Sammanfattning   Bakgrund: Den palliativa vården består av de fyra hörnstenarna symtomlindring, teamarbete, kommunikation och anhörigstöd. Kommunikationerna är en viktig del i sjuksköterskans yrke. Utifrån kommunikation kan patientens behov identifieras och därmed kan patientens omvårdnadsbehov utformas. För att en god palliativ vård i hemmet ska kunna uppnås krävs en fungerande kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av kommunikationen med patienter inom den palliativa vården i hemmet. Metod: En litteraturstudie utifrån en kvalitativ ansats. Studien innefattar åtta artiklar som analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorier framkom, Betydelsen av en god relation, Påverkan av patientens känslor, Samtalets betydelse och Att vara närvarande. En del sjuksköterskor påpekade att en fullutvecklad kommunikation kan uppnås om den goda relationen finns mellan sjuksköterskan och patienten. Sjuksköterskorna ansåg att samtal med patienter i den palliativa vården i hemmet är viktigt då de upplevde att kommunikationen påverkades av att patientens känslor. I resultatet framkom det även att sjuksköterskorna upplevde att de kunde vara närvarande för patienterna genom telefon om besöket inte skulle bli av. Slutsats: Det är många moment som ska uppfyllas inom den palliativa vården i hemmet. Ett utav dessa är kommunikation. Sjuksköterskor upplevde svårigheter i kommunikationen med patienter som vårdas palliativt i hemmet. Vidare forskning kring kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienter som vårdas palliativ i hemmet, kan därför anses vara av intresse.     Nyckelord:Kommunikation, palliativ vård i hemmet, sjuksköterska,

SAMMANFATTNING  Taktil massage är ingen djupgående massage, den verkar främst genom beröring på huden. Genom beröringen frisläpps hormon i kroppen som bidrar till att människan känner välbehag. Beröringens betydelse är viktig för att stärka vårdrelationer, lindra lidande och på så sätt få patienterna att känna välbefinnande. I palliativ vård uppstår ofta beröringsbrist, det är då viktigt som vårdpersonal att veta betydelsen av beröring. Syftet med studien är att belysa upplevelsen av taktil massage som ett komplement i det palliativa vårdandet. Metoden utgick från kvalitativ ansats och genomfördes som en litteraturstudie utifrån sex artiklar. Artiklarnas kvalitet granskades utifrån en kvalitativ granskningsmall och analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Resultatet visade att taktil massage i palliativ vård skapade osynliga band mellan vårdare och patient. Taktil massage lindrade oro, dödsångest och rädsla för vad som komma skall. Patienterna kände känslan av att vara i nuet, ett existentiellt andrum. Kroppsliga symtom minskade så som smärta, sömnproblem, förstoppning, hjärtklappning och skakningar. Resultatet av litteraturstudien är informativ för all vårdpersonal eftersom taktil massage kan användas på alla patienter som så önskar. Taktil massage bidrar till ett nytt redskap för vårdandet som inbringar goda effekter.

Introduktion: Vård i livets slut ges till patienter som förväntas dö inom en snar framtid. För sjuksköterskan är det minst lika viktigt att se till patientens som till närståendes behov. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa faktorer som påverkar närståendes upplevelser vid vården i livets slut i ett sjukhuskontext. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats där Polit och Becks (2012) niostegsmodell för litteraturstudier har använts. Databaser som har använts var CINAHL och PubMed. De valda vetenskapliga artiklarna har kvalitetsgranskats med hjälp av Polit och Becks (2012) granskningsmallar. Samtliga artiklar lästes igenom flera gånger, resultatet särskildes och fem kategorier identifierades. Resultat: Litteraturstudiens resultat byggde på 10 vetenskapliga artiklar, varav åtta med kvalitativ metod och två med kvantitativ metod. Kategorierna som identifierades var: (1) att få information, (2) att ha en fungerande kommunikation, (3) att ha en närvarande sjuksköterska, (4) att få stöd samt att få sina behov tillfredsställda och (5) att vara delaktig. Slutsats: Kategorierna utgör tillsammans viktiga faktorer som påverkar närståendes upplevelse vid vården i livets slut. Information samt ett fungerande kommunikationsutbyte bidrar till att relevant information om patienten framkommer. Att ha en närvarande sjuksköterska som ger stöd och tillfredsställer närståendes behov samt bidrar till delaktighet i vården ses av stor vikt.

