Arbetet med relationer på sociala medier gynnar personens legitimitet. / Working with relationships on social media beneficial for personal legitimacy.

Problemformulering och syfte: Dagens fragmenterade medielandskap har skapat nya förutsättningar för den strategiska politiska kommunikationen där väljarrörligheten ökat och kampen om väljarna är större än någonsin. Sociala medier har öppnat upp för politiker att skapa och bibehålla långvariga och ömsesidiga relationer med väljarna och numera är socialakanaler en självklarhet för den svenska politiken. Utvecklingen har gjort att individuella politiker lyfts fram mer samtidigt som partiets politik tar mindre plats. Det nya medielandskapet har även lett till att det personliga och professionella har suddats ut. Syftet med denna studie är att ur ett sändarperspektiv undersöka hur svenska partiledare presenterade sig själva samt hur de kommunicerade med mottagarna på Instagram efterr egeringsbildandet 2019. Metod och material: För att besvara syftet och frågeställningarna har en kvantitativ innehållsanalys genomförts av partiledares personliga Instagramkonton under tidsperioden 21 januari till 21 februari. Huvudresultat: Studiens resultat visar på en tydlig personifiering av den strategiska politiska kommunikationen där partiledaren agerar frontfigur för partiets politik. På Instagram ansvarar partiledarna i större utsträckning än tidigare för att förmedla partiets budskap samtidigt som de måste vara aktiva i dialogen med följarna och upplevas nära och personliga. Gränserna mellan det personliga och professionella har därför suddats ut och Instagram fungerar som ett nytt offentligt rum där manliga och kvinnliga politiker på lika villkor kan etablera egna mediestrategier för att attrahera väljare. Kanalen skapar nya förutsättningar att kringgå den rådande genuslogiken och möjliggör för partiledarna att själva ta kontrollen och styra den förmedlade bilden av sig själva.

Problemformulering och syfte: Det nya medielandskapet innebär förändringar inom politiken. Det finns fler möjligheter för informationsspridning, samtidigt som medborgare själva väljer vilka kanaler man vill vistas på och därmed vilken information man tar del av.Det problemområde vi ser är hur traditionell- och social media besitter makten över hur politiken gestaltas och framställs för publiken. Det händer något när samtal förflyttas mellan olika typer av medier och det centrala ligger därmed i att människor tar del av olika samtal beroende på vilka medier samtalen förekommer på. Syftet med denna studie är således att beskriva och jämföra hur gestaltning och framställning av partiledare ser ut i traditionell respektive social media.Metod och material: Detta är en fallstudie av två olika fall som har undersökts genom en kvalitativ innehållsanalys. Materialet som har använts är ett total urval av samtliga avsnitt ur TV4:s TV-program “Partiledarintervjun” som står för traditionell media samt Margaux Dietz Youtubeprogram “Partitempen” som står för social media. Båda programmen visades och publicerades under valrörelsen 2018. Huvudresultat: Utifrån det huvudsakliga resultatet i dessa två fall går det att konstatera att gestaltning utifrån Entmans teorier och framställning samt det visuella innehållet utifrån Goffmans teorier skiljer sig åt beroende på vilket medie partiledare kommunicerar genom.Detta utifrån medielogikens genomslag som en följd av det mediala samhället som råder. I“Partitempen” förekom mest triviagestaltning och i “Partiledarintervjun” varspelgestaltning mest framträdande.

Problemformulering och syfte : Det har kommit en ny opinionsbildare i termen influencer som delar politisk information via sina sociala medier. Material på sociala medier har tidigare förekommit i underhållande sammanhang och ungdomar tar del av sociala medier i högre utsträckning än traditionella medier. I vår undersökning vill vi därför studera hur influencers presenterade riksdagspartiernas partiledare i sina sociala medier under valrörelsen 2018. Metod och material : Undersökningen har en kvantitativ och en kvalitativ del där 32 Youtube-videor, 34 Instagraminlägg och 30 blogginlägg studerats. Studiens urval är strategiskt. Huvudresultat : Av de 96 publiceringar vi analyserade var cirka 89 procent, motsvarade 8 timmar och 11 minuter, av materialet underhållande/triviainslag. Cirka 11 procent, motsvarande 1 timme och 41 minuter av materialet, var sakfrågor. Utrymmet i de sociala medierna som partiledarna fick kan beskrivas som vardagligt med inslag av sakfrågor. Annie Lööf förekom flest gånger (25 gånger) i influencernas publiceringar och vård och omsorg var den sakfråga som lyftes mest.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Politiska partiers ideologier börjar allt mer likna varandra och placerar sig i mitten av höger- vänsterskalan i kamp om väljarna. Under valperioden läggs mer fokus på partiledarens Personal Branding. Partiledaren behöver sälja sin ogripbara och komplexa produkt för att skapa positiva uppfattningar hos väljarna.</p><p><strong>Frågeställningar:</strong> Hur uppfattar riksdagspartierna den egna partiledares Personal Branding? Hur uppfattar väljarna riksdagspartiernas Personal Branding hos partiledarna?, Vilka likheter och skillnader finns mellan riksdagspartiernas uppfattning jämfört med väljarnas uppfattning på Personal Branding?</p><p><strong>Syfte:</strong> Syfte med studien är att analysera Svenska Riksdagens partiledares Personal Branding. Analysen kommer dels bestå av Riksdagspartiernas uppfattning om den egna partiledaren och väljarnas uppfattning om partiledarnas Personal Branding. Studien kommer även klarlägga skillnader och likheter dem emellan.</p><p><strong>Metod: </strong>Studien utför en metodtriangulering dvs., använder kvantitativa och kvalitativa metoder. Intervjuer har genomförts med de svenska riksdagspartierna och två enkätundersökningar har genomförts, då författarna gjorde både ett slumpmässigt urval och ett bekvämlighetsurval.</p><p><strong>Teoriområden: </strong>Varumärkesvärde, varumärkesidentitet och Personal Branding</p><p><strong>Resultat: </strong>Studien påvisar att riksdagspartierna vill lyfta fram deras partiledares starkaste egenskaper för att särskilja partiledarna från deras konkurrenter. Studien påvisar tydligt vem av partiledarnas Personal Branding uppfattas positivt eller negativt. Skillnader samt likheter kan tydas mellan riksdagspartiernas uppfattning om partiledarnas Personal Branding kontra väljarnas uppfattningar.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Studien ger en nyanserad bild av den problematik som partiet kontra väljarna står för idag. Resultat visar att Personal Branding är ett betydelsefullt verktyg inom politiken både för Riksdagspartierna själva och väljarna. Riksdagspartierna är beroende av partiledarens Personal Branding, då partiledaren måste förvalta rollen på ett positivt sätt, annars skadar det partiets anseende och partiledarens Personal Branding i form av väljarnas negativa uppfattningar och uteblivna röster.<em></em></p>

