This report explores the influence of influencer posts featuring paid collaborations for cosmetic surgeries on social media followers. Building upon the investigative SVT documentary "Priset vi betalar" by journalist Frida Söderlund, the documentary delves into the world of influencers and the dynamics behind their accounts. While the documentary primarily focuses on the influence of paid collaborations on the influencers themselves, this research shifts the focus towards the reception and impact of these messages and posts on the audience. The previously mentioned documentary predominantly examined sponsored posts for cosmetic surgeries from the perspective of influencers, neglecting a qualitative exploration of how individuals who view these posts perceive and are affected by them. The study aims to address this gap by investigating the experiences and responses of 18-25-year-old students at Linnaeus University in Kalmar, Sweden, who are exposed to influencer content featuring paid collaborations for cosmetic surgeries. Drawing from theories such as Giddens' theory of structuration, uses and gratifications, and parasocial relationships, the research aims to deepen our understanding of the perceived authority of influencers in relation to cosmetic surgeries and its impact on audience trust. A semi-structured interview methodology was employed, involving eight participants. The interviews were structured around three themes: media habits, the relationship with influencers, and perceptions of cosmetic surgeries. Through these interviews, the study explores how followers receive and interpret influencer messages related to paid collaborations for cosmetic surgeries. The findings indicate that followers are negatively affected by the presence of paid collaborations for cosmetic surgeries on social media, primarily in terms of their critical stance towards the marketing practices employed by clinics and influencers. However, the research also highlights a broader influence of cosmetic surgeries on the participants, beyond the context of paid collaborations. Participants expressed being influenced by influencers who showcase their own appearance on social media, suggesting that exposure to such content impacts individuals in various ways. This study contributes to the existing literature by examining the impact of paid collaborations for cosmetic surgeries from the perspective of social media followers. The findings provide insights into the reception of influencer content and its effects on audience attitudes and behaviors. The research underscores the need for critical evaluation of marketing practices surrounding cosmetic surgeries and emphasizes the role of influencers in shaping audience perceptions and trust.

Problemformulering och syfte: En forskare tror att virtuella influencers har en ljus framtid, vilket kan innebära att mänskliga influencers roll påverkas. Dessutom säger forskning att det finns en problematik i fenomenets trovärdighet, faktumet att overkliga aktörer inte uppfattas trovärdiga ser vi kan utgöra ett problem för användandet av virtuella influencers. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur virtuella influencers agerar på Instagram, hur specialister inom influencer marketing ser på detta fenomen och hur kunskap, nätverk och parasociala relationer påverkar trovärdigheten hos en influencer. Metod och material: I den här studien har två metoder använts. En kvantitativ innehållsanalys har genomförts på två virtuella influencers Instagramkonton; lilmiquela och bermudaisbae. Resultatet från innehållsanalysen har använts för att vidare undersöka studiens frågeställningar genom fyra intervjuer. Huvudresultat: Studiens resultat visar att (1) virtuella influencers beter sig som verkliga människor på Instagram, (2) trovärdigheten kan vara en utmaning hos virtuella influencers, beroende på hur ärlig kommunikationen är runt de overkliga och verkliga faktorerna och (3) specialister inom branschen har en nyfiken inställning till virtuella influencers och kan tänka sig att arbeta tillsammans med virtuella influencers.

Syftet med denna studie är att utveckla en förståelse för mottagarnas upplevelse av företags samarbeten med influencers. Forskningsfrågorna för studien är: Hur upplever mottagarna behovstillfredsställelsen när företag samarbetar med influencers? och Varför uppstår en parasocial relation mellan mottagarna och företag? Det teoretiska ramverket är uses and gratifications samt parasocial relation. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod, som baseras på fyra fokusgrupper med tre respondenter i varje grupp med en abduktiv forskningsansats. Resultaten av studien kommer fram till att mottagarna upplever att de tillfredsställer identitets-, förströelse- , underhållnings-, samt informationsbehov genom samarbeten mellan influencers och företag på Instagram. Resultaten visar vidare att en parasocial relation kan uppstå mellan mottagaren och influencern om kriterierna relaterbarhet, samhörighet, trovärdighet samt autenticitet uppfylls i samarbetet.

