Bakgrund  Parkinsons sjukdom är en kronisk neurodegenerativ sjukdom som leder till gradvis försämring av både fysiska och psykiska funktioner. Orsakad av nedbrytning av dopaminproducerande nervceller, särskilt i en del av hjärnan som kallas substantia nigra, resulterar sjukdomen i rörelsestörningar, koncentrationssvårigheter, sömnproblem samt förändringar i både humör och kognitivt beteende. Behandlingen fokuserar på att lindra symtomen, främst genom att ersätta bristen på dopamin med medicinering och ibland djup hjärnstimulering. Sjuksköterskor spelar en viktig roll genom att erbjuda stödjande vård och utbildning till både patienter och deras anhöriga, med fokus på att främja välbefinnandet och självständigheten hos personer med Parkinsons sjukdom.  Syfte  Syftet var att belysa personers upplevelser av att leva med Parkinsons sjukdom.  Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt där 14 vetenskapliga originalartiklar från databaserna PubMed och CINAHL inkluderades. Artiklarna bestod av både kvalitativa och kvantitativa ansatser. Artiklarna genomgick kvalitetsgranskning utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet sammanställdes med integrerad dataanalys för att besvara syftet.  Resultat  I sammanställningen av resultatet identifierades tre huvudkategorier: fysiska upplevelser, psykiska upplevelser och psykosociala upplevelser. Resultatet visade Parkinsons sjukdom påverkar primärt motoriska funktioner men har även betydande konsekvenser för personers psykiska och sociala välbefinnande. Dessutom presenteras strategier för att hantera sjukdomen och hur personer anpassar sig till livet med Parkinsons sjukdom.  Slutsats  Denna litteraturöversikt undersöker hur personer med Parkinsons sjukdom upplever sjukdomen och de utmaningar som tillkommer. Det framkommer att de möter fysiska, psykiska och psykosociala utmaningar, ofta med flera symtom samtidigt, såsom nedsatt fysisk funktion, kommunikationsproblem och isolering. Trots detta utvecklar de strategier för att hantera vardagen och upprätthålla livskvaliteten. Studien betonar vikten av att sjuksköterskor förstår dessa strategier för att kunna ge anpassat stöd och vård, samt att ökad medvetenhet och kunskap är avgörande för att erbjuda personcentrerad vård. / Background  Parkinson's disease is a chronic neurodegenerative condition characterized by the gradual deterioration of both physical and mental functions. Caused by the breakdown of dopamine-producing nerve cells, particularly in a region of the brain known as the substantia nigra, the disease manifests in motor disturbances, difficulties with concentration, sleep disturbances, and changes in mood and cognitive behavior. Treatment focuses on reducing symtoms, primarily by replacing the dopamine insufficiency through medication and occasionally deep brain stimulation. Nurses play a crucial role by providing supportive care and education to both patients and their families, with an emphasis on promoting the well-being and independence of individuals with Parkinson's disease.  Aim  The aim was to illuminate individuals' experiences of living with Parkinson's disease.  Method  A non-systematic literature review incorporating 14 scientific original articles from the databases PubMed and CINAHL was conducted. The articles include both qualitative and quantitative approaches. They underwent quality assessment based on the evaluation criteria provided by Sophiahemmet University College for scientific classification and quality. The findings were synthesized using integrated data analysis to address the aim.  Results  In the compilation of the results, three main categories were identified: physical experiences, psychological experiences, and psychosocial experiences. The findings revealed that Parkinson's disease primarily affects motor functions but also has significant implications for individuals' mental and social well-being. Additionally, strategies for managing the disease and how individuals adapt to life with Parkinson's disease are presented.  Conclusions  This literature review examines how individuals with Parkinson's disease experience the illness and the challenges that come with it. It reveals that they face physical, psychological, and psychosocial difficulties, often experiencing multiple symptoms simultaneously, such as reduced physical function, communication issues, and isolation. Despite these challenges, individuals develop strategies to manage daily life and maintain their quality of life. The study emphasizes the importance of nurses understanding these strategies to provide tailored support and care. Additionally, increased awareness and knowledge are crucial for delivering person-centered care.

