For over 20 years Collaborative project has been used extensively in major construction projects. The aim of this study, together with Birka Markbyggnad AB, has been to investigate the success factors, risks, pros and cons with a focus on contract forms and leadership. This study will then be used by Birka in order to increase competence and also estimate employee demeanor towards the project model within Skanska. This study has mainly been carried out as a qualitative study. Initially, information has been gathered through literature, followed by an interview study of five people, as well as a quantitative questionnaire from employees’ experiences of collaborative projects. The conclusion of this study shows that the construction industry has many different perceptions and models of what collaborative project actually entails. With the new ISO 44001 standard, the hope is to clarify the project model.  The survey also shows that leaderships typically differs in a collaborative project in the form of more reserved management decree.  In general, literature shows that the model has no direct advantages nor disadvantages, while the interview study advocates a turnkey contract in collaboration. The conclusion is: a proper contract and a clear cooperation model is the way to a long-term sustainable and profitable collaborative project where the best end product is achieved. / Arbetsformen samverkan har funnits i över 20 år och har sedan dess använts flitigt inom större anläggningsprojekt. Tillsammans med Birka Markbyggnad AB är målet med denna studie att undersöka arbetsformens framgångsfaktorer, risker, för-och nackdelar inriktat mot entreprenadformer och ledarskap. Detta examensarbete ska sedan användas inom Birka för att öka vetskapen om arbetsformen men även ta del av den översiktliga kartläggningen om övriga medarbetares inställning till samverkan inom Skanska. Detta arbete har genomförts som en kvalitativ studie. Inledningsvis har information studerats genom en litteraturstudie som sedan följdes av en intervjustudie om fem personer, samt en kvantitativ enkätundersökning för yrkesarbetarnas erfarenheter i samverkansprojekt. Examensarbetets studier visar på att anläggningsbranschen innehåller många olika uppfattningar och modeller om vad samverkan egentligen innebär. Med den nya ISO 44001-standarden är branschens förhoppning att tydliggöra arbetsprocesserna i samverkan. Undersökningen visar vidare på att ledarskapet skiljer sig i ett samverkansprojekt i form av ett mjukare ledarskap.  Sammantaget visar teorin att de olika entreprenadformerna inte har några direkta för-och nackdelar i samverkan, medan intervjustudien förespråkare en totalentreprenad i samverkan. Slutsatsen är: en rätt kontraktsform och en tydlig samverkansplan är vägen till en långsiktigt hållbar lönsamhet i ett samverkansprojekt där bästa slutprodukt uppnås.

