Purpose: During the planning phase of a construction there are many participants involved; architects, building contractors, constructors, developers and so on. Communication problems occur between these participants and may lead to wrong planning and high costs. Partnering focuses on relationship-building, transparency and trust, which in theory should reduce the problems for a project. The objective of this study is to analyse the communication in the planning phase to identify how communication problems can be prevented in a partnering. Method: To achieve the objective, literature studies and interviews have been selected as methods. The interviewees were selected from two partnering projects that Skanska was involved in. Findings: Results show that partnering reduces communication problems and create a greater involvement and commitment of the project planners. However, some problem still exists such as the use of project portals, choice of communication channels, coordination and information transfer on a formal and informal level. To prevent these problems, literature studies and interviewees contributed a few examples; a detailed meeting agenda, add comments on the blueprints, production personnel should participate in planning meetings and economic incentives. The interviewees have felt that partnering has worked well which has produced good results during the project planning. Implications: To create an effective planning group and remove the participants own interest, partnering should be applied. Planners should work with one project at a time and should be located with each other to benefit the work and communication at formal and informal level. Planners should work in a project portal that they are experienced and comfortable with. Limitations: This thesis will only analyze the planning stage. The two analyzed partnering projects were under planning stage during the thesis, which made it impossible to continue the research on the handover phase from planning to production. The interviewees have been limited to architects, contractors, constructors, developers, electrical and plumbing planners. Keywords: Planning stage, communication, partnering, communication problems / Syfte: När ett byggnadsverk ska projekteras är det många aktörer som är inblandade; arkitekter, byggentreprenörer, byggherrar, konstruktörer, el- och VVS-projektörer. Kommunikationsproblem förekommer mellan dessa aktörer vilket leder till felprojektering och extra kostnader. Samverkansformen partnering fokuserar på relationsbyggande, öppenhet och förtroende vilket i teorin ska minska problemen för kommunikation inom ett projekt. Målet med detta examensarbete är att analysera kommunikationen i projekteringsskedet för att identifiera hur kommunikationsproblem kan överbryggas för partnering. Metod: För att uppnå målet har litteraturstudier och intervjuer valts som metoder. Elva stycken intervjupersoner valdes utifrån två partneringsprojekt som Skanska var delaktiga i. Resultat: Resultat visar på att partnering minskar kommunikationsproblem och skapar en större delaktighet och engagemang hos projektörerna enligt intervjupersonerna själva. Tyvärr förekommer det fortfarande vissa problem så som användning av projektportaler, val av kommunikationskanaler, samordning samt informationsöverföring på en formell och informell nivå. För att förhindra dessa problem har litteraturstudierna och intervjupersonerna bidragit med några förslag; en detaljerad mötesagenda, infoga kommentarer på ritningar, produktionspersonal bör delta i projekteringsmöten, samlokalisering och införa ett ekonomiskt incitament. Intervjupersonerna har annars ansett att partnering har fungerat bra och gett goda resultat under projekteringen. Konsekvenser: För att skapa en effektiv projekteringsgrupp och få bort aktörernas eget intresse bör partnering tillämpas. Projektörerna bör arbeta med ett projekt i taget och gärna samlokaliserat för att underlätta arbetet och kommunikationen på den formella och informella nivån. Projektörerna bör jobba i en projektportal som de är erfarna och bekväma med. Begränsningar: Examensarbetet kommer endast behandla projekteringsskedet. De två undersökta partneringsprojekten befann sig under projekteringsskedet under rapportens gång vilket omöjliggjorde vidare forskning kring överlämnandet från projektering till produktionen. Intervjupersonerna har avgränsats till arkitekter, byggentreprenörer, byggherrar, konstruktörer, el- och VVS-projektörer. Nyckelord: Projektering, kommunikation, partnering, kommunikationsproblem

International Telemetering Conference Proceedings / October 26-29, 1998 / Town & Country Resort Hotel and Convention Center, San Diego, California / There is an acquisition management challenge to a program which has a limited market. One approach which can improve competition is the utilization of commercial technology. This utilization helps reduce unit cost and system obsolescence. The Hardened Subminiature Telemetry and Sensor System (HSTSS) has experienced the affects of a limited market and the need to utilize commercial technology. HSTSS plans to use partnering because the expertise is spread across the industry, and technology integration is required to fabricate an instrumentation system that would meet tri-service test requirements. There are many challenges facing the Program Manager; which create high program risk when proper acquisition procedures are not followed. HSTSS is this type of project. This paper will essentially discuss the acquisition strategy as it has evolved as well as the technical strategy. These strategies have been influenced by Government acquisition streamlining , available commercial technology and the programs limited production requirements. This is what the Government’s Project Managers are facing in these times of shrinking budgets and downsizing. The importance of the services working together, and sharing funds and technology to accomplish more with less is discussed in this paper. It is essential that government and industry work together as partners to reach the program’s goals. This paper proposes a program strategy based on our experience as to what is needed to incorporate partnering and commercial technology to successfully complete your program.

