Spelling suggestions: "subject:"panopticon"" "subject:"panoptic""
1 |
Ett Fängelselikt Samhälle...? : en diskursiv betraktelseBortes, Cristian January 2007 (has links)
My essay is fundamentally about an idea. It could even be placed in the study of the history of ideas by the fact that it could be seen as if I am trying to reflect upon how one single idea can get a strong societal and historical impact. How thoughts, visions and then inventions are constructing societies and everything that derives from them. In my text I try to illuminate and connect social theory to our social reality and by using discourse (theory) analysis I try to study central terms in the discourse of surveillance. The question which is of social psychological interest would be that of how the individual in dialectical relation to the surrounding society is free and how he then would get inflected by this surveillance. What if the society could be looked upon as a prison or a reformatory centre, and the individual is not that free as supposed by many post modern non-structurist streams of thought? Not only do I want to illuminate but also try and come to some conclusions at the end. What consequences could the big panoptic machinery bring upon the citizens of society in which it is applied and under constant ongoing and development? / Min uppsats handlar om en idé. Den skulle, ämnesmässigt, kunna hamna under idéhistoria eller liknande som reflekterar över hur idéer får en samhällelig och historisk genomslagskraft. Hur visioner, tankar och uppfinningar bygger fram samhällen och de olika företeelse som kommer därav. I den lilla text jag skrivit försöker jag belysa och med en syn försöka koppla an samhällsteori med verkliga tänkbara fenomen och genom att ha diskurs(teori)analys som metod(ik) har jag även försökt studera de centrala begrepp som förekommer i det offentliga kring övervakning. Övervakning är nämligen det centrala i min uppsats och den panoptiska idén är den jag inledningsvis syftade på. I min uppsats försöker jag belysa hur den har bidragit och fortfarande bidrar till ett övervakningssamhälle som kan tyckas bli allt utvidgat. Den socialpsykologiska undran jag har i uppsatsen är den om individen vid sidan om, över, eller under strukturen/samhället. I vilken mån kan individen i samhället verka som fri och självbestämmande, eller kan samhället te sig fängelselikt? 1 Hur kan hon påverkas, som ständigt varande i relation med samhället, av denna övervakning som blir alltmer påtaglig? Jag börjar uppsatsen med två välkända dystopier för att peka på en bakgrund, och sedan presenterar jag den panoptiska idén. Vidare lägger jag fram den sociala responsivitetsteorin och hur den spontana och mest elementära responsiviteten hos människor blir disciplinerad och inskränkt av samhället och institutioner. Genom diskursanalysen griper jag tag i strukturer och löser upp centrala begrepp och koncept. Som avslut spekuleras kring vad konsekvenserna av detta alltmer övervaknings- upprätthållna samhälle kan vara.
|
2 |
Ett Fängelselikt Samhälle...? : en diskursiv betraktelseBortes, Cristian January 2007 (has links)
<p>My essay is fundamentally about an idea. It could even be placed in the study of the history of ideas by the fact that it could be seen as if I am trying to reflect upon how one single idea can get a strong societal and historical impact. How thoughts, visions and then inventions are constructing societies and everything that derives from them. In my text I try to illuminate and connect social theory to our social reality and by using discourse (theory) analysis I try to study central terms in the discourse of surveillance. The question which is of social psychological interest would be that of how the individual in dialectical relation to the</p><p>surrounding society is free and how he then would get inflected by this surveillance. What if the society could be looked upon as a prison or a reformatory centre, and the individual is not that free as supposed by many post modern non-structurist streams of thought? Not only do I want to illuminate but also try and come to some conclusions at the end. What consequences could the big panoptic machinery bring upon the citizens of society in which it is applied and under constant ongoing and development?</p> / <p>Min uppsats handlar om en idé. Den skulle, ämnesmässigt, kunna hamna under idéhistoria eller liknande som reflekterar över hur idéer får en samhällelig och historisk genomslagskraft. Hur visioner, tankar och uppfinningar bygger fram samhällen och de olika företeelse som kommer därav.