<p>Denna kvalitativa idéanalytiska uppsats har behandlat och analyserat Olof Palmes internationella engagemang och ideologi. Den har beaktat hans främsta politiska idéer och principer: demokrati och mänskliga rättigheter, folkrätten, fred och säkerhet samt jämlikhet ur ett internationellt sammanhang. Dessa universellt erkända politiska idéer och principer som Olof Palme var en anhängare av har var och en belysts i anslutning till hans engagemang i två internationella frågor och företeelser. Demokrati och mänskliga rättigheter har analyserats utifrån diktaturregimerna i Europa och apartheidsregimen i Sydafrika; folkrätten utifrån avkoloniseringen och Vietnamkriget; fred och säkerhet utifrån kalla kriget och konflikten i Mellanöstern; samt jämlikhet utifrån solidaritet med utvecklingsländer och jämlikhet i industriländerna.</p><p>Syftet med uppsatsen var att identifiera Olof Palmes internationella ideologi, i anslutning till det besvarades följande frågeställningar:</p><p>· Vilken analys gjorde Olof Palme av de internationella frågor och företeelser han engagerade sig i?</p><p>· Vilka var de ideologiska motiven till att Olof Palme engagerade sig i just de internationella frågor och företeelser han de facto gjorde?</p><p>· Vilken slags världsordningen förespråkade Olof Palme?</p><p>Som analysram för att klargöra och kategorisera Olof Palmes internationella ideologi nyttjades de tre mest etablerade teorierna i analysen av internationella relationer och världspolitik: realismen, liberalismen och marxismen. Denna teoretiska analysram bidrog till att tillmötesgå idéanalysen vars hörnstenar utgjordes av begreppen: verklighetsbeskrivning, värdering och handlingsnorm, vilka således var i linje med uppsatsens frågeställningar.</p><p>Genom de tre begreppen i idéanalysen och den teoretiska analysramen genererades svaren på frågeställningarna. Där framgick det att Olof Palme i sin analys av de frågor och företeelser han engagerade sig i beklagade över att världssamfundet inte agerade tillräckligt för att uppnå eftertraktat förbättring. För han menade att ett konstruktivt engagemang av omvärlden kunde bära frukt. För honom själv var det relevant att engagera sig i internationella frågor och företeelser eftersom han konstaterade att Sverige och socialdemokratin hade en lång och fruktbar tradition i det. Mer explicit hänvisade han gärna till den socialdemokratiska ideologin och värderingarna som motiv för sitt engagemang. Den samlade bedömningen av Olof Palmes internationalism var att han förespråkade en blandform av liberalistisk och marxistisk världsordning. Det innebar en värld där demokrati och mänskliga rättigheter, folkrätten, fred och säkerhet samt jämlikhet ovedersägligen skulle respekteras och präglade internationella relationer. Således förespråkade han en världsordning bestående av demokratiska stater som respekterade mänskliga rättigheter; att folken som tillhörde ett land fick självbestämmanderätt och utformade sin framtid utan främmande staters inblandning; att stater upphörde med sina militära upprustningar och den misstänksamma hållning visavi varandra och istället upprätthöll dialog och diplomati med varandra för att uppnå försoning och fred; samt att misären och orättvisorna genom solidaritet skulle bekämpas i såväl inom stater som mellan stater.</p>

<p>De tyska medierna visade både i öst och väst ett stort intresse för Olof Palme, Sverige och den svenska välfärdsstaten. Under det s.k. andra kalla kriget i början av 1980-talet beskylldes Palmes regering för att agera alltför undfallande gentemot det kommunistiska östblocket. Kritiken uttrycktes både inom och utanför Sveriges gränser och var särskilt utbredd i västtysk press, där samtidigt en uppmärksammad diskussion fördes som tycktes gå ut på att skrotförklara den svenska modellen: Sverige framställdes som ett totalitärt, överbyråkratiskt, anti-demokratiskt kontrollsamhälle i en debatt som till stor del anknöt till det mytomspunna året 1984 och George Orwells socialistiska skräckstatsvision i framtidsromanen med samma namn. Debatten kulminerade med några artiklar i västtyska Der Spiegel 1983, där det svenska socialväsendet liknades vid ett ”Barn-gulag” (”Kinder-gulag”). De tydligt negativa tendenserna i den västtyska pressen tyder på ett behov av opinionsskapande i en tid då Olof Palmes fredspolitiska insatser kunde uppfattas som ett hot mot väst. I den västtyska bilden av Sverige blir det sammantagna intrycket att Sverige ideologiskt befinner sig närmare öst än väst. Den inhemska bilden av ett ”DDR-Sverige” eller ett ”Big-brother-Sverige” var således inte bara ett uttryck för oskyldaktig svensk missbelåtenhet: den anammades och vidareutvecklades av västtyska tidningar och kom att fylla en viktig funktion i systemkonkurrensen mellan öst och väst. Olof Palmes officiella besök i DDR 1984 och mötet med Erich Honecker alstrade däremot enbart positiv publicitet i den östtyska pressen. Palme betraktades som fredshjälte och Sverige som en fredlig industriarbetarstat – helt klart tillgångar för DDR:s utrikespolitiska strävanden i den ideologiska konkurrensen, vilket talar för att den västtyska ”kampanjen” mot Sverige i slutändan faktiskt var framgångsrik.</p>