Over the past few years, several studies have been published to propose algorithms for the automated diagnosis of Parkinson’s Disease using simple exams such as drawing and voice exams. However, at the same time as all classifiers appear to have been outperformed by another classifier in at least one study, there appear to lack a study on how well different classifiers work with a certain feature selection algorithm and sampling method. More importantly, there appear to lack a study that compares the proposed feature selection algorithm and/or sampling method with a baseline that does not involve any feature selection or oversampling. This leaves us with the question of which combination of feature selection algorithm, sampling method and classifier is the best as well as what impact feature selection and oversampling may have on the performance. Given the importance of providing a quick and accurate diagnosis of Parkinson’s disease, a comparison is made between different systems of classifier, feature selection and sampling method with a focus on the predictive performance. A system was chosen as the best system for the diagnosis of Parkinson’s disease based on its comparative predictive performance on two sets of data - one from drawing exams and one from voice exams. / Som en av världens mest vanligaste sjukdom med en tendens att leda till funktionshinder har Parkinsons sjukdom länge varit i centrum av forskning. För att se till att så många som möjligt får en behandling innan det blir för sent har flera studier publicerats för att föreslå algoritmer för automatisk diagnos av Parkinsons sjukdom. Samtidigt som alla klassificerare verkar ha överträffats av en annan klassificerare i minst en studie, verkar det saknas en studie om hur väl olika klassificerare fungerar med en viss kombination av urvalsalgoritm (feature selection algorithm på engelska) och provtagningsmetod. Därutöver verkar det saknas en studie där resultatet från den föreslagna urvalsalgoritmen och/eller samplingsmetoden jämförs med resultatet av att applicera klassificeraren direkt på datan utan någon urvalsalgoritm eller resampling. Detta lämnar oss en fråga om vilket system av klassificerare, urvalsalgoritm och samplingsmetod man bör välja och ifall det är värt att använda en urvalsalgoritm och överprovtagningsmetod. Med tanke på vikten av att snabbt och noggrant upptäcka Parkinsons sjukdom har en jämförelse gjorts för att hitta den bästa kombinationen av klassificerare, urvalsalgoritm och provtagningsalgoritm för den automatiska diagnosen av Parkinsons sjukdom.

Synucleins are highly conserved presynaptic proteins with unknown function. α-synuclein plays a key role regulating dopamine homeostasis and is intimately involved in Parkinson’s disease (PD) pathogenesis. However, the normal/pathological role of α-synuclein remains unidentified. Studies exploring its function are limited as current transgenic mouse models do not fully recapitulate PD pathology. This thesis reports the functional characterisation of two novel synuclein-based mouse models. I report the molecular and functional characterisation of transgenic mouse lines with wild-type or A30P-mutant human α-synuclein genomic locus carried within a bacterial artificial chromosome. SNCA-A30P^+Snca-/- mice exhibited a highly physiologically relevant expression pattern of the transgene, including expression in the substantia nigra pars compacta (SNpc) and a specific, age-related loss of TH^+ cells in the SNpc, the key region of preferential cell loss in PD, compared with non-transgenic Snca -/- littermate controls. Analysis of dopamine signalling using fast-scan cyclic voltammetry (FCV) showed young adult SNCA-A30P^+Snca-/- mice had an approximately 20% lower evoked extracellular dopamine concentration ([DA]o) compared with non-transgenic Snca -/- littermate controls, a decrease specific to the dorsal striatum. This difference diminished with age and could not be attributed to changes in dopamine reuptake/content. I detail the behavioural and neurochemical phenotype in mice lacking all three synucleins (α/β/γ). Functional compensation between synucleins emphasises the importance of studying their effects by removing all three proteins simultaneously. Triple-null mice exhibited hyperactivity in a novel environment reminiscent of a hyperdopaminergic-like phenotype, but showed no phenotype in anxiety or motor related tests. FCV revealed synuclein triple-null mice had a two-fold increase in [DA]o, specific to the dorsal striatum and not attributable to changes in dopamine reuptake/content, changes in striatal nicotinic receptor activity nor calcium-dependent changes in dopamine exocytosis. Together, the analysis from these two novel mouse models reveal synucleins play an important role in altering synaptic function in the dorsal striatum (the region selectively affected in PD) and contributes to growing evidence suggesting synucleins are negative regulators of synaptic dopamine release.

