<p>Vitamex AB är en nordisk egenvårdskoncern med huvudkontor i Norrköping som tillverkar och säljer naturläkemedel och kosttillskott. Inom Vitamex Production AB finns ett reklamationssystem för interna och externa reklamationer som hanteras pappersvägen. För att underlätta hanteringen önskade man ett webbaserat behörighetsstyrt datasystem. I det här examensarbetet beskrivs utvecklingen av ett webbaserat system där fokus har lagts på användbarhet. För utvecklingen har designteorin Usability Engineering använts. Med hjälp av denna process har gränssnittet testats och utvärderats. Rapporten beskriver hur vi lärt känna användarna och uppgiften genom intervjuer. Här beskriver vi hur designprocessen har fungerat genom att låta användarna vara med och påverka genom hela designfasen. Tre prototyper framställdes och dessa presenterades och utvärderades på fokusgrupper. Resultatet har blivit en prototyp med viss interaktivitet och med fokus på användbarhet.</p>

<p>Commissioned by the government, SOS Alarm has undertaken the assignment to be responsible for the emergency calls within Sweden. They are also performing commissions for the county councils in dispatching ambulances. SOS Alarms business concept is to develop, offer and perform services to create safety in emergency situations and to create a safer society.</p><p>To develop the ambulance services in Sweden, SOS Alarm started a project in the beginning of 2003. The project is called OPAL, Optimized Ambulance Logistics, and it is being conducted in cooperation with Linköpings Universitet. Ambulance Logistics is the planning, implementation and control of resources and information used to facilitate an efficient way of serving a person in need of out-of-hospital medical care, including possible transportation.</p><p>Among other things, the OPAL-project has resulted in a preparedness calculator. The calculator calculates the preparedness for certain areas in Sweden (so far Dalarna and the county of Stockholm) and visualizes the preparedness on a digital map to support the persons who dispatch the ambulances. If an area has “bad preparedness”, in simple terms it means that there are not enough ambulances in the surrounding area to cover the probable needs.</p><p>The inputs for the preparedness calculator include forecasts of where and when ambulance calls are probable to occur in Sweden. The purpose with this thesis is to create a method to produce these forecasts. A method to update the forecasts when new input data is available also has to be created. The data analysis and production of forecasts in this thesis are based on data from Dalarna. However, the method has to be generalized and eventually applicable to produce forecasts for the rest of Sweden.</p><p>An analysis of historical data shows that the demand is constant, with no obvious trend. It is obvious that number of ambulance calls is differentiated over the days of the week and also over the hours of the day. Therefore, the week is categorized into 168 different indexes, one for each hour of the week. The next step is to examine two reasonable forecasting methods, moving average and exponential smoothing, and compare their quantitative and qualitative characteristics. Based on these comparisons, the moving average method is recommended.</p><p>With the forecasts, the preparedness in selected areas can be calculated and SOS Alarm receives excellent assistance in dispatching ambulances in a more efficient way. The preparedness calculator will assist in preventing bad preparedness and it makes sure that the best possible preparedness is being upheld. Therefore, good forecasting can contribute to a safer society and to saving human lives.</p> / <p>SOS Alarm har, med staten som uppdragsgivare, åtagit sig att svara för nödnumret 112 inom Sverige. De utför även uppdrag för landstingens räkning, inom ambulansalarmering och inom ambulansdirigering. SOS Alarms affärsidé är att utveckla, erbjuda och utföra tjänster för att skapa trygghet i nödsituationer och bidra till ett tryggare samhälle.</p><p>I början av år 2003 inledde SOS Alarm projektet OPAL med målet att utveckla ambulansverksamheten i Sverige. OPAL står för Optimerad Ambulanslogistik och drivs i samarbete med Linköpings universitet. Ambulanslogistik är den planering, implementering och kontroll av resurser och information som utförs för att åstadkomma ett effektivt sätt att betjäna en person i behov av vård utanför sjukhuset, inklusive eventuell transport.</p><p>OPAL-projektet har bland annat resulterat i en beredskapskalkylator. Denna kalkylator beräknar beredskapen för vissa områden i Sverige (för närvarande i Dalarna och Stockholms län) och visualiserar dessa beredskaper på en digital karta som stöd för de personer som styr ambulanserna och tilldelar dem uppdrag. ”Dålig beredskap” i ett område innebär förenklat att det inte finns tillräckligt många ambulanser i närheten för att uppfylla det förväntade behovet.</p><p>En ingående parameter som behövs till beredskapskalkylatorn är prognoser för när det är troligt att uppdrag kommer att uppstå i olika områden. Syftet med examensarbetet är att skapa en metod för att prognostisera detta förväntade antal uppdrag för ambulanserna i Sverige. En metod ska även skapas för att prognoserna ska kunna uppdateras i takt med att ny data samlas in. Analysen av data och framtagning av prognoserna utförs i examensarbetet för Dalarna som exempel, men metoden ska kunna användas även för att ta fram prognoser för övriga Sverige.</p><p>En analys av historiska data för Dalarna visar en bakomliggande konstant efterfrågemodell utan tydlig trend. Det visar sig tydligt att antal uppdrag beror på vilken veckodag samt vilken timme på dygnet som råder. Valet blir därför att tilldela veckan 168 olika index, ett för varje timme under veckan. Sedan undersöks två rimliga prognosmetoder, glidande medelvärde och exponentiell utjämning, som jämförs kvalitativt och kvantitativt. Med dessa analyser som grund rekommenderas metoden glidande medelvärde.</p><p>Med prognosvärden kan beredskapen i utvalda områden beräknas och SOS Alarm får god hjälp att dirigera ambulanser på ett mer effektivt sätt. Beredskapskalkylatorn är ett verktyg som hjälper till att förebygga dålig beredskap och att se till att bästa möjliga beredskap hålls. Goda prognoser kan alltså bidra till ett tryggare samhälle och att rädda människoliv.</p>

