Bakgrund: En stomi påverkar flera aspekter av patienters liv och även partners till dessa patienter påverkas. En viktig aspekt är sexualiteten. Stomi och sexualitet är båda två tabubelagda ämnen vilket kan påverka hur patienters problem bemöts av vårdpersonal. Information är dock en viktig del i patientens återhämtning och sjuksköterskan måste kunna erbjuda detta. Katie Erikssons teori används som teoretiskt perspektiv i detta examensarbete. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av sin sexualitet efter att ha fått en tarmstomi. Metod: Litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Två teman identifierades utifrån analysen; Sex och Attraktion. Utifrån de två temana identifierades därefter fyra stycken subteman. Under temat Sex fanns: Att vara begränsad i sitt sexliv samt Att vara nöjd utan sex. Under det andra temat Attraktion fanns: Att känna sig oattraktiv samt Att påverkas i nuvarande och bäva inför potentiella relationer.  Slutsats: Stomin ledde till såväl fysiska som psykiska förändringar kopplade till sexualiteten. Hantering av information behöver vara bättre för att patienten ska kunna anpassa sig till sin tarmstomi. Vårdpersonal bör ge en individanpassad vård där patienten inkluderas i hela vårdprocessen.

I uppsatsen studeras unga kvinnors upplevelser av våld i nära relationer. I uppsatsen har kvalitativ metod använts, och vi har genomfört åtta intervjuer. Kvalitativ metod valdes för att få en djupare förståelse hur kvinnor påverkas efter att ha levt i en våldsam relation. Ämnet valdes för att uppmärksamma omvärlden kring kvinnors erfarenheter och upplevelser. I analysen har vi att utgå ifrån Scheffs teori om hur människan formas av de sociala banden till andra människor, och därigenom använt oss av begreppen optimal, öppen- och underdifferentiering samt skam och stolthet. Vi har även använt oss av Goffmans dramaturgiska perspektiv, inkluderat med främre och bakre region samt give expression och give off expression. Slutligen har vi valt att använda Giddens teori om intimitet och rena relationer. Våra respondenter har upplevt bland annat fysiska slag, kränkningar och sönderslagna tillhörigheter. Dessa upplevelser har påverkat deras välmående i form av kontrollbehov, PTSD och mardrömmar. Respondenterna har mycket gemensamt när det kommer till erfarenheter, känslor och upplevelser. De tycker även att samhället behöver införa fler insatser för kvinnor som blir/har blivit utsatta för våld, vilket skulle kunna genomföras i form av föreläsningar, utbildningar eller krav på personal i form av att de måste våga ingripa med åtgärder när de anar att någon blir utsatt för våld. / This essay has been completed with qualitative method, and so we have interviewed eight women. We chose this method to receive a deeper understanding for women’s experiences after going through a violent relationship. It is important to enlighten the society when it comes to these exposed women, to be able to offer them the right help. For the analysis, we have chosen Scheff’s theory about social bonding and how it defines a person, and from this theory we have also used the ideas optimal, open and under differentiation together with shame and pride. We have also used Goffman’s dramaturgical perspective, in which he talks about a front and a back region together with give expression and give off expression. Lastly we have also brought up Giddens theory about intimacy and pure relationships. Our respondents are deeply affected by violence that among other things includes; punches, offensive comments and ruined belongings. When the relationship is over, they are still affected in ways of control issues, PTSD and nightmares. The respondents experiences and feelings are similar to each other. They also have in common that they think that the society needs to contribute with more efforts to help women who have been through a violent relationship. These kind of efforts could take place in lectures, education and demanding staff in school to have civil courage, meaning they must help when needed.