Bakgrund: 20 000 personer i Sverige lever med Parkinsons sjukdom. Parkinsons sjukdom är en kronisk, neurologisk sjukdom som karaktäriseras av motoriska och icke-motoriska symtom. De motoriska symtomen försvårar utförandet av aktiviteter i det dagliga livet. Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med Parkinsons sjukdom upplever att de motoriska symtomen påverkar det dagliga livet. Metod: En allmänlitteraturöversikt utifrån tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: En oförutsägbar kropp, förlorad självständighet och begränsning av det sociala livet var tre huvudkategorier som framkom i resultatet med respektive subkategorier. Resultatet visade att personer med Parkinsons sjukdom uttryckte att kroppen var olika från dag till dag vilket stoppade dem i det dagliga livet. Det ledde till en förändrad identitet och en känsla av förlorad självständighet. Konklusion: En ökad kunskap och förståelse för hur det är för personer att leva med Parkinsons sjukdom, kan ge sjuksköterskor möjlighet att bedriva en bättre personcentrerad vård kring personer med Parkinsons sjukdom. / Background: 20 000 people in Sweden are living with Parkinson’s disease. Parkinson´s disease is a chronic neurologic disease characterised by motor and non-motor symptoms. The motor symptoms complicate the performance of activities in everyday life. Aim: The aim of this study was to describe how people with Parkinson’s disease experience how the motor symptoms affect their everyday life. Method: A general literature study based on ten qualitative scientific articles. Results: An unpredictable body, lost independence and limitations of social life was three main categories that emerged in the result with respective subcategories. The result showed that people with Parkinson’s disease expressed that the body was different from day to day, which stopped them in everyday life. This led to a changed identity and a sense of lost independence. Conclusion: An increased understanding in how people with Parkinson`s disease experience life, can give nurses an opportunity to give a better person-centered care to people with Parkinson´s disease.

A perda de neurônios dopaminérgicos na substância negra é típica na doença de Parkinson (DP) e resulta em hiperexcitabilidade dos neurônios espinais médios advinda de uma neurotransmissão glutamatérgica corticoestriatal anormal, que pode provocar dentre outros danos, déficits motores característicos da doença. Considerando os efeitos neuroprotetores promovidos pelo exercício físico, o objetivo deste estudo foi observar o impacto do exercício realizado a curto e a longo prazo durante a evolução da lesão por 6-OHDA em ratos. As modificações encontradas nesse estudo podem ser relevantes para o circuito corticoestriatal, uma vez que a plasticidade dependente do exercício é capaz de modular a excitabilidade neuronal, reduzindo a hiperexcitabilidade glutamatérgica encontrada na DP. De forma geral, estes resultados suportam os potenciais efeitos do exercício físico em alterar a conectividade sináptica dos circuitos corticoestriatal e nigroestriatal em uma situação de depleção dopaminérgica, e assim, possivelmente modificar a progressão da doença em indivíduos com DP. / The loss of nigral dopaminergic neurons characteristic of Parkinson\'s disease (PD) is responsible for hyperexcitability of medium spinal neurons resulting in abnormal corticostriatal glutamatergic neurotransmission, which can cause, among other alterations, motor deficits typical of that disease. Considering the neuroprotective effects of exercise, the aim of this study was to observe the impact of short and long-term exercise during evolution of the 6-hydroxy-dopamine (6-OHDA) animal model of PD. The modifications found in this study may be relevant for corticostriatal circuits, since the exercise-dependent plasticity can modulate neuronal excitability by reducing glutamatergic hyperexcitability found in PD. Overall, these results reinforce the potential effects of exercise to change synaptic connectivity of corticostriatal and nigrostriatal circuits in a dopaminergic depletion state, and to possibly modify the progression of the disease in patients with PD.