<p>Radio Frequency Identification är en relativt gammal teknik (sedan andra världskriget), som upplevt en renässans. Då som nu användes RFID för att identifiera föremål, dock med vissa tekniska skillnader. Ökade krav på industrier och samhället i övrigt har lett till den ”informa-tionsålder” vi nu lever i. Som ett steg i denna utveckling ställs allt högre krav på insamlingen av den information som många processer och beslut baseras på. Förenklat kan kommunika-tionen förklaras som en radiosignal som skickas från en RFID-läsare till en RFID-tagg. Taggen sitter på objektet som skall identifieras och information om objektet finns lagrad i taggen. Radiosignalen väcker taggen som skickar den information som finns lagrad i dess mikrochip tillbaka till läsaren. RFID kan användas i en stor mängd olika områden och applikationer där två av dessa är inom transportnätverk och försörjningskedjor. Anledningen till att detta projekt initierades var att logistikföretaget Schenker AB såg ett behov i att undersöka hur tekniken kan användas inom deras verksamhet. För Schenkers del var det viktigt att få utreda eventuella möjligheter med tekniken, och dess kostnader innan kunderna kom med krav eller önskemål om användning. Tre förslag på hur RFID kan användas i verksamheten har utarbetats för att få en bra bild av hur användningen kan gå till och vad som krävs. Studien visar att det krävs en hel del av Schenker i form av utrustning och även datasystem. De slutsatser som kan dras efter att projektet är genomfört är att det finns potential för förbättringar vid användning av RFID-teknik inom Schenkers verksamhet. Dock är dessa förknippade med relativt höga initiala kostnader. Vidare finns även en del tekniska begränsningar vilket gör att systemet måste planeras och konstrueras noggrant för full funktionalitet. Ytterligare undersökningar måste göras för att få mer underlag för hur pass väl RFID kan användas inom Schenker. Tester och försök i mindre flöden hos Schenker vore ett bra sätt för att få erfarenhet och kunskap om teknikens funktionalitet, möjligheter och begränsningar.</p>

<p>In global supply chain management, radio frequency identification RFID has emerged within the last decade and became a superior technology for information storage. However, the technology has not yet been widely accepted or used in comparison to the barcode.</p><p>The underlying interest is to explore RFID technology, to understand the benefits and drawback that this innovation brings. Once functionality and application comprehension is overviewed, specific models such as SWOT analysis, Real Option Theory, Technology Push-Pull model and RFID Implementation stages can be applied to evaluate a firm’s RFID readiness.</p><p>The findings are based on two Swedish case companies Skanska Maskin AB and Datema. Information from the case companies are consolidated and aggregated to analyze and derive the methods used to discover the firm’s ability to adopt RFID. The analysis will discuss the factors involved with the technology and recommendations for future studies are given.</p>