In 2001, the Highways Agency (HA) published a procurement strategy in response to a succession of studies during the 1990s, including Sir Michael Latham's "Constructing the Team" report, Sir John Egan's "Rethinking Construction" report, and the National Audit Office report "Modernising Construction". The strategy covers the full range of the HA's activities, with a focus on its delivery of services to road users as the operator of England's motorway and trunk road network, valued at £60 billion. In this respect, the HA's work is broadly divided into categories based on cost, namely maintenance contracts, regional projects and major projects. Within the regional projects category for works valued between £500k and £5 million, works are packaged together and procured through frameworks, allowing longterm relationships with delivery teams as a means of providing best value. To further promote this, the HA has embarked on a new initiative in Areas 9 and 10 of entering into direct contractual arrangements with specialist trade contractors and suppliers to form the Construction Management Framework (CMF). The contract commenced in July 2002 for a four year term, with an option, year on year, to extend to seven years, and covers the delivery of road renewals, structures renewals and improvement schemes. In addition, lean thinking has been identified as a means of providing improvement, and a lean construction trial has been planned on a road renewals project in Area 9, with the opportunity for developing lean as best practice within the CMF. The research aims to assess the performance of the CMF in highways renewals schemes. There are two objectives of the research: to assess the delivery of best value in highways renewals and improvements schemes using construction management, in particular through the establishment of a framework community; and to demonstrate how lean thinking can be used to provide continuous improvement within the framework community arrangement. The research methods used have included: questionnaires; surveys; longitudinal and crossAbstract iii sectional data comparison; and case studies. The main outputs of the research are: the development of a measurement agenda to address the value definitions defined in the research; the development of a lean procedure to be used in the CMF based on the outcomes of the lean trial; and recommendations for improving the CMF. The research has contributed to knowledge by providing a practical application of a collaborative framework arrangement, and identifying its strengths and weaknesses as a working model in the highways renewals and maintenance sector. It contributes to theory by providing a practical framework for initiatives, including lean thinking; for industry, it identifies implementation of those initiatives, and suggests improvements to overcome barriers to establishing and operating collaborative frameworks.