De tyska medierna visade både i öst och väst ett stort intresse för Olof Palme, Sverige och den svenska välfärdsstaten. Under det s.k. andra kalla kriget i början av 1980-talet beskylldes Palmes regering för att agera alltför undfallande gentemot det kommunistiska östblocket. Kritiken uttrycktes både inom och utanför Sveriges gränser och var särskilt utbredd i västtysk press, där samtidigt en uppmärksammad diskussion fördes som tycktes gå ut på att skrotförklara den svenska modellen: Sverige framställdes som ett totalitärt, överbyråkratiskt, anti-demokratiskt kontrollsamhälle i en debatt som till stor del anknöt till det mytomspunna året 1984 och George Orwells socialistiska skräckstatsvision i framtidsromanen med samma namn. Debatten kulminerade med några artiklar i västtyska Der Spiegel 1983, där det svenska socialväsendet liknades vid ett ”Barn-gulag” (”Kinder-gulag”). De tydligt negativa tendenserna i den västtyska pressen tyder på ett behov av opinionsskapande i en tid då Olof Palmes fredspolitiska insatser kunde uppfattas som ett hot mot väst. I den västtyska bilden av Sverige blir det sammantagna intrycket att Sverige ideologiskt befinner sig närmare öst än väst. Den inhemska bilden av ett ”DDR-Sverige” eller ett ”Big-brother-Sverige” var således inte bara ett uttryck för oskyldaktig svensk missbelåtenhet: den anammades och vidareutvecklades av västtyska tidningar och kom att fylla en viktig funktion i systemkonkurrensen mellan öst och väst. Olof Palmes officiella besök i DDR 1984 och mötet med Erich Honecker alstrade däremot enbart positiv publicitet i den östtyska pressen. Palme betraktades som fredshjälte och Sverige som en fredlig industriarbetarstat – helt klart tillgångar för DDR:s utrikespolitiska strävanden i den ideologiska konkurrensen, vilket talar för att den västtyska ”kampanjen” mot Sverige i slutändan faktiskt var framgångsrik.

”The myth of Palme- a textual analysis of the documentary Palme and its description of the social memory of Olof Palme as a norm or anomaly” by Emma Svanström aims to analyze how the directors of the documentary Palme choose to present Olof Palme to the future generations. Also the goal is to find out if their version presents Palme as a person who followed the norms or was divergent. To this purpose the thesis use textual analysis combined with a quantitative method in search of which persons the directors give the right to form the myth of Palme and which keywords they use to do describe him. To view the film as a social memory in the transformation to a myth the thesis use Jan Assmans theory of social memory and to find out if the documentary describes Palme as following the norms or divergent it uses Mary Douglas theory of anomaly. The results show that it is mainly the narrator and Olof Palme that gets to form the myth of him but also his family, friends, fellow employees and other persons that met him or was affected by his actions. Palme is discribed as special, intelligent, interested in social politics and able to act as he saw fit even if it was against the norms. He is above all described as a complex person with many and sometimes contradicting sides. Some of these actions and characteristics’ are viewed as following the norms while others are shown as anomalies.