</p><p>I den lilla text jag skrivit försöker jag belysa och med en syn försöka koppla an samhällsteori med verkliga tänkbara fenomen och genom att ha diskurs(teori)analys som metod(ik) har jag även försökt studera de centrala begrepp som förekommer i det offentliga kring övervakning. Övervakning är nämligen det centrala i min uppsats och den panoptiska idén är den jag inledningsvis syftade på. I min uppsats försöker jag belysa hur den har bidragit och fortfarande bidrar till ett övervakningssamhälle som kan tyckas bli allt utvidgat.</p><p>Den socialpsykologiska undran jag har i uppsatsen är den om individen vid sidan om, över, eller under strukturen/samhället. I vilken mån kan individen i samhället verka som fri och självbestämmande, eller kan samhället te sig fängelselikt? 1 Hur kan hon påverkas, som ständigt varande i relation med samhället, av denna övervakning som blir alltmer påtaglig?</p><p>Jag börjar uppsatsen med två välkända dystopier för att peka på en bakgrund, och sedan presenterar jag den panoptiska idén. Vidare lägger jag fram den sociala responsivitetsteorin och hur den spontana och mest elementära responsiviteten hos människor blir disciplinerad och inskränkt av samhället och institutioner. Genom diskursanalysen griper jag tag i strukturer och löser upp centrala begrepp och koncept. Som avslut spekuleras kring vad konsekvenserna av detta alltmer övervaknings- upprätthållna samhälle kan vara.</p>
|
3 |
Den disciplinära blicken : En kvalitativ studie om kontroll och övervakning i arbetslivet / The disciplinary gaze : A qualitative study on monitoring and surveillance in the working lifeDanung, Erik January 2014 (has links)
Kontroll och övervakning i arbetslivet har ökat i samband med utvecklingen av informationsteknologin. Tidigare forskning om kontroll och övervakning visar att en för påträngande övervakning kan leda till motstånd. Det finns även forskning som visar att det går inte att på förhand avgöra hur de anställda kommer att påverkas av kontroll och övervakning. Den här studien kommer att undersöka och beskriva teknologiska kontroll- och övervakningssystem ur de anställdas perspektiv på en hemtjänst och en kundtjänst. Två olika arbetsplatser och branscher har att studerats för att få ett bredare empiriskt underlag. Genom intervjuer med de anställda undersöks upplevelserna av kontroll och övervakning, samt hur det påverkar arbetet. Jag har valt att använda mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Åtta intervjuer har genomförts, fyra intervjuer på en hemtjänst och fyra intervjuer på en kundtjänst. Resultaten visar att de båda företagen använder sig av elektroniska kontrollsystem. På hemtjänsten kontrolleras de anställda genom att de anställdas starttider och sluttider registreras i ett system som kallas för Mobipen. På kundtjänsten kontrolleras och övervakas de anställda genom att ledningen för statistik och lyssnar på inspelade samtal. På hemtjänsten framgår det att både upplevelserna och påverkan av kontroll och övervakning är beroende av hur ledningen agerar och använder informationen som samlas in. När ledningen använder informationen för att påpeka effektivitet eller brukartid, då upplevs den som mer negativ. Det framgår att det finns positiva aspekter med Mobipen. Det ger en möjlighet att bevisa vad man har gjort. På hemtjänsten påverkas arbetet av dokumentationen som Mobipen skapar. Den ständiga och kontinuerliga dokumentationen tar mycket tid som istället hade användas till brukaren. Arbetet på hemtjänsten beskrivs som stressigt. Det framgår av intervjumaterialet att om ledningen använder statistiken för att i detalj granska varje individ, då ökar upplevelsen av stress hos vissa intervjupersoner. På kundtjänsten är upplevelserna och påverkan av kontroll och övervakning till viss del beroende av hur de anställda presterar. När de presterar sämre, eller när det ställs höga krav på att de ska prestera på grund av att det ringer mycket eller att de får komplicerade samtal. Då upplevs kontrollen och övervakningen som mer påfrestande. Det här beror på då att det blir svårare att hålla en bra statistik när arbetskraven ökar. En intervjuperson på kundtjänsten visar ett sorts motstånd mot kontrollen genom denne skapar egna strategier för att kunna ta korta raster när det ringer mycket. På kundtjänsten kan de anställda tänka på att de blir inspelade vilket leder till att de ändrar sitt sätt att prata under samtalet. Både på hemtjänsten och kundtjänsten upplevs kontroll och övervakning som nödvändig och rimlig. Intervjupersonerna utgår från att så länge man sköter sitt jobb har man inget att oroa sig över. Överlag visar det sig att legitimiteten av kontroll och övervakning är beroende av hur ledningen använder informationen som samlas. Båda företagen fokuserar mer på belöningar än straff, vilket jag anser är en anledning till att kontroll och övervakning accepteras av de anställda.