Titel: Projekt och ledarskap – En studie av ledarskapet inom ett byggprojekt Nivå: C- uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Charlotte Berggren & Ivan Landos Handledare: Per-Arne Wikström Datum: 2011 Maj Syfte: Byggbranschen jobbar i dagsläget mycket mot att öka sin marknadsanpassning. Detta pågrund av ökad konkurrens men även andra krav från hyresgäster och intressenter. Relationen mellan fastighetsföretag och byggföretag har förändrats, idag är det kunden som står i centrum och det efterfrågas flexibelt byggande och effektivare användning av resurser. Vi har lagt märke till att ledarskapet har utvecklats i olika verksamheter och har börjat röra sig mot ett mer demokratiskt sätt att leda. Vi har dock bara studerat hur detta förhåller sig i mer långsiktigt perspektiv genom att under vår studie tid på högskolan läst ledarskaps- och styrningskurser. Vi är i dagsläget mer intresserade utav hur ledarskapet måste anpassas till mer tillfälliga organisationer så som projekt. Vi har utifrån litteratur i ämnet projektledning sett att projektledaren har ett stort ansvar för att ett projekt ska fortskrida och avslutas på bästa sätt. Vi har valt att studera ledarskapet inom ett byggnadsprojekt på grund av att det kommer att innefatta hyreslägenheter, konferens lokaler, restauranger och butiker. Detta gör projektet något unikt i våra ögon och vi är intresserade utav att se hur ledarskapet har sett ut under projektets gång. Projektet var i sitt slutskede när vi påbörjade vår studie. Metod: Vi använde oss utav en kvalitativ metod vid insamlandet av Empiri. Vår empiri samlades in med hjälp av en strukturerad intervju teknik och den syn vi valde att ha på vårt material är den som förespråkas av Komplementaritetssynen. Denna syn menar att naturvetenskapliga metoder och humanistiska metoder kompletterar varandra. Vi valde att arbeta på ett deduktivt arbetsätt. Till vår hjälp under vår arbetsgång och för att stärka våra resonemang använde vi oss av litteratur och vetenskapliga artiklar. Syftet med vår studie var att beskriva vilken typ av ledarskap som används för att leda ett byggprojekt och varför det valt att ledas på detta sätt.   Resultat & slutsats: För att summera våra fynd anser vi att projekt och ledarskap påverkar varandra fram och tillbaka under projektets livscykel. Styrparametrar sätts från en början upp i form av tid, kostnad och kvalité för projektet, ledaren kan genom sin ledarstil och organisering av medarbetare påverka hur dessa möts. Ledaren kan även genom att planera och kontrollera projektet påverka dess resultat. Projektet utgår ifrån upphandlingsformen partnering och får utifrån detta en identitet, de faktorer som har påverkat projektet genom arbetets gång är osäkerhet och komplexitet. Oförutsedda händelser kan leda till att komplexiteten ökar eller till exempel ökade ekonomiska kostnader som i sin tur påverkar styrparametrarna. Detta påverkar i sin tur ledaren som då måste ta viktiga beslut som kommer att påverka det fortsatta arbetet med projektet. Svaret på frågan hur projektet leds blir därför enligt oss genom ett interaktionsledarskap där ledarens olika plikter och uppgifter underlättas genom att ha partnering som arbetsform. Svaret på varför kan även denna hänvisas till partnering då detta arbetssätt enligt oss är utformat efter ett organiskt synsätt på ledarskap Uppsatsens bidrag: Resultatet av studien kan bidra till att stärka den tidigare forskning som finns om partnering och ledarskap. Partnering fungerar och skapar ett bra arbetsklimat. Partnering kräver dock ett mer organiskt synsätt på ledarskap och att alla arbetar mot samma mål. Nyckelord: Projekt, projektledarskap, byggprojekt, partnering och kommunikation.

Partnering is a tool used in the construction industry to reduce claims and litigations and also to deliver a quality product in a cost efficient and timely manner. This research analyzes the impact of the partnering process on the outcome of construction projects in Texas’ public universities. For this study project specific data were obtained from 218 buildings built between 1996 and 2006. Parametric and non-parametric statistical tests were used to measure and explain the project performances of partnered and nonpartnered projects on four different building types in terms of cost overrun, schedule change, change orders and claims. One of the variables that had a significant effect on the outcome of the project performance parameters was the initial cost of the project. It was found that projects that utilized partnering were less likely to have claims that non-partnered projects. Partnered projects also had fewer change orders than non-partnered projects for two of the four building types that were analyzed. The results of this study can be used in the successful planning and execution of construction projects by organizations involved in the construction procurement processes for Texas’ public universities.

The construction industry is one of the most diverse industries that provide the desired foundation for the economic growth. Existing contractual structure that bases the framework for activities within this significant industry discourages coordination between the project players. Each of these attributes can lead to an environment of distrust with unresolved claims, budget overruns and schedule delay. This study presents a formal contractual framework that increases productivity, maximizes efficiency and minimizes wastes thorough utilizing partnering and integrated project delivery (IPD) approach. Partnering is an approach that provides more beneficial construction environment through defining shared goals for all the project stakeholders, while IPD is a PDS that integrates all project participants to deliver the best end product. The aim of this study is to build a collaborative environment that anticipates potential problems, allocates risks properly and as the bottom line, “Best for Project” shapes all the activities within this working relationship.

