This thesis deals with legal relations to real estate. It compiles an overview of rights that can be written to the Land Register. The thesis also discusses the title to the property, the merchandise rights to real estate and the way of their land registration, each mentioned in separate chapter.

The goal of my diploma thesis is to describe the problems of financing housing in flats owned by housing cooperatives, impact of economic on the price of flats or influence of the cooperative ownership on the selling price of the flat. In this work there are examined other factors which might motivate or demotivate new team members to join the cooperative in order to ensure their own housing.

The aim of this master thesis is assessing the possibility of a real division of the office building in Brno as a solution of the settlement of ownership of property among the co-owners. Firstly, in the theoretical part of the study, important terms which are related to the topic are summarised, and also possibilities of settlement of co-ownership, assumptions of the real estate division and approach of valuation are handled. Secondly, in the practical part of the thesis, the description of the office building and assessment of possibility of real division in all aspects are provided. Moreover, the valuation of the office building before the division is discussed, as well as quantification of the height of costs for real division and valuation of newly established immovable properties after the division based on proprietary proportions. The study is finished with the suggestion of settlement according to the amount of proprietary proportions.

Aktieåterköp är en snabbt växande företeelse och är på grund av tidigare lagar relativt nytt i Sverige jämfört med andra utvecklade länder. Aktieåterköp kan i vissa fall användas som ett substitut för utdelning, men kan även genomföras för att signalera marknaden och förhindra företagsuppköp. För att få en större förståelse för aktieåterköp har ett fåtal studier undersökt dess samband till ägarförhållanden på olika sätt. Dessa studier visar olika resultat i olika länder, vilket kan tyda på att landspecifika faktorer spelar roll vid undersökning av ägarförhållanden. Den aktuella studien undersöker hur ägarkoncentrationen och det interna ägandet ser ut i bolag som återköper aktier, samt om det finns någon skillnad i ägarkoncentration och internt ägande mellan aktieåterköpande och icke-återköpande bolag som är noterade på Stockholmsbörsen. Studien har en kvantitativ ansats och använder en tvärsnittsdesign för att besvara hypoteserna och jämföra de två grupperna. Hypoteserna är framställda utifrån den teoretiska referensramen som främst grundar sig i agentteori och asymmetrisk information. Resultatet visar hur ägarkoncentrationen och det interna ägandet ser ut för bolag som återköper egna aktier på Stockholmsbörsen 2019. Små skillnader kunde ur studiens resultat observeras mellan de två grupperna av observationer. Skillnaderna uppvisade ingen statistisk signifikans. / Share repurchases are a rapidly growing phenomenon and is relatively new in Sweden compared to other developed countries due to previous swedish laws. Share repurchases are often seen as a substitute for dividends, but can also be implemented to signal the market and prevent corporate acquisitions. Few studies have investigated share repurchases relation to ownership in various ways in order to understand the phenomenon further. These studies show different results in different countries, which may indicate that country-specific factors play a role when investigating ownership. The current study examines the ownership concentration and the internal ownership in companies that repurchase shares, and also if there is a difference in ownership concentration and internal ownership between companies that repurchase stocks and those who don’t. These companies are listed on Nasdaq Stockholm. The study has a quantitative approach and uses a cross-sectional design to answer the hypotheses and compare the two selected groups. The hypotheses are produced on the basis of the theoretical frame of reference, which is mainly based on agency theory and asymmetrical information. The results of the study indicate how the concentration and internal ownership looks for companies that repurchase their own shares on Nasdaq Stockholm. Small differences could be observed from the study’s results between the two groups of observations. The differences showed no statistical significance.

Non-Fungible Token (NFT) har genom sitt framträdande i digitala medier skapat ett större intresse för digital virtuell konst. Möjligheten att kunna ge digitala virtuella tillgångar ett unikt ägandeskap genom NFT-tekniken har förändrat hela marknaden för digital virtuell konst. Utvecklingen av NFTs har skapat ännu en otydlighet i gränsen mellan upplevelsen av fysiskt och digitalt virtuellt ägandeskap vilket har resulterat i utmaningar för utvecklingen av marknader för köp och försäljning av digital virtuell konst. Studien syftar till att undersöka hur digitalt ägandeskap av NFTs upplevs av intressenter för att kunna skapa en bättre förståelse för hur marknadsplatser kan hantera de utmaningar och möjligheter som utvecklingen av det digitala ägandeskapet har resulterat i. För att undersöka upplevelsen av ägandeskapet har en kvalitativ intervjustudie utförts med respondenter som har erfarenhet av antingen köp eller försäljning av NFTs. Studien använder en lins av psykologiskt ägandeskap för att kunna utforska upplevelsen av det digitala ägandeskapet av NFTs. Studiens resultat presenterar en förståelse för hur intressenter upplever ägandeskap av NFTs samt förslag på hur marknadsplatser kan förhålla sig till upplevelsen av ägandeskapet för att kunna utveckla ett demokratiskt och inkluderande ekosystem. / Non-Fungible Token (NFT) has through its appearance in digital media created a greater interest for digital virtual art. The ability to provide digital virtual assets with unique ownership through NFT technology has changed the entire market for digital virtual art. The development of NFTs has created another ambiguity in the boundary between the experience of physical and digital ownership, which has resulted in challenges for the development of markets for buying and selling digital virtual art. The study aims to investigate how digital ownership of NFTs is experienced by stakeholders in order to create a better understanding of how marketplaces can handle the challenges and opportunities that the development of digital ownership has resulted in. To investigate the experience of ownership, a qualitative interview study has been conducted with respondents who have experience in either buying or selling NFTs. The study uses a lens of psychological ownership in order to explore the experience of digital ownership of NFTs. The results of the study present an understanding of how stakeholders experience ownership of NFTs and suggestions on how marketplaces can act in relation to the experience of ownership in order to develop a democratic and inclusive ecosystem.