|
4 |
"I just wanna wear this dress" : En studie av hur kvinnor porträtteras i reality-serien <em>The Hills</em>Svensson, Jennie January 2010 (has links)
<p>Denna uppsats syftar till att kvalitativt undersöka hur kvinnor porträtteras i fem</p><p>utvalda avsnitt av The Hills (MTV), med fokus på deras beteende och uppträdande i</p><p>frågor som karriär, utseende och relationer till män. Detta undersöks med hjälp av ett</p><p>analysschema som har utformats utifrån Keith Selbys och Ron Cowderys</p><p>analysmodell för att studera television.</p><p> </p><p>Undersökningen vilar på en genusteoretisk grund och teorier som används är bland</p><p>annat R.W. Connells hegemoniska maskulinitet, Yvonne Hirdmans genuskontrakt,</p><p>Laura Mulveys ”the male gaze” och en vidare utveckling av Foucaults teori om ”the</p><p>panopticon”. Detta kompletteras med forskning av bland annat Rosalind Gill, Angela</p><p>McRobbie och Hillevi Ganetz.</p><p> </p><p>I min analys framkommer att det förekommer väldigt få skildringar av kvinnor vars</p><p>beteende utmanar en traditionell syn på kvinnligt uppförande. Vidare betonas</p><p>kvinnors utseende starkt och karaktärerna visar ett flertal gånger fokus på äktenskap.</p><p>Sammantaget leder analysen fram till en slutsats att kvinnor i The Hills inom samtliga</p><p>undersökta områden till stor del skildras på ett sätt som befäster en stereotyp</p><p>genusstruktur.</p>
|
5 |
"I just wanna wear this dress" : En studie av hur kvinnor porträtteras i reality-serien The HillsSvensson, Jennie January 2010 (has links)
Denna uppsats syftar till att kvalitativt undersöka hur kvinnor porträtteras i fem utvalda avsnitt av The Hills (MTV), med fokus på deras beteende och uppträdande i frågor som karriär, utseende och relationer till män. Detta undersöks med hjälp av ett analysschema som har utformats utifrån Keith Selbys och Ron Cowderys analysmodell för att studera television. Undersökningen vilar på en genusteoretisk grund och teorier som används är bland annat R.W. Connells hegemoniska maskulinitet, Yvonne Hirdmans genuskontrakt, Laura Mulveys ”the male gaze” och en vidare utveckling av Foucaults teori om ”the panopticon”. Detta kompletteras med forskning av bland annat Rosalind Gill, Angela McRobbie och Hillevi Ganetz. I min analys framkommer att det förekommer väldigt få skildringar av kvinnor vars beteende utmanar en traditionell syn på kvinnligt uppförande. Vidare betonas kvinnors utseende starkt och karaktärerna visar ett flertal gånger fokus på äktenskap. Sammantaget leder analysen fram till en slutsats att kvinnor i The Hills inom samtliga undersökta områden till stor del skildras på ett sätt som befäster en stereotyp genusstruktur.
|
6 |
May the algorithm be with you : En mixed method studie om Instagrams personliga algoritmerFalk, Sofia January 2018 (has links)
Det sociala mediet Instagram är en applikation där människor världen runt kan dela med sig av resor, måltider och den nya familjemedlemmens ankomst. Genom att kommentera, gilla, arkivera och utforska kan användaren hålla sig uppdaterad dygnet runt. När Instagram i mars 2016 meddelade att de skulle införa algoritmer, vilka profilerar och kartlägger användare, ändrades rangordningen på inläggen i användarnas flöde. Vem som nu får se vad, när och hur styrs av dessa osynliga matematiska formler. Studien syftar till att undersöka hur svenska Instagramanvändare i åldern 15-40 år upplever dessa personliga algoritmer och huruvida dessa har en inverkan på hur de använder sig av applikationen. Då Instagram är tätt förknippat med att visa upp sig själv ser jag det även intressant att undersöka vilken roll algoritmerna har för individernas syn på sig själva. Genom mixed methods kommer både en enkät och kvalitativa intervjuer att utföras för att få en genomgripande förståelse för fenomenet på flera plan. Den kvantitativa delen ämnar att skapa en mer generell uppfattning hur individerna upplever algoritmerna och hur deras användning ser ut. Detta medan den kvalitativa delen är till för att fördjupa förståelsen för relationen mellan individerna och algoritmerna. Med hjälp av teorier rörande synlighet, algoritmer och identitet är målet att få en djupare förståelse för detta tämligen nya fenomen. Analysens resultat visar att medvetenheten är måttlig och kunskapen om algoritmerna är relativt begränsad. Det finns en tydlig skillnad mellan de som har skapat egna teorier om hur algoritmerna fungerar och de som är helt omedvetna. Vidare var det tydligt att algoritmerna hade en inverkan - både medvetet och omedvetet - på individerna vad gällde olika strategier för att bättre synas och få likes. Slutligen visade det sig att de personliga algoritmerna spelar en jämförelsevis stor roll för individernas syn på sig själva i termer av validitet och reflektion.