Le but de ce travail est de montrer que le Cameroun, pays de 19 millions d'habitants, situé au-dessus du 45e parallèle en Afrique centrale et conscient du potentiel que représente sa filière élaeïcole, a décidé de la redynamiser. Mais cette filière déficitaire et pratiquement privatisée reste handicapée par des problèmes de productivité et manque de compétitivité. Les difficultés sont attribuables en partie à des stratégies de développement défaillantes et essoufflées toujours appliquées à travers divers programmes. Ces programmes ont tous pour objectif d'augmenter les surfaces des palmeraies à huile pour accroître la production du pays et la rendre compétitive. Cependant, redynamiser un secteur en déficit tout en suivant un modèle limité n'est pas sans entraîner des conséquences socio-économiques sur le pays et surtout sur le milieu rural, premier producteur d'huile de palme depuis des générations. Ce qui nous mène à nous demander, en quoi la poursuite d'un modèle de développement contraignant affecte-t-il la filière élaeïcole camerounaise à long terme, et quelles sont ses incidences sur la société? Le travail suivant se divise ainsi en trois parties pour répondre à cette question. La première partie, qui analyse les effets d'un modèle de développement inefficace et extraverti sur la filière privatisée, tend à montrer que ceux-ci découlent d'une économie de traite qui influe sur les actions de l'État. Des actions interventionnistes et inefficaces qui ont mené à l'épuisement du modèle et à la déstructuration de la filière élaeïcole. Elles tendent ainsi à être corrigées par les réformes de la Banque mondiale qui ont également pour objectif de relancer la filière de l'huile de palme camerounaise. Ces réformes, qui sont appliquées par l'État et le secteur privé dans la seconde partie, mettent l'accent sur les mécanismes de l'agriculture commerciale. Mais ces derniers sont pénalisés par des contraintes institutionnelles et financières et celles liées à l'accès au marché. D'autre part, si les actions publiques restent mitigées pour profiter des retombées, celles du privé, en revanche, malgré leur insuffisance, génèrent des retombées aux agro-industries. Quant aux petits producteurs, comme nous le verrons dans la troisième partie, leurs revenus restent faibles même s'ils permettent de mener une vie décente dans quelques régions. De plus, concurrencés à l'intérieur par les importations asiatiques, ils doivent également faire face aux effets provoqués par les accords internationaux et subir, avec les populations villageoises marginalisées, des effets sociaux et environnementaux, à l'origine des conflits écosociaux. ______________________________________________________________________________ MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : Cameroun, huile de palme, modèle de développement, conséquences socioéconomiques, Banque mondiale.

Thèse (M.A.)--Université Laval, 2009. / Bibliogr.: f. 194-208. Publié aussi en version électronique dans la Collection Mémoires et thèses électroniques.

Ce travail doctoral a pour objectif de mettre en place des méthodes permettant de quantifier les efforts subits par le nageur avec palme, lors de la pratique de 3 activités (Natation, Randonnée Aquatique et Body-Board). Pour ce faire, un modèle utilisant des procédures de dynamique inverse a été mis en place. Dans la première phase de cette étude, la cinématique tridimensionnelle des 3 segments du membre inférieur gauche a été analysée. Il en résulte 3 cinématiques fondamentalement différentes. Avec un modèle type Bottum-Up, la mesure d’efforts distaux est nécessaire. Un robot palmeur a donc été développé, afin de reproduire la cinématique du pied pour chacune des ces pratiques et ainsi permettre une mesure fiable des forces et moments au centre articulaire de la cheville. Ainsi, nous avons quantifié via le modèle, les moments au genou et à la hanche. Ainsi, via le robot nous pouvons quantifier l’effet d’un design de palme sur les efforts subit par l’utilisateur à la cheville, et s’assurer par le modèle que les efforts ne sont pas répercutés sur le genou ou la hanche. En plus de cette étude biomécanique, une analyse de l’activité musculaire a été réalisée sur les principaux muscles moteurs du membre inférieur, pour différentes cinématiques et différents designs de palme. Les résultats nous ont prouvé que le design de la palme a un effet non uniforme sur l’ensemble des muscles, et que pour chacune des pratiques, les demandes musculaires ne sont pas similaires. / The present work had in objective to develop some methods to quantify the joint torque endured by a fin swimmer during is activity for 3 sports (Swimming, Snorkeling, Body-Board). In this way, a model using inverse dynamic methods has been done. During the first step of this study, the 3D kinematic of each activity was mad on the 3 segments of the lower limbs, and this allows defining 3 specifics motions. For a Bottom-Up model, a forces measurement on distal segment is needed to make the calculation. So, a swimming fin robot has been develop to reproduce the foot kinematics for each activity and measure all forces and torques on the ankle joint. By this way, with all this inputs, by the model we can quantify the demands on knee and hip. With this robot, we measure the effect of design modification on muscular request on the joint ankle, and by the model we assure torques are not postpone on knee or hip. In addition to this biomechanical study, a muscular activities study has been realise on the main muscle, and this for different kinematics and different fin blade shapes. The results acknowledge that the fin designs differentiate the effect on specific muscles, and that for each activity the muscular requests are not the same.

Uppsatsen undersöker sambandet mellan text, diskurs och social praktik i ett tal hållet av Olof Palme i september 1974 på Skånes partidistrikts Chilemöte. Studien undersöker även vilka strategier Palme använder i sitt tal och de vanligast förekommande teman. Metoden i arbetet är en kombination av Faircloughs kritiska diskursanalys och Hallidays systemiska funktionella grammatik. Textanalysprogrammet Lexicool användes för att se de mest använda orden i talet. Resultatet visar att Palmes tal inte var ett ordinärt politiskt tal, då han till största delen talar i första person plural och om “de” som inte är inkluderade. I politiska tal är det vanligt att man talar i egen person för att vinna röster. Dessutom används inte modalitetsmarkörer i någon större utsträckning, en väl vald strategi för att tala till Chiles folk i kris och för att visa avsky mot Pinochet och andra diktatorer. De mest förekommande teman är politik, demokrati och diktatur, som får sammanfatta talets syfte. Sambandet mellan text, diskurs och social praktik är solidaritet. Palmes sista uppmaning i sitt tal, på textnivå, är att alla ska visa Chile solidaritet. Palme talar även om andra länder i kris, andra länder som levt i diktaturer, vilket visar solidaritet på diskursnivå. Socialdemokratisk ideologi och historia har sin grund i solidaritet, vilket visar en länk mellan text, diskurs och social praktik.