The purpose of this study is to investigate the presence of first- and second-level agenda setting as well as issue ownership in the 2020 Democratic primary debates and whether there is a relationship between using strategies based on these theories and qualifying for future debates. The study seeks to answer three research questions: What is the relationship, if any, between a candidate whose statements focused primarily on the three issues considered most important by the public according to opinion polls and whether this candidate qualified for future debates? How did candidates use frames to redraw the attention of issues? What is the relationship, if any, between the extent to which a candidate’s statements discussed performance issues more than Republican-owned or Democratic-owned issues and whether this candidate qualified for future debates? The study draws mainly on the first and second level of the agenda setting theory, as well as the theory of issue ownership, and analyzes what issues candidates focus on, what attributes of these issues they emphasize, and whether they discuss performance issues like the economy or foreign policy more than issues owned by either the Republican or the Democratic Party. Through a quantitative content analysis of four candidates’ (Joe Biden, Bernie Sanders, Amy Klobuchar, & Andrew Yang) statements from three of the eleven primary debates held in the 2020 primary process, the study found no direct relationship between focusing on the public’s three most important issues and qualifying for future debates. Similarly, no such relationship was found between emphasizing certain attributes and qualifying for future debates, although the results suggest that candidates may have benefited from avoiding framing issues economically, which concurs with previous findings (Boydstun, Glazier, & Pietryka, 2013a; Boydstun, Glazier, & Phillips, 2013) and supports Vavreck’s (2009) theory that insurgent candidates should not emphasize the economy. Findings also demonstrated the contrasting ways three of the candidates framed the same issues, where Joe Biden and Amy Klobuchar tended to emphasize economic frames when discussing Medicare while Bernie Sanders emphasized effectiveness. Lastly, the findings support previous research on issue ownership since findings showed that most candidates discussed Democratic-owned issues more than other issues, while the eventual presidential nominee, Joe Biden, overall discussed performance issues more than issues owned by either party. This suggests that focusing on such issues may be beneficial for challenging candidates during an election cycle where the sitting president has been criticized for not being able to handle the job. Thus, no direct relationship could be found in the case of RQ1 or RQ2 but discussing performance issues the most overall may have benefited one candidate, suggesting there is a relationship in the case of RQ3. / Syftet med denna studie är att undersöka förekomsten av första och andra nivån av dagordningsteorin samt av issue ownership i Demokraternas primärdebatter 2020 och huruvida det finns någon relation mellan att använda strategier baserade på dessa teorier och att kvalificera sig för framtida debatter. Studien undersöker tre frågeställningar: Vad är relationen, om någon, mellan en kandidat vars uttalanden under debatterna fokuserade främst på de tre frågor som väljarna ansåg var viktigast enligt opinionsundersökningar och huruvida denna kandidat kvalificerade sig för framtida debatter? Hur använde kandidaterna ”frames” för att kontrollera diskussionen kring frågor? Vad är relationen, om någon, mellan den utsträckning en kandidats uttalanden under debatterna diskuterade så kallade ”performance issues” mer än frågor ägda av det republikanska eller demokratiska partiet och huruvida denna kandidat kvalificerade sig för framtida debatter? Studien bygger huvudsakligen på den första och andra nivån av dagordningsteorin, liksom teorin om issue ownership, och analyserar vilka frågor kandidaterna fokuserar på, vilka attribut de betonar när de talar om dessa frågor och om de diskuterar performance issues såsom ekonomi eller utrikespolitik mer än frågor som ägs av antingen republikanska eller demokratiska partiet. Genom en kvantitativ innehållsanalys av fyra kandidaters (Joe Biden, Bernie Sanders, Amy Klobuchar och Andrew Yang) uttalanden från tre av de elva primärdebatterna som hölls under primärprocessen 2020 fann studien ingen direkt relation mellan att fokusera på de tre frågor som väljarna ansåg var viktigast och att kvalificera sig för framtida debatter. Det hittades inte heller någon sådan relation mellan att betona vissa attribut och att kvalificera sig för framtida debatter, även om resultaten tyder på att kandidater kan ha haft nytta av att undvika att betona ekonomiska attribut, vilket överensstämmer med tidigare resultat (Boydstun, Glazier, & Pietryka, 2013a; Boydstun, Glazier, & Phillips, 2013) och stöttar Vavrecks (2009) teori att så kallade ”insurgent candidates” drar nytta av att inte diskutera ekonomin mer än nödvändigt. Resultaten visade också hur olika kandidaternas inramning av en specifik fråga var, då Joe Biden och Amy Klobuchar hade en tendens att betona ekonomiska attribut när de talade om frågor gällande Medicare medan Bernie Sanders fokuserade mer på effektivitetsattribut.  Slutligen stöder studien tidigare forskning om issue ownership då resultaten visade på att de flesta kandidater diskuterade frågor ägda av det demokratiska partiet mer än andra frågor, medan den kandidat som slutligen skulle få det demokratiska partiets presidentsnominering, Joe Biden, totalt sett diskuterade performance issues mer än frågor ägda av något av partierna. Detta tyder på att ett fokus på sådana frågor kan vara till nytta för att utmanande kandidater under en valcykel där den sittande presidenten har kritiserats för sin hantering av arbetet. Således kunde ingen direkt relation hittas när det gällde RQ1 eller RQ2, men resultaten tyder på att en kandidat kan ha gynnats av att diskutera performance issues mest över lag, vilket i sig tyder på att det finns en relation gällnade RQ3.