<p>Med jämna mellanrum drabbas världen och Sverige av naturolyckor. Som ett resultat av detta har Räddningsverkets avdelning NCO (Nationellt Centrum för lärande från Olyckor) år 2005 fått i uppdrag av regeringen att upprätta en databas över naturolyckor i Sverige. 34 olika myndigheter och organisationer är involverade i arbetet med uppbyggnaden av databasens utformning.</p><p>Dagens databas har ett kartstöd för sökning av specifika händelser/naturolyckor men är inte färdigutvecklad. Den innehåller idag endast naturolyckor i punktform vilket inte ger en bra helhetsbild över hur stort det drabbade området var eller är.</p><p>Detta arbete syftar till att komplettera databasens kartstöd med naturolyckors utbredning och olika riskkarteringar för att på så sätt öka användbarheten. För att göra detta möjligt samlades data in från olika myndigheter. Översvämningskarteringar fanns redan i digitalt format medan skredriskskarteringarna georefererades och digitaliserades.</p><p>Två lösningar togs fram, en enklare version för gemene man och de mindre kartkunniga samt en andra version som är betydligt mer detaljerad och som vänder sig till kommuner och myndigheter.</p><p>Databasen är tänkt att kunna användas i planeringssyfte men också för att dra lärdom av tidigare naturolyckor för att på så sätt effektivisera räddningsarbetet i framtida insatser.</p> / <p>Sweden and the rest of the World is regularly struck by natural disasters. Due to this, the Swedish Rescue Agency has been commissioned by the Government to produce a national database for natural disasters in Sweden. 34 different authorities and organizations are involved in the process of designing the database.</p><p>The database has got a map application designed to search for specific occurrences /natural disasters but this is not yet fully developed. Today the disasters are only marked with dots in the map, which does not give a satisfying overview of the size of the affected area.</p><p>This work aims to complement the map application of the database with the spatial extent of the natural disasters and different areas with potential risk to increase the usefulness of the map. To make this possible data was collected from different authorities. The areas with risk of being flooded were already available in digital form while the areas with risk of landslides were georeferenced and digitized.</p><p>Two different solutions were created, the first one a simplified version aimed for people with little or no experience of maps, the second one a more detailed version aimed for local authorities.</p><p>The database is meant to be used for planning but also to gain knowledge from former disasters to improve future rescue missions.</p>

<p>Web-based Enterprise Resource Planning (ERP) Systems deployed through theSoftware-as-a-Service (SaaS) model are a major disruptive technology in the fieldof ERP systems. The defining features of the SaaS are that they are hosted remotelyand are completely used through the web; they are subscription-payment basedand they operate on a multi-tenant fashion. This technological innovation redefinestraditional technical and economic ERP paradigms.</p><p>This Bachelor’s thesis aims through interviews with vendors, users and consultants,as well as by researching various academical and professional publications onthe subject of Web-based (SaaS) ERPs to study these pehomena, and produce a listof their benefits to SMEs. It also analyses their opportunities and challenges via anumber of interesting facts, thus allowing for thought-provoking observations andspawning of stirring discussions.</p><p>The benefits of Web-based ERPs were reported to be similar to the ones characteristicfor the On-premise ERPs. They furthermore included remote data access, costefficiency,flexibility, scalability, as well as the esublishment of a new customerdrivenrelationship with the ERP vendor. The major disadvantages of SaaS wereconsidered to be security, cost (in the long run), and customizability. These disadvantages,which were first reported years ago, are continuously dismissed by theadavncements and innovations made in Web-based solutions. Findings from previousstudies and trends suggest that issues of security, cost and customizabilityare gradually disappearing as technology improves and industry dynamics becomesmore customer-centric. Security, which was a major issue in 2007 slowlyfaded and is not regarded as the concern it used to be. From 2008 till now the issuesof customizability and TCO have been heavily disputed about Web-based ERPsolutions. The problem of customizability has also been found to be diminishingdue to technologically advanced capabilities of these systems; new systems haveemerged and old systems have improved enough to provide this feature. Cost hasnever been a transparent issue when it comes to IT investments and has beenshown to be higher in On-Premise solutions through the TVO approach whichlooks at other hidden and non-financial costs. All of the above sheds new light intothe once-‘static’ benefits and drawbacks of Web-based solutions, and provides afresh insight into this developing phenomenon.</p>

