Då det nu råder fritt skolval enligt den nya skollagen, kan elever och dess vårdnadshavare själva välja vilken grundskola de vill gå på. Eleverna kan antingen välja en kommunal grundskola eller en friskola och därmed blir planeringen och budgeteringen av elevantalet osäker för kommunerna då de inte vet hur många elever som kommer att gå i de olika skolorna. Vårt syfte med denna undersökning är att skapa förståelse för och en fördjupad kunskap om hur skolförvaltningen inom kommunen går tillväga för att planera och budgetera osäkerhet och om budgetarbetet har påverkats av det fria skolvalet och friskolorna. Undersökningen baseras på en kvalitativ metod med tre intervjuer av ekonomer på skolförvaltningen i tre kommuner; Helsingborgs stad, Lunds kommun och Kristianstads kommun. Utifrån det empiriska materialet har det framkommit att ledorden i budgetarbetet är; planering, kommunikation och kontroll. För att kunna budgetera för verksamheten som är oviss på grund av det osäkra elevantalet är dessa ledord viktiga i hela budgetarbetet, från förberedelser av budget till uppföljningen av budgetutfallet. Vad som har förändrats med införandet av det fria skolvalet och friskolorna är att det har blivit svårare att planera verksamheten och veta vilken skola som eleverna kommer att välja. Detta har medfört att behovet av långsiktig planering har blivit ännu viktigare och rektorerna har infört ett par tillvägagångssätt för att försöka ta reda på vilken skola eleverna kommer att välja. Det fria skolvalet och friskolorna har även bidragit till att kontrollen och själva uppföljningen har blivit än viktigare än det var tidigare. / The problem of our study is based on the new law of school which came into force in July 2011. In the law it is regulated that the municipality is responsible for all pupils in the municipality. Because of the new law of school the students and their guardians are free to choose which primary school they want to go to. Students can either choose a local school or an independent school and because of that planning and budgeting of the student population becomes more difficult for the municipalities when they do not know how many students will attend different schools. Our purpose in this study is to create an understanding and a deeper knowledge of how the school board in the municipality proceed in order to plan and budget uncertainty and if the budget has been affected by the free school choice and independent schools. This survey is based on a qualitative approach with interviews with economist on the school board in three municipalities; Helsingborgs’s city, Lund’s municipality and Kristianstad’s municipality. Based on the empirical material, it has emerged that the keywords in the budget are: planning, communication and control. To be able to budget for the schools which are uncertain because of the uncertain pupil numbers, these keywords are important throughout the whole budget process, from preparation of the budget to the monitoring of the budget. What has changed with the introduction of the free school choice and independent schools is that it becomes more difficult to plan for the schools and to know which school the students will choice. This has meant that long-term planning has become more important and principals have introduced a couple of approaches to attempt to find out at which school students will choice. The free school choice and independent schools have also contributed to the control and monitoring has become more important now than it was before.

Vi människor gör dagligen många olika bedömningar antingen genom intuition eller mer strategiska där vi genom resonemang kommer fram till ett svar. Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan experters helhetsbedömningar och samma experters bedömningar utifrån kriterier. Data samlades in genom en webbaserad enkät som skickades ut till lärare på Karlstads universitet vilka utvärderade nya idéer relaterade till undervisning.  33 personers svar analyserades genom en multipel regressionsanalys och två t-tester. Slutsatserna är att 43 % av helhetsbedömningen kunde förklaras av de fyra kriterierna: Originalitet, genomförbarhet, användarvärde för studenter och användarvärde för lärare. De återstående procenten kan anses vara intuition samt andra kriterier eller personliga värderingar. Lärare bör därför begrunda hur de gör sina bedömningar och vilka värderingar de lägger in förutom de kriterier som tas upp i kursplanen. / We humans do many different assessments each day; either through intuition or more strategic where we through deliberate reasoning arrive at answers. The purpose of this study was to examine the link between experts overall evaluations and the same experts criteria based assessments. Data were collected through a web-based questionnaire sent to teachers at Karlstad University where they evaluated new ideas related to education. Answers from 33 individuals where analyzed with a multiple regression analysis and two t-tests. The conclusions are that about 43 % of overall assessments could be explained by the four criteria: Originality, operability, user value for students and user value for teachers. The remaining percentage can be considered intuition as well as other criteria or personal values. Teachers should therefore ponder how they make their assessments and what values ​​they put in addition to the criteria listed in the syllabus.

Abstrakt Examensarbete, Music and Event Management-programmet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Författare: Maja Östling, Johanna Svensson och Martin Billing Handledare: Mathias Karlsson Examinator: Hans Wessblad   Titel: “Vad händer nästa månad då?” Bakgrund och Problem: Osäkra anställningar har blivit ett samhällsfenomen i Sverige som helhet. Konsultjobb och gigs har blivit standard och detta påverkar direkt människors liv och upplevelser.   Syfte: Syftet med studien är att belysa hur examinerade studenter upplever osäkra anställningsförhållanden. Detta för att forskningssamhället ska få en djupare förståelse kring fenomenet osäkra anställningar. Metod: Studien som genomförts har gjort detta genom en kvalitativ metod där insamlad primärdata har stått i fokus. Samtal med tio respondenter har genomförts där dessa delat med sig av sina erfarenheter av ämnet. Ansatsen har varit induktiv och vi har utgått ifrån insamlad empiri. Teoretiska teman har framgått i den empiriska insamlingen som sedan varit en del av den analys och diskussion som utförts för att visa på hur examinerade studenter upplever osäkra anställningsförhållanden. Slutsatser: Utifrån studien kan det konstateras att osäkerhet är något som präglat samtliga respondenter. Musikbranschen är en osäker bransch och dess kultur och uppfostran påverkar individers motivationsfaktorer till att acceptera osäkra anställningar.

I detta examensarbete har 31 enkäter delats ut till privatpersoner. Syftet med detta arbete är att belysa några faktorer vilka kan tänkas påverka en person att känna osäkerhet vid hantering av transaktioner via Internet som vid e-handel och bankärenden. De faktorer som tagits upp är kön, ålder, utbildning och yrkesområde. De slutsatser som framkommit är endast baserade på respondenternas egna erfarenheter och åsikter och de respondenter som besvarat enkäterna anses inte som representanter för exempelvis alla personer inom ett yrkesområde. Enligt de slutsatser som framkommit känner personer en osäkerhet i att handla varor och tjänster via Internet när ingen fysisk person finns närvarande.