Partnering har blivit en etablerad metod för att genomföra byggprojekt i Sverige. Denna rapport syftar till att utforska och analysera användningen av partnering i offentliga upphandlingar, med särskilt fokus på Linköpings kommun. Genom att skapa en relation präglad av samverkan mellan organisationer och gemensamt ta fram måldokument för projektet, strävar partnering efter att undvika tvister och kostnadsökningar, samtidigt som det främjar effektivitet och innovation i arbetet. Trots dess fördelar står partnering inför utmaningar, såsom resurskrävande förarbeten och behovet av en stabil organisation som, för att främja samarbete, bör förbli intakt under projektets fulla gång. Denna rapport kommer att analysera fördelarna, utmaningarna och lämpligheten med partneringprojekt i Linköpings kommun genom att presentera resultat från intervjuer med nyckelpersoner i upphandlingsarbetet från Linköpings kommun. Genom att förstå de praktiska erfarenheterna och synpunkterna från dessa intervjuer kan vi få insikt i hur partnering har implementerats och upplevts i praktiken, samt identifiera framgångsfaktorer och utmaningar som kan vara relevanta för framtida partneringprojekt.

The construction industry has been heavily criticized in the past few years for its development of productivity compared to the manufacturing industry. In 2009 the Social Care Center developed a report that treated och criticized different errors within the construction industry. For instance competence, construction errors and performance had showned bad results which had to be improved. A common sentence within the building industry is that ”every project is unique”.   Today it’s common for a construction company to have costs for material and services which exceeds two-thirds of the total cost. The greater part of the total costs therefore does not lie within the companies internal organisation, but at the suppliers. Studies showed that external costs will increase in the future.   New working methods from the manufacturing company, like Lean Construction and Partnering are starting to establish more and more in the building industry. The larger companies have learned how to use this new way of working but also the medium sized companies have started to show their interests for these methods that will work in a way of preventing problems, finding solutions and shrinking the costs.   The construction company, Jonab, showed their interest for partnering and through earlier cooperation with Halmstad University it resulted in this final thesis. The scope of this thesis is to investigate with neutral view, Jonab’s business relationship focusing on the suppliers. From the perspective of partnering, we’ve given Jonab an overview over their relationships and recommendations on how to improve it with the use of partnering.

Partnering is a new and exciting way of cooperation in the Swedish construction industry. In countries like Denmark and the United Kingdom the concept has been developed during a number of years while the Swedish construction industry has been more reluctant. Partnering is seen by many as the solution to the problems that often occur in design and build contracts. Many others believe that it is a way for the big entrepreneurs to gain unfair advantage. Never the less the concept is fast getting more and more appreciation, especially in the region of Karlstad where many new buildings are built that way. We have focused on the new development of Carlstad Conference Center (CCC) which is currently built with a partnering concept. The main method that have been used in this thesis are interviews with personnel on different positions in the project. We have interviewed the following categories of personnel: Project Manager, Main Contractor, Foreman, Architect, Constructor and Subcontractors. The purpose of this thesis is to describe how the partnering cooperation at Carlstad Conference Center works and how this approach differs from a traditional design and build contract. The goal is then to describe the differences in economics, organization and quality. We have found that partnering is an excellent way of cooperation in projects that are highly complex and where the client can´t really define his product. In projects that are more of a standardized nature the design and build contract seems better. We have also found that it is positive that the main contractor is involved together with the architect and the constructor in the early stages of the project and contributes with his knowledge on how to build in an effective way. From an economic point of view we have found that the profits that the contractors make in a partnering project are not as big as it may have been in a traditional design and build contract but on the other hand it´s almost impossible to make a loss which makes it a safe way to build. We have also found that it´s a more simple way of working since the involved parties don´t have to argue about extra costs and additional works. When it comes to the quality of the finished product the views varies depending on who you ask. Generally speaking it´s the main contractor that believes the quality should end up the same as with a normal design and build contract. Almost everyone else believes that the quality should get better. Everyone that has been interviewed believes that partnering is the best way to build projects like Carlstad Conference Center.