Under många har det riktats kritik mot bygg- och fastighetsbranschen. T.ex. har offentliga utredningar påvisat att byggkostnaderna är för höga, kvaliteten för låg, tidplaner ofta överskrids, konkurrensen för liten etc. För att råda bot på problemen rekommenderar de offentliga utredningarna bl.a. ökad priskonkurrens, högre förprojekteringsgrad och ett större byggherreansvar. Förespråkare för utökad samverkan anser dock att dessa lösningar är felaktiga. De menar att lösningen istället består av utökad samverkan, även kallad partnering. Byggherren och entreprenören ska tillsammans, med gemensamma mål och öppna böcker arbeta för att projekt ska färdigställas i rätt tid, till rätt pris och med rätt kvalitet. Partnering lämpar sig väl när det tidigt i projektskedet finns ett behov att uppfånga entreprenörens produktionskunnande, när projektet har lång byggtid och/eller är av komplex karaktär. Syftet med denna studie är att genom en utvärdering av en om- och tillbyggnads-entreprenad identifiera framgångsfaktorer kopplat till partnering, föreslå hur framtida partneringprojekt kan genomföras ännu bättre samt utreda om partnering har underlättat utmaningarna i projektets olika faser. Målsättningen är att bidra till en ökad förståelse om styrkor och eventuella svagheter med samverkansformen partnering, i synnerhet vid entreprenader av komplex karaktär, samt föreslå hur framtida projekt kan genomföras ännu bättre. För att besvara frågeställningen och uppnå målsättningen har litteraturstudier, kvalitativa intervjuer och en fallstudie genomförts. I litteraturstudien har kunskap inhämtats från tidigare studier och böcker om partnering samt relevant underliggande teori i form av bl.a. entreprenadformer, standardavtal och ersättningsformer. De kvalitativa intervjuerna har genomförts muntligt med nyckelpersoner i det studerade projektet och utgör rapportens resultatdel. Projektspecifika dokument, såsom förfrågningsunderlag, styrdokument, allmänna föreskrifter etc. har studerats för få djupgående kunskaper om det studerade projektet. Resultatet visar att samtliga respondenter är nöjda med partnering. En stor framgångsfaktor grundar sig i den anbudsutvärdering som har gjorts, vilken baseras på mjuka parametrar. Beställaren har således valt den entreprenörsorganisation som lämpar sig bäst för projektet. De involverade personerna är kompetenta och tilliten och öppenheten är stor inom gruppen, vilket har gjort att utmaningar under projektets gång har kunnat lösas på ett framgångsrikt sätt. / For many years, the construction and real estate industry have been criticized. Public investigations have shown that construction costs are too high, the quality is too low, timetables are often exceeded, the competition too small etc. To remedy the problems, the public investigations made by the Swedish government recommend increased price competition, higher degree of pre-planning and greater responsibility for the developers. However, advocates for extended collaboration believe that those solutions are incorrect. They argue that the solution instead consists of extended collaboration, i.e. partnering. The developer and the contractor shall work together, with common goals and open books to ensure that projects are completed at the right time, at the right price and with the right quality. Partnering is well suited when it’s necessary to capture the contractor’s production knowledge early in the project, when the project has a long time span and/or is of a complex nature. The purpose of the study is to, through evaluation of a partnering project, identify success factors linked to partnering, suggest how future partnering projects can be implemented even better and to investigate whether partnering has eased the challenges in the different phases of the project. The goal is to contribute to an increased understanding of strengths and possible weaknesses in the form of collaboration (partnering), in particular in projects of a complex nature, and to suggest how future partnering projects can be carried through even better. To achieve the purpose and goal of the study, literature studies, qualitative interviews and a case study have been conducted. The literature study knowledge has been obtained from previous studies on partnering and relevant underlying theory in the form of e.g. contract forms, standard agreements and forms of compensation. The qualitative interviews, which are presented in the result section, have been conducted in person with main people in the studied project. Project documents, such as tender documents, regulatory documents, general regulations etc. have been studied to gain in-depth knowledge of the project. The results show that all respondents are satisfied with partnering. A great success factor is the tender evaluation that has been made, which is based on soft factors. The developer has thus chosen the entrepreneurial organization that is best suited for the project. The people involved are competent and the trust and openness is great within the group, which has made it possible to successfully solve challenges during the project.

Educational partnerships surged in the 1980s, and saw an equally substantive increase in research about these relationships. However, not all aspects of these partnerships have been examined and as a result there are gaps in the literature. A thorough literature review confirmed that in fact there was no research specifically about partnerships between traditional schools of education and non-traditional teacher training organizations. After identifying the specific partnerships to study, I collected documents, held a conference that included focus groups, administered a survey, and conducted individual interviews. I was also provided existing survey data from the partners. I coded the qualitative data to find themes across the partnerships. At the same time, I created an evaluation rubric that was used to determine the effectiveness of each partnership based on the characteristics found in each. After reviewing the data and coding it thematically, I found three common factors that existed in the various partnerships. These factors of communication, commitment, and evaluation emerged as the primary drivers of or barriers to, the success of the partnership. These characteristics are exhibited in different ways and to different degrees in each partnership. Using the data to uncover these factors, I developed a rubric that can be used to determine their existence within a partnership. This research provides guidance and a method of evaluation for similar new partnerships across the country. It aids in their development and supports their continual improvement. Simultaneously, the rubric and research should help existing partnerships improve their current relationships and collaboration.