|
7 |
Moderering av grupper på Facebook : - En studie om moderatorers agerande och resonemang kring innehåll i deras FacebookgrupperFurusten, Axel, Elofsson, Henrik January 2021 (has links)
Abstract In Sweden, moderators of Facebook groups are currently required to remove illegal content from their forums according to BBS-lagen. The law is however old and rarely used, and the impact of it’s existence is unclear. The purpose of the essay is to gain understanding on how moderators of Facebook groups think and act on illegal/inappropriate content that is published within their groups, and what impact the current legislation on the subject in Sweden has on their behavior. In order to examine this the following questions was asked: - How does moderators of big Facebook groups reason and act on potentially illegal/inappropriate content in their groups? - How do moderators of big Facebook groups reason and act on potentially illegal/inappropriate content in their groups, in relation to the law on bulletin board systems (BBS-lagen)? The theoretical vantage points were the Public Sphere by Habermas and Panopticon by Foucault, to explain the actions of the moderators and the impact of legislation. The methods used were semi-structured qualitative interviews with moderators of Facebook groups, in combination with an analysis on relevant legal documents. The study found that the majority of the interviewed Facebook moderators had a semi - rigorous moderation approach, where freedom of speech was important, but also second to the wellbeing of the community. The forums had to have some level of surveillance on a regular basis, often following use of the Facebook report function. They were mostly aware of the legislation but did not actively use it as a tool for moderation, they leaned on the group's internal regulations instead. Keywords: BBS-lagen, democracy online, surveillance, Facebook moderation, illegal content
|
8 |
Autorství a aktérství na české Wikipedii / Authorship and actorship on Czech WikipediaSedláček, Štěpán January 2017 (has links)
The author carried out an ethnographic study of Czech Wikipedia in which he mapped human and non-human actors involved in the creation of an internet encyclopedia. As part of this process, he himself became one of the users and reflected how authorship, collective compiling of meanings, and supervision are constructed.
|
9 |
Genealogická štúdia vývoja pasu a jeho používanie na území Slovenskej republiky / Genealogical study of the development of the passport and its use on the territory of the Slovak RepublicLanková, Janka January 2018 (has links)
Genealogical study of the development of the passport and its use on the territory of the Slovak Republic Author: Bc. Janka Lanková University: Charles University in Prague Thesis Advisor: PhDr. Sarah Komasová Place, year: Prague, 2018 Number of pages: 66 pages Academic Degree: Master degree (Mgr.) Key words: passport, Slovak Republic, development, security, panopticon Abstract The thesis analyzes fundamental functions of passport and its development. Specifically, it elaborates on how passports are used in practice, their symbolism, and mainly what is the link between passport and security. Theory of a significant French philosopher, Michel Foucault, serves as lens the issue is looked through. In other words, the research considers Foucault's theory portrayed in "Discipline and Punish: The Birth of the Prison" as one of the main ideas that has led to the maintenance of order by the sense of constant surveillance. Therefore, primary objective of this thesis is to investigate how passport as the document has developed in the territory of the current Slovak Republic, which of its qualities have changed over time, and why the passport is highly relevant and significant for society as well as a legal system. Michel Foucault claims human nature is conditioned to a better self-reflection when it is under the...
|
10 |
"När man jobbar hemifrån då vill man att det ska synas att man gör ett bra jobb" : En intervjustudie om medarbetares upplevda arbetssituation på distans.Åkerberg, Maria, Larsson, Helena January 2021 (has links)
Företag genomgår ständigt organisationsförändringar för att anpassa sig efter det som sker i omvärlden. En pandemi kom att förändra hela världssamhället år 2020, något som skakade om de flesta organisationer och dess medarbetare. En av de anpassningar som organisationer världen över tvingats till under pandemin är att anställda behöver arbeta på distans. Syftet med studien är att undersöka hur medarbetare inom white collar-yrken upplever sin arbetssituation på distans som införts till följd av corona-pandemin. För att nå studiens syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer med sju medarbetare inom den svenska arbetsmarknaden. Medarbetarna som intervjuades verkar inom olika arbetsområden, statligt- och privat med syfte att bredda studiens resultat. Trots detta upplevde samtliga respondenter sina arbetssituationer likvärdigt. I resultatet lyfts individernas upplevelse avseende krav, kontroll och stöd i förhållande till det förändrade arbetssättet. Det nya arbetssättet bedrivs på distans, alltså hemifrån och inte på den fysiska arbetsplatsen. I resultatet lyfts även att stöd från chefer utgör en betydande faktor. Resultatet visade att medarbetarna inom white collar-yrkena inte upplever någon större förändring i sin arbetssituation. Däremot har gränsdragningen mellan arbetsliv och privatliv blivit alltmer diffus.
|
Page generated in 0.0472 seconds