Inom palliativ vård är stödet till närstående en av fyra hörnstenar som möjliggör god livskvalitet för patient och närstående. Förutom att stödja patienten behöver närstående även hantera sin egen sorg vilket gör att närstående både ger och behöver stöd. Familjefokuserad omvårdnad är ett förhållningssätt som utgår ifrån familjens betydelse för patientens upplevelse av sjukdom och ohälsa. Vid palliativa teams första möte, inskrivningssamtal, kartläggs patientens och närståendes situation och behov samt, är tänkt att skapa förutsättning för en trygg och tillitsfull vårdrelation. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelse av inskrivningssamtalet i palliativt team då det inom berörda team inte har skett någon utvärdering av inskrivningssamtalet. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer av närstående som nyligen varit med på inskrivningssamtal i palliativt team. Studien utfördes på de två författarnas respektive arbetsplatser och åtta närstående deltog. Genom analys och tolkning av det insamlade datamaterialet framkom ett resultat med tre kategorier under två teman; Frihet utan ansvar och Befinna sig i en trygg och tillitsfull vårdrelation. Frihet utan ansvar innebar att närstående upplevde en delaktighet utan att vara ansvarig. Att befinna sig i en trygg och tillits vårdrelation innebar att närstående upplevde en känsla av tillit till teamet som hade en empatisk förmåga och svarade för en bekräftande kommunikation. Slutsatsen var att närstående var nöjda och såg mötet som mycket positivt. Det framkom faktorer som påverkade mötet negativt såsom otydlighet kring mötets struktur, språksvårigheter och stressig bemötande. / In palliative care, supporting the family is one of the four cornerstones that enable quality of life for the patient and family. In addition to supporting the patient, the family also need to handle their own grief which means that the family both provide and need support. Palliative care teams have a first meeting, a sign-up call, to identify the patient and family's situation and needs and to create the conditions for a safe and confident care relationship. The aim of this study was to investigate familymembers experience of the first meeting with the palliative care team, because it previously has been no evaluation of the enrollment call. The method used was semi-structured interviews with family members recently been taking part in enrollment call to the palliative care team. The study was conducted at the two authors' respective workplaces and eight family members attended. Through analysis and interpretation of the collected data revealed a result of three categories within two themes; Freedom without responsibility and Being in a safe and confident care relationship. Freedom without responsibility meant that family members experienced a participation without being responsible. Being in a safe and confident care relationship meant that the family members experienced a sense of confidence in the team that had a capacity for empathy and accounted for a confirmatory communication. The conclusion was that the family members were satisfied and saw the meeting as very positive. It emerged factors that negatively impacted the meeting such ambiguity about the meeting, language difficulties and a stressful approach.

Bakgrund: Palliativ vård definieras som vård som ges under sista tiden i en patients liv och målet är att lindra och främja välbefinnande för en god vårdkvalitet i livets slutskede. Sjuksköterskor i palliativ vård har ett stort ansvar gentemot både patienter och närstående. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att skapa en översikt över sjuksköterskors erfarenheter i palliativ vård. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes. Fem kvalitativa och fem kvantitativa artiklar inkluderades och analyserades i tre steg. Resultat: Sjuksköterskor i palliativ vård är i behov av utbildning om den palliativa vårdens centrala områden för att bemöta och uppfylla kraven för en god vårdkvalité. De emotionella känslor som kan uppstå i vårdandet av patienter i livets slutskede påverkar arbetet och de erfar att stöd och samarbete mellan arbetskollegor, läkare och andra vårdgivare kan bidra till en bättre palliativ vård. Slutsats: Sjuksköterskor i palliativ vård är i behov av kontinuerlig utbildning, lära sig kommunikationsstrategier samt ha en bra samverkan mellan olika professioner och andra vårdinrättningar för att kunna erbjuda en god, säker och personcentrerad vård erbjudas in i det sista. / Background: Palliative care defines as care given under the last period of the patient’s life and the goal is to alleviate and promote the patient's well-being for a good quality of care in the final stages of life. In palliative care, the nurse has a big responsibility, towards both the patient and relatives. However, the patient and relatives' experiences of palliative care are not always good. Aim: The aim of this thesis was to create an overview of nurses' experiences in palliative care. Method: A general literature review with a qualitative approach was performed. five qualitative and five quantitative articles were included and analyzed in three steps. Findings: Nurses in palliative care are in need of education on the central areas of palliative care in order to meet and fulfill the requirements for good quality care. The emotional feelings that could arise in the care of patients at the end of life affected the nursing and they experienced that support and cooperation between work colleagues, doctors and other caregivers could contribute to better palliative care. Conclusion: Nurses in palliative care are in need of continuous training, learn communication strategies and have a good collaboration between different professionals and other care institutions to be able to offer a better, safe and person-centered care to the end.