La mémoire autobiographique est vue comme un ensemble d'informations et de souvenirs personnels permettant de construire un sentiment d'identité. Elle se développe progressivement et apparaît très sensible aux pathologies neurodéveloppementales. La mémoire autobiographique est intimement liée au Soi lui permettant d'encoder et de récupérer toutes ses représentations et expériences. Ainsi, le Soi se constitue d'aspects explicites comprenant la mémoire autobiographique mais également d'aspects plus implicites relatifs aux expériences corporelles du sujet. L'atteinte des aspects implicites et explicites du Soi pourrait rendre compte de certains symptômes psychotiques et des difficultés d'adaptation des patients atteints de schizophrénie. La schizophrénie est une pathologie neurodéveloppementale qui débute à la fin de l'adolescence mais qui pourrait puiser son émergence dans des stades bien plus précoces. Le premier épisode psychotique qui signe l'entrée dans la phase active de la maladie est généralement précédé par une phase « prodromique » où des symptômes cliniques sont présents à un niveau infraliminaire du seuil de psychose. Ces sujets sont qualifiés de sujets à ultra haut risque de psychose (UHR). Les troubles du Soi sont bien documentés dans la schizophrénie, néanmoins très peu de données sont disponibles concernant les sujets UHR. Le but de cette thèse est multiple : (i) mesurer l'impact des anomalies neurodéveloppementales sur la mémoire autobiographique, (ii) objectiver des déficits de la mémoire autobiographique dès la phase prodromique, (iii) évaluer l'ensemble des composantes du Soi afin d'investiguer leurs interactions et l'impact des anomalies développementales sur celles-ci. Nous avons ainsi effectué trois études. Notre première étude a investigué le lien entre le poids des anomalies neurodéveloppementales et la mémoire autobiographique en comparant deux pathologies neurodéveloppementales, une à début tardif : la schizophrénie, et l'autre à début précoce : les troubles du spectre autistique. Nous avons pu mettre en évidence un pattern de performances similaires entre les deux populations bien que les mécanismes responsables des troubles en mémoire autobiographique apparaissent distincts. Dans notre deuxième étude, nous avons comparé les performances autobiographiques de patients atteints de schizophrénie par rapport à celles de sujets UHR. Nos résultats révèlent un déficit de la mémoire autobiographique aussi sévère chez les sujets UHR que chez les patients atteints de schizophrénie mettant ainsi en évidence une atteinte de cette fonction en amont du premier épisode psychotique. Dans la lignée de ces résultats, nous avons conduit une troisième étude. Le but étant de situer la mémoire autobiographique dans un contexte plus large, celui du Soi, tout en intégrant une composante développementale. Nous avons élaboré et proposé une batterie d'investigation examinant différents aspects du Soi implicites et explicites, combiné à l'évaluation d'anomalies du neurodéveloppement. Celle-ci a été administrée chez des sujets UHR en comparaison à des patients atteints de schizophrénie. Au final, nos résultats révèlent un impact de la charge neurodéveloppementale sur les différents aspects du Soi, la pertinence d'investiguer au sein d'un même protocole ces différents aspects et la présence d'anomalies du Soi déjà présents chez les sujets UHR, constituant potentiellement des marqueurs prédicteurs de transition psychotique et permettant d'améliorer la détection précoce de ces sujets et leur prise en charge. / Autobiographical memory is delineated as a set of personal information and experiences to build a sense of identity. It develops gradually and appears very sensitive to neurodevelopmental disorders. Autobiographical memory is intimately linked to the self, enabling it to encode and retrieve all its representations and experiences. Thus, the self is constituted of explicit aspects including autobiographical memory but also by more implicit aspects relating to the subject's body. Implicit and explicit self-aspects alterations may account for certain psychotic symptoms and adaptation difficulties in patients with schizophrenia. Schizophrenia is a neurodevelopmental disorder that begins at the end of adolescence but which could emerge in much earlier stages. The first psychotic episode that signs the beginning of the active phase of schizophrenia is usually preceded by a "prodromal phase" during which clinical signs are present at a sub-threshold level. Individuals experiencing these signs are considering as Ultra High Risk of psychosis (UHR). Self-disorders are well documented in schizophrenia, however very little is known regarding UHR subjects. The aim of this thesis is multiple: (i) to measure the impact of neurodevelopmental anomalies on autobiographical memory, (ii) to objectify autobiographical memory deficits in the prodromal phase, (iii) to evaluate all the self-components in order to investigate their interactions and the impact of developmental anomalies. We have conducted three studies. Our first study investigated the relationship between neurodevelopmental anomalies and autobiographical memory by comparing two neurodevelopmental disorders, one with late onset: schizophrenia and the other with early onset: autism spectrum disorders. Results revealed a pattern of similar performances between the two populations although the mechanisms responsible for autobiographical memory impairment do not appear the same. In our second study, we compared the autobiographical performances of patients with schizophrenia compared to those of UHR subjects. Our results highlighted a deficit of autobiographical memory as severe in UHR subjects as in patients with schizophrenia, thus revealing an impairment of this function upstream of the first psychotic episode. In line with these results, we conducted a third study. The aim was to situate the autobiographical memory in a wider context, the multi-componential Self, while integrating a developmental component. We developed and proposed a battery investigating different self-components, combined with the assessment of neurodevelopmental anomalies. This battery was administered in UHR subjects compared to patients with schizophrenia. Finally, our results reveal an impact of neurodevelopmental abnormalities on the different self-aspects, the relevance of investigating these different self-aspects within the same protocol and the presence of self-abnormalities already present in the UHR subjects, constituting potentially predictive marker of psychotic transition and improving the early detection of these subjects and the development of healthcare and reinsertion programs.