Syftet med arbetet är att påvisa viktiga faktorer för att lyckas med ett partneringprojekt och varför det blir andra krav på personer i ett projekt när det genomförs i partnering kontra traditionella utföranden. Arbetet baseras till stor del på intervjuer med personer som jobbat i partneringprojekt, totalt intervjuades 19 personer för arbetet. I arbetet har även en fallstudie av tre projekt utförda i partnering genomförts. De traditionella sätten att genomföra projekt på är total- och utförandeentreprenad, vilka båda går att liknas vid stafettlopp där varje aktör gör sin del för att sedan lämna över till nästa. Vid en utförandeentreprenad har entreprenören enbart ett utförandeansvar, vilket innebär att de ansvarar för att byggnationen blir enligt de handlingar byggherren tagit fram. Vid en totalentreprenad däremot har entreprenören ett funktionsansvar, vilket innebär att den uppförda byggnationen ska ha en fullvärdig användbarhet enligt av byggherren ställda programkrav. Partnering började användas inom den svenska byggbranschen i början av 2000-talet, vilket innebär att det är ett förhållandevis nytt sätt att genomföra projekt på. Viktigt att särskilja är att partnering är en samverkansform och inte en entreprenadform som de traditionella genomförandesätten är. Partnering grundas i tillit, öppenhet och samarbete mellan alla aktörer, utan dessa grundläggande faktorer faller själva tanken med partnering. I partnering kommer aktörerna in i ett mycket tidigt skede och tar tillsammans fram handlingar och löser problem gemensamt. Fokus hos alla aktörer ska alltid ligga på projektet och för att samarbetet ska fungera är det viktigt med gemensam organisation, gemensam ekonomi och gemensamma mål. Med detta menas att alla aktörer tillsammans bildar en projektorganisation som gemensamt sätter upp mål för projektet och dess genomförande. Gemensam ekonomi innebär att alla ska jobba med öppna böcker och vara ärliga med vad saker kostar och hur det påverkar projektet. Det innebär inte enbart att beställaren ska ha insyn i aktörernas ekonomi, utan de ska även ha insyn i beställarens totala projektbudget. Gemensam ekonomi innebär även att alla ska se till projektets ekonomi och fatta beslut som gynnar projektet och inte den egna vinningen. De intervjuade var alla eniga om att partnering är ett arbetssätt som inte passar för alla att jobba i eftersom arbetssättet bygger på tillit och samarbete. Den sociala förmågan och att våga lita på andra var viktiga egenskaper, samt att ha både förmåga och mandat att fatta beslut. Den främsta anledningen till att det ställs andra krav på projektorganisationen och personer i ett projekt är att alla aktörer kommer in i ett tidigare skede och måste samarbeta på ett annat sätt än de tidigare behövt göra i traditionella projektutföranden. Det är också anledningen till att partnering inte anses vara ett bra sätt att genomföra mindre eller enkla projekt på eftersom det kan ta längre tid. Men det är sett ur en ekonomisk synvinkel, det finns andra vinningar att göra för mindre projekt som genomförs i partnering, framförallt ur kvalitets- och arbetsmiljösynpunkt. Men eftersom det i slutändan handlar om ekonomi kommer troligtvis sällan små eller enkla projekt att genomföras i partnering. För att lösa både problem och konflikter jobbar de i partnering enligt en konfliktlösningstrappa, detta innebär att konflikter ska lösas så nära källan som möjligt, om iv de inte löst problemet inom rimlig tid går det upp ett steg i organisationen. Sista steget på konfliktlösningstrappan är styrgruppen som har det yttersta ansvaret. Styrgruppen beslutar även i frågor som faller utanför en av dem beslutad ekonomisk ram. Ett problem med partnering är att det inte finns något standardiserat regelverk för just partnering, något som majoriteten av de intervjuade ansåg behövas. Däremot gick åsikterna isär något kring hur omfattande det behövde vara, om det räcker med ett tillägg till de regelverk som finns idag eller om det skulle behövas ett eget regelverk för just partneringprojekt. Det som främst skulle behöva ett förtydligande enligt de intervjuade är ansvarsfrågan i projektet men även för garantitiden, samt eventuellt några standardiserade