Bakgrund: Politiska partiers ideologier börjar allt mer likna varandra och placerar sig i mitten av höger- vänsterskalan i kamp om väljarna. Under valperioden läggs mer fokus på partiledarens Personal Branding. Partiledaren behöver sälja sin ogripbara och komplexa produkt för att skapa positiva uppfattningar hos väljarna. Frågeställningar: Hur uppfattar riksdagspartierna den egna partiledares Personal Branding? Hur uppfattar väljarna riksdagspartiernas Personal Branding hos partiledarna?, Vilka likheter och skillnader finns mellan riksdagspartiernas uppfattning jämfört med väljarnas uppfattning på Personal Branding? Syfte: Syfte med studien är att analysera Svenska Riksdagens partiledares Personal Branding. Analysen kommer dels bestå av Riksdagspartiernas uppfattning om den egna partiledaren och väljarnas uppfattning om partiledarnas Personal Branding. Studien kommer även klarlägga skillnader och likheter dem emellan. Metod: Studien utför en metodtriangulering dvs., använder kvantitativa och kvalitativa metoder. Intervjuer har genomförts med de svenska riksdagspartierna och två enkätundersökningar har genomförts, då författarna gjorde både ett slumpmässigt urval och ett bekvämlighetsurval. Teoriområden: Varumärkesvärde, varumärkesidentitet och Personal Branding Resultat: Studien påvisar att riksdagspartierna vill lyfta fram deras partiledares starkaste egenskaper för att särskilja partiledarna från deras konkurrenter. Studien påvisar tydligt vem av partiledarnas Personal Branding uppfattas positivt eller negativt. Skillnader samt likheter kan tydas mellan riksdagspartiernas uppfattning om partiledarnas Personal Branding kontra väljarnas uppfattningar. Slutsats: Studien ger en nyanserad bild av den problematik som partiet kontra väljarna står för idag. Resultat visar att Personal Branding är ett betydelsefullt verktyg inom politiken både för Riksdagspartierna själva och väljarna. Riksdagspartierna är beroende av partiledarens Personal Branding, då partiledaren måste förvalta rollen på ett positivt sätt, annars skadar det partiets anseende och partiledarens Personal Branding i form av väljarnas negativa uppfattningar och uteblivna röster.

No description available.

The aim of this paper is to investigate what influences the degree of sympathy for the Sweden Democrats in between 2007-2015 and how this has changed over time. The essay is based on two different theories, one of which claims that the Sweden Democrats' sympathizers are ”losers of modernisation”, where the socio-economic factors are the most important explanation factor for explaining their sympathy for the Sweden Democrats. The second theory highlights instead that the Sweden Democrats' sympathizers focus on issues and party leaders, so their preferences in these areas are the most important explanatory factors for their sympathy for the Sweden Democrats. This essay is based on regression analyzes that utilize data from Super-Riks-SOM, which is collected by the SOM-Institute in Gothenburg. The essay concludes that the issues and the party leadership are the most important factors explaining  to the degree of sympathy for the Sweden Democrats in 2007-2015, and that the importance of these factors have gradually increased during these years while the importance of socio-economic factors have decreased.

This essay will address the question of the extent and the way in which the communist ideology is expressed in the left party of Sweden from 1987 until 2016. Before the 1990s, the party was called Left party communists (VPK) in order not to be connected with communism and the Soviet Union and the party had to modernize and become independent, therefore the party had to change their name to left-party (V). This Ideological development has been studied through the ideal type analysis based on the key variables found in the communist ideology and comparing it with the party programs and party leader's speech to answer the main question. It will also present what other left-wing ideologies are expressed and what significance they have had for the party's ideological alignment today.

In recent years, populism has spread around the world like wildfire. In some places, populist parties are growing in strength and several countries currently have populist leaders. In this essay, we use a qualitative content analysis to investigate whether populist rhetoric has seeped into state power in Sweden through examination of the speeches presented by Swedish party leaders during party leader debates in the Swedish Parliament in 2019 and 2020. The analyses of the party leader debates showed that several components of populist rhetoric could be found in speeches made in the Swedish parliament in 2019 and 2020, especially when it comes to anti-elitist rhetoric. However, the use of populist rhetoric is not widespread, but is mainly used by one of the eight Swedish party leaders, with some tendencies to a spillover-effect.