Bristande kommunikation kostar byggbranschen i Sverige flera miljarder (SEK) varje år. I genomsnitt beräknas varje enskilt projekt bli ca 13 % dyrare än tänkt på grund av fel vid informationsdelning mellan aktörer delaktiga i projektet. För att få bukt med detta problem i byggbranschen behövs ett nytt arbetssätt och en annan inställning till kommunikation mellan ingående parter. Ett nytt sätt att arbeta är samverkansformen partnering. Partnering är en strukturerad samarbetsform där målet är att driva projekt med tydligare samarbete och öppenhet mellan aktörerna. Sammantaget kom det fram en positiv syn på partnering i undersökningen. Framförallt ansåg de intervjuade att partnering bidrog till ett öppnare klimat, mer kommunikation i form av formella och informella mindre möten samt större lyhördhet mellan partnerna. För att kommunikationen i partnering skulle fungera till det bättre fanns dock ett antal kriterier som behövde uppfyllas. Viktigast var beställarens delaktighet i projektet, tillit till varandra och inställningen att partnering är ett arbetssätt som kräver mer av varje inblandad aktör i projektet. Projekt, traditionella så väl som partnering, påverkas dock beroende på vilka företag och vilka individer som är delaktiga. Det gör att kommunikationen kan påverkas både till det bättre, men även sämre oberoende av vilken entreprenad- eller samverkansform projektet är upphandlat. Slutsatsen blev att partnering, under rätt förhållande för arbetssättet fungerar bättre kommunikationsmässigt och upplevs som en positiv utveckling. Min slutsats blir att syftets fråga besvaras med ett ja, partnering är en samarbetsform som bör vidareutvecklas för att bli mer effektiv och mer praktiskt tillämpbar för fler projekt i framtida byggprojekt.

<p>Partnering is a new and exciting way of cooperation in the Swedish construction industry. In countries like Denmark and the United Kingdom the concept has been developed during a number of years while the Swedish construction industry has been more reluctant.</p><p>Partnering is seen by many as the solution to the problems that often occur in design and build contracts. Many others believe that it is a way for the big entrepreneurs to gain unfair advantage. Never the less the concept is fast getting more and more appreciation, especially in the region of Karlstad where many new buildings are built that way.</p><p>We have focused on the new development of Carlstad Conference Center (CCC) which is currently built with a partnering concept. The main method that have been used in this thesis are interviews with personnel on different positions in the project. We have interviewed the following categories of personnel: Project Manager, Main Contractor, Foreman, Architect, Constructor and Subcontractors.</p><p>The purpose of this thesis is to describe how the partnering cooperation at Carlstad Conference Center works and how this approach differs from a traditional design and build contract. The goal is then to describe the differences in economics, organization and quality.</p><p>We have found that partnering is an excellent way of cooperation in projects that are highly complex and where the client can´t really define his product. In projects that are more of a standardized nature the design and build contract seems better. We have also found that it is positive that the main contractor is involved together with the architect and the constructor in the early stages of the project and contributes with his knowledge on how to build in an effective way.</p><p>From an economic point of view we have found that the profits that the contractors make in a partnering project are not as big as it may have been in a traditional design and build contract but on the other hand it´s almost impossible to make a loss which makes it a safe way to build. We have also found that it´s a more simple way of working since the involved parties don´t have to argue about extra costs and additional works.</p><p>When it comes to the quality of the finished product the views varies depending on who you ask. Generally speaking it´s the main contractor that believes the quality should end up the same as with a normal design and build contract. Almost everyone else believes that the quality should get better.</p><p>Everyone that has been interviewed believes that partnering is the best way to build projects like Carlstad Conference Center.</p>

På grund av brister i byggbranschen har avtalsformen partnering introducerats i Sverige. Beroende på hur mycket erfarenhet inom ämnet och position de olika aktö̈rerna har, upplevs partnering olika. Ett särskilt projekt har följts upp. Målet var att undersöka om beställaren gjorde rätt val i att bortprioritera ett incitamentsavtal.