La présente étude avait pour objectif de déterminer la composition en acides gras, la teneur en caroténoïdes, en vitamine E, et en polyphénols des huiles extraites de quatre variétés de palmier à huile cultivées en Côte d'Ivoire (variétés parentales : HP1et HP2, variétés hybrides : HP3 et HP4), puis d'étudier les propriétés antioxydantes de leurs extraits polyphénoliques. Les résultats ont montré : une richesse particulière en acides gras insaturés totaux avec une prédominance en acide oléique des variétés HP1 (60%), HP3 (56%) et HP4 (57%) comparée à HP2 (48%). Les concentrations en vitamine E étaient de 864 à 1124 µg/g avec une forte teneur en α- et γ- tocotriénol dans la variété HP2 et les hybrides HP3 et HP4. La variété HP1 et les hybrides ont des taux de caroténoïdes totaux significativement plus élevés que la variété HP2. La teneur en polyphénols totaux était élevée dans les variétés HP1 (0,195mM EAG), HP3 et HP4 (0,191mM et 0,2 mM EAG). Les différents polyphénols identifiés étaient l'acide caféique, l'acide chlorogénique, l'acide coumarique, la rutine et un dérivé non identifié de la quercétine. Ces extraits polyphénoliques avaient un effet inhibiteur sur l'oxydation des LDL de manière dose-dépendante, dans le système d'oxydation au cuivre qu'à l'AAPH. Les activités antioxydantes étaient significativement plus importantes pour HP3 et HP4 comparées à HP1 et HP2. Ces extraits polyphénoliques ont inhibé la production d'O2•― par modulation de la NADPH oxydase au niveau des cellules THP-1 stimulées au PMA, de manière dose-dépendante. Cette action antioxydante a été confirmée par l'inhibition de l'expression de la sous unité p22phox de 74% pour HP1, 87% pour HP2, 69% pour HP3 et 75% pour HP4. L'huile de palme brute pourrait ainsi être considérée comme une source sûre de composés polyphénoliques, notamment l'huile issue des formes variétales HP3 et HP4, dont les effets protecteurs semblaient être plus marqués. / The purpose of the present study was to determine fatty acid, vitamin E, carotene and polyphenol contents in four oil palm species of Côte d'Ivoire (parental varieties: HP1et HP2, crossing varieties: HP3 and HP4), then to study their polyphenol antioxidant properties. The results showed that palm oil species were characterized by the special richness in polyunsaturated fatty acids composition, with a prevalence in oleic acid, especially the first variety, HP1 (60%), and the two hybrids ensuing from crossing HP3 (56%) and HP4 (57%) compared to HP2 (48%). Total vitamin E content was 864–1124 μg g−1, with a notable higher content of γ -and α-tocotrienol in variety HP2 and hybrids HP3 and HP4. Total carotene content of those varieties was higher, and the β-carotene and α-carotene levels were predominant in HP1, HP3 and HP4. The highest total phenolic contents were found for parental variety HP1, (0.195 mM GAE), the two crossing varieties HP3 and HP4 (0.191mM and 0.2 mM GAE). The main identified phenolic compounds were caffeic, chlorogenic, coumaric acids, rutin, and a non identified quercetin derivative. The antioxidative effects were monitored by Cu2+- or AAPH-induced generation of conjugated dienes (lag-time and oxidation rate) showed that these phenolic compounds inhibit human LDL oxidation in a synergistic manner. The antioxidant activities were significantly more important for HP3 and HP4 varieties compared to HP1 and HP2 varieties. All palm oil polyphenol extracts (compared to control) decreased PMA-stimulated O2•― production by THP-1 cells in a dose dependent manner in the modulation of NADPH oxidase. Using Western blot analysis, we further demonstrated that incubation for 24h of these polyphenol extracts with THP-1 cells led to a significant reduction in the expression of NADPH oxidase subunit p22phox (from 74% for HP1, 87% for HP2, 69% for HP3 and 75% for HP4). Crude palm oil could be considered as a good source of phenolic compounds, in particularly oil resulting from HP3 and HP4 varieties. These protective effects seemed to be more marked with the two crossing varieties in comparison with the two parental varieties.

No description available.