ekonomiska modeller. En fråga där de intervjuade inte var eniga är kring ekonomiska incitaments vara eller inte vara. Några ansåg det vara viktigt för att entreprenörerna ska göra ett bra jobb, medan några var av åsikten att de ekonomiska incitamenten lägger fokus på fel saker och att det bör vara en tillräcklig morot för entreprenörer att genomföra ett bra projekt, då det ger ett gott rykte. Några av de intervjuade ansåg att ekonomiska incitament kan fungera om det är rätt personer som jobbar i projektet. Dock känns det riskfyllt att hoppas på att det är personer som behåller fokus på att projektet genomförs optimalt och inte på den egna vinningen, och att det är i sådana fall bättre att inte ha incitamenten över huvud taget. De tre projekt som omfattas av fallstudien ansågs alla som lyckade sett till partneringsamarbetet. Två av projekten var bostadsprojekt och det tredje ett sjukhusprojekt. De fick hantverkarna att anamma partneringtänket, och de hade ett bra samarbete med övriga aktörer, höll lagda tidplaner och hade inga nämnvärda problem under projektgenomförandena. Även om de jobbade på lite olika sätt med att få partneringsamarbete att fungera lyckades de alla tre. Respondenterna ansåg att de följt de föreskrifter som finns för hur ett projekt i partnering bör genomföras. I ena bostadsprojektet genomfördes inga workshops i skede 2 med hanverkarna, trots att det är en av sakerna som föreskrivs för att få partneringtänket till hantverkarna. Trots det fick de partneringtänket och partneringandan till hantverkarna. Detta beror troligtvis på en bra produktionsledning vilket visar att en bra platsledning är viktigare än att genomföra föreskrivna workshops. Om produktionsledningen har fel inställning till partnering spelar det ingen roll hur många workshops som genomförs, partneringandan skulle ändå försvinna. Partnering känns som ett naturligt sätt att genomföra projekt på med bra strategier för få partneringtänket och partneringandan till alla som är involverade i ett projekt - det gäller bara att de används. Detsamma gäller konflikthantering med konfliktlösningstrappan. I mångt och mycket handlar det i partnering om att de som jobbar i projekten har rätt inställning och att de har förstått vad partnering innebär och vad det innebär att jobba i ett partneringprojekt. I skede 1 ligger alltid en stor fokus på samarbete och att de som jobbar i projektet har rätt inställning och egenskaper, men det är lika viktigt att produktionsledningen i skede 2 har rätt egenskaper och inställning. / The purpose with this thesis was to point out key factors on how to get the best result from a project performed in partnering. The result is based on interviews with 19 people and case studies on three projects performed in partnering, one hospital project and two projects where they built multiple family houses. There are three key factors to get the best results possible from projects performed in partnering. These are: the right persons with the right abilities, putting the project as the first priority and to define what partnering means for each project. The right abilities can be summoned as open, honest and social with both the ability and mandate to make decisions. Economic incentive should not be used in partnering projects since they are found to do more harm than good. All sorts of projects would benefit from being performed as partnering projects instead of using the traditional ways of performing projects in the Swedish construction business. Even though smaller projects probably will make a smaller profit when performed in partnering instead of the traditional ways, there are other profits such as larger focus on quality and work environment. In the Swedish construction industry there is one thing that would need improvement to get even better results from projects performed in partnering, that is a standardization of the system of rules. The main reason for this is that many conflicts could be avoided and time put on defining who has responsibility for what wouldn’t be needed. But there is an uncertainty if there is need for a whole new system of rules or if it would do with just an addition to the existing system of rules.