Lila A. Reid Master of Fine Arts Department of Dance June 2018 Title: Using Collaborative Processes and Touch-Based Partnering to Formulate Concept and Choreography for a Screendance The research in this study uses collaborative methodology, touch-based partnering, and screendance. The facilitator and two dancers aimed to understand how touch-based partnering and collaborative process curates movement material for the creation of screendance. The dancers and facilitator engaged in orienting movement workshops by studying three partnering idioms: Contact Improvisation, Country Swing, and Cha Cha. They later employed a methodology for collaborative choreography and ultimately filmed movement material in four filming shoots with reflective rehearsals interspersed. The facilitator independently created the screendance, Petrichor, from the footage. The film was premiered at a presentation event on January 19, 2018, where the dancers and facilitator also conducted a lecture-demonstration and talk-back with the audience. Reflections on the study resulted in new understandings about extended applications in touch-based partnering, collaborative methodologies, and the medium of screendance for dance educators and artists. The screendance, Petrichor, can be viewed as a supplemental file.

No description available.

Detta arbete har studerat underentreprenörernas sätt att arbeta med ekonomistyrning i partneringprocessen. Arbetet har utförts i samarbete med Företaget för att leta efter förbättringsmöjligheter med deras ekonomistyrning i de partneringprojekt som de utför. Partnering är en arbetsmetod i byggbranschen som har använts allt mer under de senaste åren, särskilt i Värmland. Arbetsmetoden går ut på att samarbeta för att uppnå projektets mål. Det som skiljer partneringprojekt mot traditionella projekt är öppenheten gentemot beställaren. När det kommer till ekonomistyrningen arbetar man månadsvis med redovisningen av ekonomin. Syftet med studien är att få ökad kunskap i hur ekonomistyrningen fungerar mellan underentreprenör, UE och partneringentreprenör, PE i partneringprojekt och att genom kartläggning av dagens ekonomistyrning kunna hitta förbättringsmöjligheter. Målet är att få en bild av hur ekonomistyrningen mellan UE och PE ser ut i dagsläget. En bild som speglar krav och behov för avtalsparterna, särskilt där det finns problematik. För att uppnå detta genomfördes en litteraturstudie för att få djupare kunskap inom området och kunna besvara en del av problemformuleringen. Den huvudsakliga metod som använts för studien var att genomföra en kvalitativ studie, i form av intervjuer och observationer. Resultatet visar att UE arbetar med en öppen och ärlig kalkyl där man visar alla poster på timmar och på alla olika material. Varje månad har ett prognosmöte med beställaren och entreprenören där får man visar hur ekonomin ser ut i dagsläget. Skillnaden på små och stora företag är liten. De har väldigt olika förutsättningar och deras stora utmaningar mellan varandra är kraftbalansen, kulturen, beslutsfattandet och trovärdigheten. UE tycker heller inte att det är svårt att anpassa sig till kraven som ställs från Företaget. Det finns en förbättringsmöjlighet som bör användas och det är att ställa hårdare krav på sina UE, speciellt när det kommer till arbetet med prognoser. / This study is based on subcontractors’ ways of working with financial management in the partnering processes. The work has been carried out in cooperation with “The Company” to look for improvement opportunities with their financial management in the partnering projects they carry out. Partnering is a working method in the construction industry that has become more popular in recent years, especially in Värmland. The working method is based on working together to achieve the project’s goals. What distinguishes partnering projects from traditional projects is the openness towards the client. When it comes to financial control, you work monthly on the accounting of economy. The purpose of the study is to gain increased knowledge of how financial management works between subcontractor, SC and partnering contractor, PC in partnering projects. This to be able to find improvement opportunities through a survey of today's financial management. The goal is to get an honest picture of what the financial management between SC and PC looks like today. An image that reflects the demands and needs of the contracting parties, especially where there are issues. To achieve this, a literature study was conducted to gain deeper knowledge of the area and to be able to answer part of the problem formulation. The main method used for the study was to perform a qualitative study, in form of interviews and observations. The result shows that SC works with an open and honest calculation where you show all records in hours and on all different materials. Every month there is a forecast meeting with the client and the contractor where you get to show how the economy appears in the current situation. The difference between small and large companies is very small. They have very different conditions and their major challenges between each other are the balance of power, culture, decision-making and credibility. Nor does SC find it difficult to adapt to the requirements set by the Company. There is an opportunity for improvement that should be used and that is to impose stricter requirements on their SC, especially when it comes to the work of forecasting.