Bakgrund: Palliativ vård avser att lindra patienters lidande då sjukdomen inte går att bota.Det är angeläget att patienter upplever välbefinnande och en god vård i livets slutskede medstöd av sjuksköterskor. Tidigare forskning betonar vikten av kommunikation i livetsslutskede, eftersom en god kommunikation skapar en relation byggd på förtroende och tillit.Utöver det uppskattar anhöriga att bli sedda och känna gemenskap med sjuksköterskor.Syfte: Att skapa en översikt av sjuksköterskors erfarenheter att vårda patienter i livetsslutskede. Metod: Metoden för examensarbetet utgår från en allmän litteraturöversikt.Utgångspunkten för allmän litteraturöversikten var åtta artiklar med kvalitativ metod och tvåmed kvantitativ metod som vidare analyserades. Resultat: Sammanställningen avstudiernas analys resulterade till tre teman som var sjuksköterskor behov av utbildning, attpåverkas emotionellt och kommunikationens betydelse. Det framkom att sjuksköterskorhade bristande kunskaper i att vårda patienter i livets slutskede och att sjuksköterskor hadesvårt med att hantera starka. Därutöver upplevde sjuksköterskor rädsla gentemot patienter ilivets slutskede vilket påverkade kommunikationen. Slutsats: Sjuksköterskor är i behov avmer kunskap inom palliativ vård i livets slutskede. Utöver det behöver sjuksköterskoremotionellt stöd och hjälp med att förbättra kommunikationsförmågan. / Background: Palliative care means alleviating the patient's suffering because the diseasecannot be cured. It is important that the patient experiences well-being and good care in thelate palliative stage together with individualized care. Previous research emphasizes theimportance of communication in the end of life care because good communication creates arelationship built on trust and confidence. In addition, the relatives appreciate being seenand feeling a sense of community with the nurse. Purpose: To create an overview of nurses'experiences of caring for patients at the end of life care. Method: The method of study was ageneral literature review. The general literature review was based on eight articles with aqualitative method and two with a quantitative method, which were further analyzed in threesteps. Results: The compilation of the studies' analysis resulted in three themes which arenurse's need for education, being emotionally affected and the role of communication. Itappeared that the nurses had a lack of knowledge in caring for patients in end of life care andthat the nurses had difficulty handling strong emotions. In addition, nurses experienced feartowards the patients in the late stage which affected communication. Conclusion: Thenurses need more knowledge in the late palliative phase. In addition, the nurses needemotional support and help with improving communication skills.