Många närstående till en sjuk familjemedlem tar sig an rollen som vårdgivare vilket annars hade antagits av hälso- och sjukvårdspersonal. Nedskärningar inom den offentliga sektorn fortskrider och inte tillräckligt med fokus läggs på hur detta påverkar de närstående som vårdar en sjuk närstående i hemmet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen och vad som påverkar upplevelsen av att vara vårdgivare i hemmet till en närstående med Parkinsons sjukdom. Studien utfördes som en litteraturstudie. I resultatet framkom fyra kategorier: Tid och relation, Stöd och information, Sjukdomsförlopp och Symtom. Resultatet visade att vårdgivare upplevde det svårt att ha en normalt fungerande vardag till följd av deras roll som vårdgivare. Vårdgivares upplevda börda ökade även i takt med den närståendes sjukdomsförlopp. En bra relation och mycket ömsesidighet mellan parterna minskade den upplevda bördan hos vårdgivarna samt ökade deras upplevda livskvalitet. Vårdgivare upplevde att stödgrupper minskar deras mentala börda genom att de fick möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter till andra och att det hjälpte dem att förstå och själva handskas med sin situation. Vårdgivare upplevde att de inte fick tillräcklig information och stöd från hälso- och sjukvården. Vårdgivare ansåg att den fysiska funktionsnedsättningen var mer påtaglig vid direkt vård och gav mer fysisk påfrestning hos vårdgivaren än vad de psykiska symtomen gjorde. De psykiska symtomen hade större inverkan på vårdgivarens mentala hälsa och deras upplevda börda. Då antalet vårdgivare som vårdar en närstående i hemmet ökar är det av stor vikt att forskning genomförs och uppmärksammas. / Many people related to a sick person take on the role of caregiver, which would otherwise have been adopted by healthcare professionals. Cut downs in the public sector are progressing, and there is not enough focus on how this affects the persons who cares for a sick loved one at home. The purpose of this study was to describe the experience of being a caregiver and what factors affects the experience of a caregiver who cares for a loved one at home with Parkinson’s disease. The results revealed four categories: Time and relationship, Support and information, Disease duration and Symptoms. The results showed that caregivers find it difficult to have a normally functioning everyday life due to their role as caregivers. The caregivers perceived burden increases as the loved ones disease processes. A good relationship and a lot of mutuality between the parties reduce the perceived burden among caregivers, and increase their perceived quality of life. Caregivers feel that support groups reduce their mental workload by enabling them to share their experiences with others and that it helps them to understand and cope with their situation. Caregivers feel they do not receive adequate information and support from health care. The caregivers feel that the loved ones physical disability is more pronounced at the direct care and involves more physical stress than the mental symptoms makes. The psychological symptoms have a greater impact on caregivers’ mental health and their perceived burden. As the number of caregivers who care for a loved one at home increases it is of great importance to maintain research and attention to made research.

No description available.

Parkinsons sjukdom drabbar 15 av 10 000 personer. Sjukdomen kan påverka gången genom freezing, då individen stannar upp och är oförmögen att fortsätta att gå. Detta är ett mycket besvärande symtom som kan behandlas med olika cueingstrategier. Även gånghastighet kan förbättras med hjälp av cueingstrategier. I den senaste litteraturstudien var evidensen för cueing oenig. Syftet med litteraturöversikten var att undersöka om evidensen för auditiv och visuell cueings effekt på freezing och gånghastighet har stärkts sedan den senaste litteraturstudiens kartläggning. En deskriptiv design valdes för litteraturöversikten. Sju artiklar från databaserna PubMed, Amed, PEDro och Cinahl uppfyllde inklusionskrierierna och granskades enligt PEDro scale. Auditiva och visuella cueingstrategier minskade freezing och hade varierande effekt på gånghastighet. Flera studier kombinerade båda cueingstrategierna tillsammans eller med annan träning. Vidare studier där enbart en cueingstrategi används behöver göras för att fastställa vilken cueingstrategi som ger vilken effekt. / Parkinson’s disease affects 15 of 10 000 people. The disease can affect gait through freezing, which is when the individual stagnates, unable to continue walking. This disabling symptom can be managed with cueing strategies. Gait speed can also improve with cueing. The latest literature review that examined cueing showed disagreeing results. The aim of this literature review was to investigate if the evidence for the effect of auditory and visual cueing on freezing and gait speed has improved since the latest review. A descriptive design was chosen. Seven articles from the databases PubMed, Amed, PEDro and Cinahl met the inclusion criteria and were analyzed with PEDro scale. Auditory and visual cueing decreased freezing and showed varying results on gait speed. Several studies combined both cueing strategies with each other and other training. Future research that only uses one cueing strategy is needed to determine the effects of each strategy.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2004. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2003. / Härtill 4 uppsatser.