Palliativ vård innebär att sjukdomen inte går att botas längre. Den syftar till att lindra lidandet samt främja livskvaliteten. Föräldrar är barnets närmaste närstående därför har de en viktig roll i den palliativa vården och har ett stort ansvar för den sjuke. Att vara förälder till ett barn som vårdas palliativt är väldigt ansträngande, intensivt och stressigt. Hela familjens livssituation förändras drastiskt och resulterar i en begränsad vardag. Det är viktigt att tillgodose både föräldrarnas och barnets behov då den palliativa vården blir ett av de viktigaste momenten i barnets sista tid. Syftet med litteraturstudien är att belysa vad som upplevs betydelsefullt för föräldrar till barn som vårdas palliativt. Det finns flera olika faktorer som bidrar till en fungerande palliativ vårdprocess. Faktorer såsom kontinuitet, kommunikation och stöd anses vara av stor betydelse. Sjuksköterskan har en ledande roll i teamet vilket gör att hon har ansvaret att bemöta varje familj som unik, med egna individuella behov. Brist på kunskap hos sjuksköterskan kan orsaka problem som kan göra att vården kan brista och framkalla lidande samt försämra livskvaliteten. I litteraturstudien inkluderas elva kvalitativa vetenskapliga artiklar som ligger till grund för litteraturstudiens resultat vilket sammanställdes och kvalitetsgranskades. Ur detta framkom två huvudteman och fyra subteman. Författarna har valt ut två faktorer ur resultatet för att diskutera.

Syftet med studien är att beskriva vilka etiska dilemman sjuksköterskor inom den palliativa vården ställs inför i sitt dagliga arbete samt hur de hanterar dessa. För att besvara syftet intervjuades sex sjuksköterskor med minst två års arbetslivserfarenhet från den palliativa vården. Metoden som användes var kvalitativ intervjuer med öppna frågor användes. Resultatet av studien visar att etiska dilemman som identifierades ofta är kopplat till situationer där patientens självbestämmanderätt ställs mot sjuksköterskornas pliktetik, när anhörigas vilja skiljs från patientens vilja är en annan vanlig orsak samt resursbrist i form av personalbrist och tidsbrist. Resultatet av studien visar även skillnaden i hur sjuksköterskorna hanterar etiska dilemman som de möter i sitt dagliga arbete inom den palliativa vården. Ett flertal sjuksköterskor i studien handlar utan att göra etiska reflektioner. De funderar istället vilka handlingsalternativ det finns och väljer oftast det alternativet som ligger närmast de rådande lagar och plikter utan att reflektera kring etiken. Det framkommer även att några sjuksköterskor i studien använder etiska reflektioner för att identifiera etiskt dilemma och försöka komma fram till ett svar. Konsekvensetiken samt ”att göra gott principen” används ofta av dessa sjuksköterskor som utgångspunkt i hur de hanterar etiska dilemman. / The aim with the study is to describe what ethical dilemmas nurses face in palliative care and how they manage to deal with these dilemmas. To answer the question, six nurses with at least two years of experience in palliative care were interviewed. The method that was used was qualitative interviews with open questions. The result of the study shows that ethical dilemmas that were identified often are connected to situations where the patient's right to determine on his or her own goes against the nurses' ethical duty. When the relatives' will is different from the patient's will is another common reason and lack of resources in form of lack of staff and the lack of time. The result of the study also shows the differences in how the nurses deal with ethical dilemmas that they encounter in their daily work in the palliative care. Several nurses in the study act without doing ethical reflections. Instead they think of what options they have and they often choose the alternatives that are within current laws and obligations without reflecting on the ethics. It also occurs that some nurses in the study use ethical reflections to identify ethical dilemmas and try to obtain an answer. The ethic of consequence and the to "do good principle" are often used by these nurses as starting point in how they deal with ethical dilemmas.

Abstrakt Bakgrund: I Sverige uppskattas cirka 100 000 avlida varje år många av dessa behöver palliativ vård. Inom palliativ vård är det viktigt med en helhetssyn där inte bara fysiska behov synliggörs utan även existentiella. Att utföra palliativ vård innebär många olika dilemman som ska tas hänsyn till samt behov som ska tillfredsställas. Omvårdnadspersonalen ansåg att i begreppet en värdig död ingick symtomlindring, närhet till anhöriga få möjligheter att lösa eventuella konflikter. Att befinna sig i harmoni med sig själv, livet och Gud var betydelsefullt. Syfte: Belysa omvårdnadspersonalens upplevelse av att vårda personer i livets slut. Metod: Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer. Antal deltagare var 10 personer. Informanterna var verksamma på ett äldreboende i en glesbygdskommun. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes vid analysen. Resultat: Analysen utföll i följande kategorier: Vårdtagaren i fokus, Brister i vårdmiljön, Samarbete är viktigt samt Omsorg om anhöriga. Diskussion: När omvårdnadspersonalen ska vårda personer i livets slut innebär detta ett teamsamarbete med arbetskollegor, sjuksköterska och anhöriga. Vårdtagaren är alltid i fokus och omvårdnadspersonalen eftersträvade en lika god vård för alla. Då det inte alltid fanns nog med resurser medförde det en stressig arbetssituation där omvårdnadspersonalen kände sig otillräckliga. Omvårdnadspersonalen är de som utför omvårdnaden i livets slut och delar med sig till nya medarbetare av sin kunskap men får inte fortbildning enligt senaste evidens. Slutsats: Den slutledning som kan dras av denna studie är att omvårdnadspersonalen behöver mer resurser, stöd och kunskap i vården av personer i livets slut. Omvårdnadspersonalen har en betydelsefull roll att påverka utformningen av omvårdnaden i livets slut. Nyckelord: Omvårdnadspersonal, upplevelser, palliativ vård, anhöriga, sjuksköterska, samarbete