<p>Existing VoD solutions often rely on unicast to distribute content, which leads to a higher load on the VoD server as more nodes become interested in the content. In such case, P2P is an alternative way of distributing content since it makes better use of available resources in the network. In this report, several P2P structures are evaluated from an operators point of view. We believe BitTorrent is the most adequate protocol for a P2P solution in IPTV environments. Two BitTorrent clients have been implemented on an IP-STB as proof of concept to find out whether P2P is suited for IPTV environments. Several tests were conducted to evaluate the performance of both clients and to see if they were able to reach a sufficient throughput on the IP-STB. Based upon the tests and the overall impressions, we are convinced that this particular P2P protocol is well suited for IPTV environments. Hopefully, a client developed from scratch for the IP-STB will offer even greater characteristics.</p><p>Further, we have studied how to share recorded content among IP-STBs. Such a design would probably have many similarities to BitTorrent since a central node needs to keep track of content; the IP-STBs take care of the rest.</p><p>The report also brings up whether BitTorrent is suitable for streaming. We believe that the necessary changes required to obtain such functionality will disrupt the strengths of BitTorrent. Some alternative solutions are presented where BitTorrent has been extended with additional modules, such as a server.</p>

O presente trabalho realizou uma aplicação empírica do modelo de Ohlson (1995) para as principais empresas brasileiras listadas na BM&FBovespa no período de 1996 a 2010, buscando verificar a consistência do modelo na previsão dos preços das ações. Dado que o método para utilização deste modelo é divergente na literatura, para este estudo decidiu-se pela metodologia de dados em painel, a qual considera tanto as características individuais de cada empresa, quanto à fatores específicos de determinados períodos. Foram desenvolvidos dois testes empíricos para o modelo, um para a função de preço e outro para a função de retorno. Os resultados encontrados mostraram que o modelo foi rejeitado no mercado de capitais brasileiro para as duas funções. / This paper conducted an empirical application of the Ohlson model (1995) for the main Brazilian companies listed on the BM&FBovespa in the period 1996-2010, in order to verify the consistency of the model in predicting stock prices. Since the method for using this model is divergent in the literature, it was decided the use of panel data methodology for this study, which considers both, the individual characteristics of each company and the specific factors for certain periods. It was developed two empirical tests for the model, one for the price function and another for the return function. The results showed that the model was rejected in the Brazilian capital market for both functions.

O presente trabalho realizou uma aplicação empírica do modelo de Ohlson (1995) para as principais empresas brasileiras listadas na BM&FBovespa no período de 1996 a 2010, buscando verificar a consistência do modelo na previsão dos preços das ações. Dado que o método para utilização deste modelo é divergente na literatura, para este estudo decidiu-se pela metodologia de dados em painel, a qual considera tanto as características individuais de cada empresa, quanto à fatores específicos de determinados períodos. Foram desenvolvidos dois testes empíricos para o modelo, um para a função de preço e outro para a função de retorno. Os resultados encontrados mostraram que o modelo foi rejeitado no mercado de capitais brasileiro para as duas funções. / This paper conducted an empirical application of the Ohlson model (1995) for the main Brazilian companies listed on the BM&FBovespa in the period 1996-2010, in order to verify the consistency of the model in predicting stock prices. Since the method for using this model is divergent in the literature, it was decided the use of panel data methodology for this study, which considers both, the individual characteristics of each company and the specific factors for certain periods. It was developed two empirical tests for the model, one for the price function and another for the return function. The results showed that the model was rejected in the Brazilian capital market for both functions.

O presente trabalho realizou uma aplicação empírica do modelo de Ohlson (1995) para as principais empresas brasileiras listadas na BM&FBovespa no período de 1996 a 2010, buscando verificar a consistência do modelo na previsão dos preços das ações. Dado que o método para utilização deste modelo é divergente na literatura, para este estudo decidiu-se pela metodologia de dados em painel, a qual considera tanto as características individuais de cada empresa, quanto à fatores específicos de determinados períodos. Foram desenvolvidos dois testes empíricos para o modelo, um para a função de preço e outro para a função de retorno. Os resultados encontrados mostraram que o modelo foi rejeitado no mercado de capitais brasileiro para as duas funções. / This paper conducted an empirical application of the Ohlson model (1995) for the main Brazilian companies listed on the BM&FBovespa in the period 1996-2010, in order to verify the consistency of the model in predicting stock prices. Since the method for using this model is divergent in the literature, it was decided the use of panel data methodology for this study, which considers both, the individual characteristics of each company and the specific factors for certain periods. It was developed two empirical tests for the model, one for the price function and another for the return function. The results showed that the model was rejected in the Brazilian capital market for both functions.