Miquela är en så kallad ”robot-influencer”, vilket bland annat betyder att ”hon” är en virtuell fiktiv karaktär i ett pågående transmedialt narrativ som upprätthålls av företaget Brud. Eftersom Miquela består av datormodifierade bilder och animationer, ser ”hon” uppenbart overklig ut, vilket kan väcka en uncannyvalley effekt hos betraktaren. Arbetet med uppsatsen grundas i ett intresse av att vilja förstå hur något så synbart overkligt kan uppfattas och accepteras socialt som en aktuell (virtuell) influencer. Syftet är därmed att nå en djupare förståelse för hur Miquela visuellt tar sig i uttryck på Instagram. Således genomförs en kvalitativ bild- och textanalys av material från Miquelas Instagramprofil. Analysen utgår från (social) semiotiska förhållningsätt och fokuserar på hur olika former av kapital yttras. Resultatet visar främst på att Miquela (visuellt och tillsynes) innehar och nyttjar socialt kapital, samt genom att ”hon” uppträder ”vardagligt” enkelt går att relatera till, vilket kan bidra till de parasociala relationer ”hon” har till sina följare. / Miquela is a so-called “robot-influencer”, which means that “she” is a fictional character within a transmedial narrative maintained by the company Brud. Due to Miquela being constructed by computer-generated imagery and animations, it is easy to perceive her appearance as unrealistic, which may cause the uncannyvalley-effect for the viewer. This paper has its foundation in an interest of wanting to understand how something so apparently unrealistic can become social accepted as an actual (virtual) influencer. The purpose is thereby to explore a deeper understanding of how Miquela gets expressed through visual content on Instagram. Hence a qualitative image- and textanalysis will be conducted on material from Miquelas Instagramprofile. The analysis will rely on an (social) semiotic perspective and its focal point will be on how various forms of capital is expressed. The results primarily show how Miquela, visually and seemingly, owns and uses social capital, and that “she” exhibits a relatable “everyday” behavior, which can contribute to the parasocial relationships "she" has with her followers.

This Bachelors essay aims to investigate the interaction and relationships between young, Swedish YouTube viewers and the YouTubers they watch from a parasocial point of view, and further discuss the role of these relationships in influencer marketing on YouTube. Moreover, we examine the general effectiveness of influencer marketing through an audience perspective. What follows below is a mainly quantitative survey study, with a strain of qualitative data. The investigation and the discussion that follows, is largely based on Horton and Wohl’s concept of Parasocial Interaction, alongside Word of Mouth theories including Influencer Marketing. Reflecting over the results, our general conclusion is that Parasocial Interaction seems to occur on YouTube and that YouTubers’ recommendations affect, rather than determine consumer behaviour. Furthermore, PSI does play a role in both our sample group’s general YouTube consumption, and the effectiveness of influencer marketing according to the findings in this study.

Sociala medier har blivit en integrerad del av vår vardag och profiler arbetar ständigt med skapandet av identitet, representation och interaktion. Efter sökandet av tidigare forskning uppfattades en avsaknad för studerandet av utformning och påverkan i kommunikationen på Instagram. Främst vad gäller en intim och emotionell sådan, som sänds ut via influencers. Studien syftar till att ge förståelse av de självrepresentativa aspekterna, men också hur emotion och förmänskligandet av kanalen bidrar till den annars distanserade närkontakten med följarna. Uppsatsen ska belysa vikten av interaktion i relation mellan sändare och mottagare samt studera modaliteter som språkhandlingar och tilltal med dess eventuella betydelser för den upplevda påverkan på en tänkt publik.   För att få ett rättvist kvalitativt resultat har en multimodal analys använts med inslag av den kritiska lingvistiken. Materialet har samlats in digitalt och utgörs av tre influencers två olika instagraminlägg, där utformandet av inläggen granskas utifrån ett kodschema med stödfrågor, innefattande både text- och bildelement. Även samspelet mellan bild och text studeras.   Resultatet pekar på de återkommande begreppen av identitetsskapande och bekräftelse, som verkar vara avgörande för den symboliska interaktionen och bibehållandet av kanalen. Självpresentationen är vital och den intima, emotionella kommunikationen bidrar till en allt närmare, personligare kontakt med den tänkta publiken. Kommunikationen spelar en viktig roll främst vid skapandet av mening och till eftersträvat budskap kopplat till emotion.