Bakgrund: Det är vanligt att undersköterskor på äldreboende upplever påfrestande känslor i samband med vård av boende i livets slutskede och vid bortgång. Det har visat sig att stöd till undersköterskor vid påfrestande situationer är viktigt, dock är det ofta underprioriterat inom äldreomsorg. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka upplevelser undersköterskor, som arbetar på ett äldreboende, har av att vårda boende i livets slutskede och när de boende går bort samt hur de hanterar detta personligen och inom organisationen. Metod: Sex individuella och kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär genomfördes med undersköterskor på ett äldreboende i en stor kommun i Sverige. Resultat:Undersköterskorna upplever påfrestande känslor i samband med vård av boende i livets slutskede och bortgång samtidigt som de upplever att det är fint att få vara med den boende i livets sista stund. De använder sig av olika strategier för att hantera svåra situationer. Kollegor fungerar som ett stöd. Handledning kan underlätta i situationer som av dem upplevs som svåra, där många boende går bort under en kort period och när dödsfallen är utdragna. Fördjupad utbildning inom palliativ vård är viktigt och någonting som undersköterskorna önskar mer av. Diskussion: Påfrestande känslor som undersköterskorna upplever kan grunda sig i att de ser själva individen förändras och försvagas och inte det praktiska som vården innebär.

Bakgrund: När en anhörig drabbas av cancer och vårdas vid livets slut väljer den anhörige ofta att vårdas hemma. Den närstående tar då på sig ansvaret som vårdare. Syfte: Syftet med studien var att belysa närståendes upplevelser av att vårda sin anhörig med cancer i hemmet vid livets slut. Metod: Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats. Artiklarnas innehåll analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Utifrån artiklarna framkom fyra huvudkategorier och två underkategorier som beskriver olika upplevelser av hur det är för den närstående att vårda vid livets slut. Resultatet visade att den närstående väljer att prioritera den anhörige över sig själv vilket leder till ökad fysisk och psykisk påfrestning av den närståendes hälsa. Trots ökad påfrestning väljer den närstående ändå att ta på sig ansvaret som vårdare utifrån kärlek. Den närstående upplevde stöd från sjukvårdspersonal som betydelsefullt när de tog sig tid att lyssna och ge information. Slutsats: Närstående är i stort behov av stöd på grund av påfrestningar i samband med vårdandet. I nuläget upplever närstående brister hos sjukvårdspersonal gällande stöd. Genom att utveckla utbildningen inom palliativ vård och utöka forskning om hur närstående vill bli bemötta kan stödet förbättras.

Litteraturstudiens syfte var att belysa andliga behov hos patienter i palliativt skede och sjuksköterskans roll kring behoven. En niostegsmodell inspirerad av Polit och Beck användes som metod för databearbetning. Databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo användes till litteratursökningen. Artiklar som framkom genomgick tre urval där de bland annat kvalitetsgranskades. Efter urvalen återstod 13 artiklar som låg till grund för reslutatet i litteraturstudien. Artiklarnas resultat sammanställdes med relevanta data och kategorierades utifrån syftet. Resultatet blev tvådelat där fem kategorier beskrev andliga behov: Finna styrka i tron på högre makter, Stimulans ger själsligt välmående, Få ett avslut, Interaktioner med andra och Hitta förhållnings-sätt till livet, döden och sjukdomen. Kategorierna för omvårdnadsinterventioner blev tre: Uppmärksamma behov, Vara medmänniska och Förmedla kontakt. Slutsatsen var att andliga behov är subjektiva och påverkas av många faktorer. Omvårdnadsinterventioner innefattar notering av behov och konkreta åtgärder.

Titel: Vårdpersonalens erfarenheter av att använda vårdplanen Liverpool CarePathway (LCP) i palliativ vård - en litteraturstudieBakgrund: De senaste åren har det rapporterats mycket kring LCP, mestadelsnegativt. I några länder där vårdplanen LCP använts, ändras nu vårdplaner förpalliativ vård, däribland Sverige.Syfte: Denna litteraturstudie syftar till att beskriva vårdpersonalens erfarenheter avatt använda vårdplanen LCP.Metod: Åtta artiklar med kvalitativ ansats användes till litteraturstudien. Artiklarnasresultat lästes, analyserades och kategoriserades.Resultat: I litteraturstudiens resultat framkom två kategorier med sexunderkategorier: Möjligheter i användandet av LCP och Hinder i användandet avLCP.Konklusion: Det råder delade meningar om dokumentationen inom LCP.Vårdplanen upplevs fungera som ett bra stöd i palliativ vård, speciellt förnyutexaminerad vårdpersonal. Den förbättrade kommunikationen inom vårdteametbidrar till stärkt patientsäkerhet, medan bristande utbildning inom LCP kan leda tillatt patientsäkerheten inte kan garanteras.