Bakgrund: Patienter i behov av palliativ vård är extra sårbara och vårdens huvudfokus är ett holistiskt vårdande för att främja både patientens och närståendes livskvalitet. Etik i ett människovårdande yrke är ofrånkomligt, vilket lägger vikt på att sjuksköterskorna har ett professionellt etiskt förhållningssätt för att kunna ta ansvar och sträva efter det sätt som patienten är mest betjänt av. Det ständiga beslutsfattande som sjuksköterskan gör i sitt dagliga arbete inom palliativ vård påverkas av en balans mellan beprövad vetenskap, lagar och riktlinjer, etiska koder och principer samt patientens och närståendes behov och önskemål. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av etiska utmaningar inom allmän palliativ vård. Metod: En strukturerad litteraturöversikt där 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design inkluderades. Tematisk analys utifrån Braun & Clark (2006) användes för bearbetning av data. Resultat: Artiklarna berör sjuksköterskor inom olika vårdformer såsom slutenvård, äldreboende och hemsjukvård. Resultatet presenterar fyra övergripande teman med åtta underteman: Utmaningar i att möta patient och närståendes krav: God och värdig död för patienten, Olika önskemål mellan patient och närstående, Patient och närstående som helhet. Utmaningar i samverkan mellan olika professioner: Fördröjd initiering av palliativ vård, Vårdbegränsningar. Utmaningar i vårdorganisationen: Tidsbrist och bristande kontinuitet. Utmaningar i sjuksköterskors profession: Emotionell belastning, Otillräcklig symtomlindring och bristande kompetens. Slutsats: Resultaten visar att sjuksköterskor ofta möter omfattande etiska utmaningar som påverkar deras välbefinnande och vårdkvaliteten. Dessa utmaningar är kopplade till bristande resurser, tidsbrist och otillräcklig kompetens, vilket försvårar möjligheten att tillhandahålla holistisk vård. För att hantera dessa utmaningar behövs investeringar i kontinuerlig kompetensutveckling och psykologiskt stöd. Specialistsjuksköterskor bör fungera som etiska rådgivare och mentorer för att öka etisk medvetenhet och förbättra hanteringsstrategier. Interprofessionellt samarbete och forum för etisk diskussion kan leda till en mer samordnad och patientcentrerad vård. Att stärka sjuksköterskors kunskap och välbefinnande är avgörande för att säkerställa högkvalitativ vård i livets slutskede. / Background: Patients in need of palliative care are extra vulnerable and the main focus of the care is holistic care to promote the quality of life of both the patient and their loved ones. Ethics is inescapable in a human care profession, which emphasizes that nurses have a professional ethical approach in order to be able to take responsibility and strive for the way that the patient is most served. The decision-making that the nurse makes in her daily work in palliative care is influenced by several different factors such as proven science, laws and guidelines, ethical codes and principles as well as the needs and wishes of the patient and relatives. Aim: To highlight nurses' experiences of ethical challenges in palliative care. Method: A structured literature review in which 14 scientific articles with a qualitative design were included. Thematic analysis based on Braun & Clark (2006) was used for data processing. Results: The articles concern nurses in various forms of care such as inpatient care, nursing homes and home health care. The result presents four overarching themes with eight sub-themes: Challenges in meeting patient and next of kin demands: Good and dignified death for the patient, Different wishes between patient and next of kin, Patient and next of kin as a whole. Challenges in collaboration between different professions: Delayed initiation of palliative care, Care limitations. Challenges in the care organization: Lack of time and lack of continuity. Challenges in the nursing profession: Emotional burden, Insufficient symptom relief and lack of competence. Conclusion: The results show that nurses often face extensive ethical challenges that affect their well-being and the quality of care. These challenges are linked to lack of resources, lack of time and insufficient skills, which hinder the ability to provide holistic care. In order to deal with these challenges, investments in continuous competence development and psychological support are needed. Specialist nurses should act as ethical advisors and mentors to increase ethical awareness and improve management strategies. Interprofessional collaboration and forums for ethical discussion can lead to more coordinated and patient-centered care. Strengthening nurses' knowledge and well-being is essential to ensure high-quality end-of-life care.