Problembeskrivning: Partnering har funnits i Sverige sedan 1990-talet och har fortfarande inte fått ett genombrott. Detta kan bero på att partnering uppfattas som krångligt men också för att det inte finns någon tydlig definition för vad partnering är eller ett standardiserat sätt att använda det på. Syfte: Syftet med studien är att identifiera de faktorer som anses vara drivande för projektets resultat men även beskriva hur tillvägagångssättet bör vara för att få ett lyckat projekt. Studien utförs då fler företag vill utveckla sitt partneringarbete men anser att det är krångligt eftersom det råder en delad bild kring hur ett partneringprojekt ska utföras och tillämpas. Målet: Målet med studien är att finna de faktorer som påverkar om partneringprojektet lyckas eller misslyckas men även att ta fram en mall för hur ett lyckat partneringprojekt ska utföras. Metod: Fyra personer med olika yrkesroller och erfarenheter har intervjuats för att ta reda på vad de upplever är de drivande faktorerna för ett partneringprojekt. Dessa intervjuer har sedan jämförts med den litteratursammanställning som visas i kapitel 3: teoretisk referensram. Genomförande: Studien genomfördes med en inledande litteraturstudie och intervjuer med personer med erfarenhet av partneringprojekt. Dessa personer arbetade på olika konsultföretag i Östergötland. Sammanlagt deltog fyra personer med olika erfarenhet och yrkesroller i intervjuerna. Resultat: I intervjuerna framkom det en positiv bild av partnering men det förekom även skilda meningar om vissa delar. De intervjuade tyckte det var roligt att arbeta i partneringprojekt för att entreprenören kommer in tidigare, det är färre konflikter vilket gör att projektet rullar på bättre. En sak som skiljer sig från traditionell entreprenad är att det krävs mer engagemang från alla parter för att hitta den bästa lösningen för projektet samt gynna projektets plånbok och inte sin egen. Respondenterna menar att företag bör utbilda sig inom partnering för att få en bättre förståelse av vad det innebär och slippa onödiga definitionsfrågor kring partnering. De menar att det ibland blir en blandning av partnering och traditionellt arbetssätt. Respondenterna säger även att det viktigaste är att uppnå de gemensamma målen för projektet oavsett om dessa fokuserar på budget, tid eller arbetsmiljö. Slutsatser: Slutsatserna som dras är att gemensamma mål, relationsbyggande aktiviteter och en tydlig definition av partnering är de mest drivande faktorerna för ett lyckat partneringprojekt. Bristande kunskap av partnering kan göra att projektet misslyckas. Valet av medarbetare och dess samarbetsförmåga är också avgörande för om projektet misslyckas eller inte. För att utföra ett lyckat partneringprojekt bör först en workshop hållas där de gemensamma målen och konflikthanteringsprocesser bestäms. Öppna böcker är ännu en sak som bör tas i beaktan vid uppstart av ett partneringprojekt.