This paper examines the relative price spreads between dual-class shares issued by the same firm on the Swedish market in order to investigate if a voting premium exists and what factors contribute to it. Previous research has found diverging explanations for the variation in price spreads between dual-class shares. Some find explanatory power in the concentration of ownership whilst others find trading costs and liquidity to determine the size and direction of the voting premium. This study tests factors of control and liquidity against the relative price spread in the Swedish market and in accordance with earlier research, the results indicate that a statistically significant voting premium exists in Sweden, although it is relatively small in comparison to many other markets. The paper contributes to the current pool of research by the choice of market, and by adding up-to-date information regarding the voting premium as well as evidence that increased domestic institutional ownership affects the voting premium negatively. At the same time, foreign institutional ownership has an opposite effect and leads to increased price differences between share classes. The general conclusion of this paper is that while some factors related to control and ownership concentration show significance long-term, other unobserved aspects could provide greater explanatory power of the voting premium in the short term.

No description available.

Vi undersöker om det finns ett samband mellan utländskt ägande och utdelningsnivå i svenska företag. Urvalet består av de 40 största företagen på Nasdaq OMX Stockholm under perioden 1999-2006. Studien visar att det finns ett negativt samband mellan utländskt ägande och direktavkastning, samt ett positivt samband mellan börsvärde och utländskt ägande. Vidare analys visar inget signifikant samband mellan utländskt ägande och börsvärde, samband beror således på mellanliggande variabler. Studien finner inget samband mellan utdelningsandel och utländskt ägande. / In this paper we examine the relationship between foreign ownership in Swedish firms and dividend yield amongst the 40 largest firms on Nasdaq OMX Stockholm between the years 1999-2006. We find evidence of a negative relation between foreign ownership and dividend yield, and furthermore a relation between foreign ownership and market capitalization. Further analysis shows that foreign ownership does not relate to market capitalization, thus the relation is due to intermediate variables. The paper finds no relation between payout ratio and foreign ownership.