Bakgrund: Patienter i behov av palliativ vård är extra sårbara och vårdens huvudfokus är ett holistiskt vårdande för att främja både patientens och närståendes livskvalitet. Etik i ett människovårdande yrke är ofrånkomligt, vilket lägger vikt på att sjuksköterskorna har ett professionellt etiskt förhållningssätt för att kunna ta ansvar och sträva efter det sätt som patienten är mest betjänt av. Det ständiga beslutsfattande som sjuksköterskan gör i sitt dagliga arbete inom palliativ vård påverkas av en balans mellan beprövad vetenskap, lagar och riktlinjer, etiska koder och principer samt patientens och närståendes behov och önskemål. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av etiska utmaningar inom allmän palliativ vård. Metod: En strukturerad litteraturöversikt där 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design inkluderades. Tematisk analys utifrån Braun & Clark (2006) användes för bearbetning av data. Resultat: Artiklarna berör sjuksköterskor inom olika vårdformer såsom slutenvård, äldreboende och hemsjukvård. Resultatet presenterar fyra övergripande teman med åtta underteman: Utmaningar i att möta patient och närståendes krav: God och värdig död för patienten, Olika önskemål mellan patient och närstående, Patient och närstående som helhet. Utmaningar i samverkan mellan olika professioner: Fördröjd initiering av palliativ vård, Vårdbegränsningar. Utmaningar i vårdorganisationen: Tidsbrist och bristande kontinuitet. Utmaningar i sjuksköterskors profession: Emotionell belastning, Otillräcklig symtomlindring och bristande kompetens. Slutsats: Resultaten visar att sjuksköterskor ofta möter omfattande etiska utmaningar som påverkar deras välbefinnande och vårdkvaliteten. Dessa utmaningar är kopplade till bristande resurser, tidsbrist och otillräcklig kompetens, vilket försvårar möjligheten att tillhandahålla holistisk vård. För att hantera dessa utmaningar behövs investeringar i kontinuerlig kompetensutveckling och psykologiskt stöd. Specialistsjuksköterskor bör fungera som etiska rådgivare och mentorer för att öka etisk medvetenhet och förbättra hanteringsstrategier. Interprofessionellt samarbete och forum för etisk diskussion kan leda till en mer samordnad och patientcentrerad vård. Att stärka sjuksköterskors kunskap och välbefinnande är avgörande för att säkerställa högkvalitativ vård i livets slutskede. / Background: Patients in need of palliative care are extra vulnerable and the main focus of the care is holistic care to promote the quality of life of both the patient and their loved ones. Ethics is inescapable in a human care profession, which emphasizes that nurses have a professional ethical approach in order to be able to take responsibility and strive for the way that the patient is most served. The decision-making that the nurse makes in her daily work in palliative care is influenced by several different factors such as proven science, laws and guidelines, ethical codes and principles as well as the needs and wishes of the patient and relatives. Aim: To highlight nurses' experiences of ethical challenges in palliative care. Method: A structured literature review in which 14 scientific articles with a qualitative design were included. Thematic analysis based on Braun & Clark (2006) was used for data processing. Results: The articles concern nurses in various forms of care such as inpatient care, nursing homes and home health care. The result presents four overarching themes with eight sub-themes: Challenges in meeting patient and next of kin demands: Good and dignified death for the patient, Different wishes between patient and next of kin, Patient and next of kin as a whole. Challenges in collaboration between different professions: Delayed initiation of palliative care, Care limitations. Challenges in the care organization: Lack of time and lack of continuity. Challenges in the nursing profession: Emotional burden, Insufficient symptom relief and lack of competence. Conclusion: The results show that nurses often face extensive ethical challenges that affect their well-being and the quality of care. These challenges are linked to lack of resources, lack of time and insufficient skills, which hinder the ability to provide holistic care. In order to deal with these challenges, investments in continuous competence development and psychological support are needed. Specialist nurses should act as ethical advisors and mentors to increase ethical awareness and improve management strategies. Interprofessional collaboration and forums for ethical discussion can lead to more coordinated and patient-centered care. Strengthening nurses' knowledge and well-being is essential to ensure high-quality end-of-life care.